Det Stora Språnget

nejtillemu.com

Det Stora Språnget

"A big leap forward is now needed", Jose Manuel Barroso

Allt pekar mot en ny och sannolik omfattande diskussion
och inte minst en politisk strid om hur Europa ska formas inför 2020-talet.
Inför en regel om "superkvalificerad majoritet" och anta framtida fördragsändringar utan vetorätt.
Det föreslår elva utrikesministrar i sin slutrapport om det framtida Europa.
Europaportalen 21 september 2012

Rapporten listar åtgärder som bör införas på kort och lång sikt där visa förslag ryms inom det nuvarande fördraget medan andra kräver fördragsändringar. Det senare kan ses i ljuset av kommissionsordförande José Manuel Barrosos löfte i förra veckan att han ska ta fram konkreta förslag till fördragsändringar i god tid före EU-valet 2014.

Senare i höst kommer Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy med sannolikt ytterligare förslag i den riktningen.

Andra långtgående delar i utrikesministrarnas rapport, där ministrarna betonar att de inte var eniga, beskriver ett EU där kommissionsordföranden är direktvald av folket och att denne sedan själv utser sin "europeiska regering". Vidare vill de att Europaparlamentet likt andra parlament få rätt att själva lägga lagförslag och en andra kammare bör inrättas i EU-parlamentet för medlemsstater.

Det mest tragiska är att Cameron har rätt i en hel del av sin EU-kritik.
Bryssel och Strasbourg är patetiska byråkratier: i många fall ett rent hån mot europeiska skattebetalare.
Men framför allt vore en utveckling mot en alltför federal europeisk stat olycklig.
En sådan skulle lämna även Sverige utanför.
Katrine Kielos, Aftonbladet 27 januari 2013

Cameron har rätt, inget av detta förhindras dock av att britterna, Sveriges allierade i de flesta av dessa frågor, tänker ägna fyra år åt att diskutera vilka delar av EU:s arbetstids- och fiskeridirektiv som de vill ha undantag från.

Euron var ett politiskt, inte ett ekonomiskt projekt.
Tyskland fick sin återförening och Frankrike band upp dem till en tidsplan för en gemensam valuta.
Om Sverige varken vill bli ett B-lag eller en del av
ett kontinentaleuropeiskt förenta stater byggt runt Tyskland – vad gör vi då?
Katrine Kielos, Aftonbladet 16 september 2012

Planen för att rädda resultatet av deras ansträngningar tjugo år senare går ut på att ringa in en inre krets av länder och gå mot en federal utveckling. Allt med den starka tyska ekonomin som kärna.

Det är enormt stora frågor. Att vi i detta läge har en statsminister som främst ser eurokrisen som ett inrikespolitiskt slagträ: ”Titta vilka stora underskott Grekland har! Så går det om man köper Toblerone för alla pengarna!”
Och en socialdemokratisk opposition som darrande gömmer sig under bordet och upprepar frasen
”nej, vi är inte Grekland, vi sanerade Sveriges finanser på 90-talet och Mona Sahlin är inte partiledare längre”.
Det är ett problem.

Eurodebatten handlar inte längre om underskott, banker eller ens om ekonomi. Det handlar om hela Europas maktpolitiska karta.

Fredrik Reinfeldt i riksdagens partiledardebatt 13 juni 2012
Ett stort steg som pekar på fördjupning och överföring av suveränitet från nationalstaterna till den europeiska nivån.
Med kort varsel kommer det nu att avkrävas svar av Sverige som nation och av riksdagens partier om hur vi ska förhålla oss till mycket av det här.

Inte ett ord om euron i Stefan Löfvens sommartal - och var är journalisternas frågor?
Stefan Löfven var ordförande för en av Ja-sidans kampanjorganisationer, "Fackliga röster för Europa", inför folkomröstningen år 2003.
Som andra Ja-sägare föredrar han nu att tiga om euron.
Det är naturligtvis klokt om än inte särskilt hedervärt.
Rolf Englund blog 28 augusti 2012

Barroso manade till mer överstatlighet som ett svar på krisen
- "en federation av nationella stater", som han kallade det
Det finns bara ett problem med den väg som eurozonen har slagit in på:
den saknar folkligt stöd.
Expressen-ledare, 13 sep 2012

Barrosos idé är varken rimlig eller önskvärd, och frågan är om han ens själv tror att den är realistisk.
Den starka, gemensamma europeiska känsla och politiska värderingsbas som EU:s federationsivrare tror på finns helt enkelt inte.
SvD-ledare, Benjamin Katzeff Silberstein, 13 september 2012

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso skulle presentera förslaget om en eurogemensam bankinspektion
men tog tillfället i akt att argumentera för en europeisk federation.
Vad har det med den akuta krisen att göra?
Danne Nordling 12 september 2012

Europas förenta stater var dock inte uttrycket han använde utan istället "en federation av nationalstater". Det kommer att kräva fördragsändringar och folkomröstningar.

Vi måste se upp. EU:s byråkrater verkar ha fått maktutvidgningen på hjärnan. Nu verkar de ta chansen att utnyttja eurokrisen och konjunkturnedgången för att tvinga fram beslut om långtgående inskränkningar av friheten för länderna i Europa.

Grekland lämnar sannolikt EMU. Men istället för att leda till att euron havererar så lär Greklands djupa kris bli ett tacksamt slagträ när EMU-lobbyn ska skrämma opinionen till att acceptera Bryssels nya maktfunktioner.
Under hotet att bli ett nästa Grekland kommer medborgarna låta ett nytt EU-fördrag kuppas igenom.
Peter Benson, SvD Näringsliv 21 juli 2012

Nils Lundgren 2011:
Om man ställer till rejäla kriser, så kan varje nationell maktelit skrämma sitt folk till underkastelse. De tvingas acceptera.
EU-kommissionens tidigare ordförande, virrpannan Romano Prodi, var så omedveten att han skrev en kolumn i självaste Financial Times (20 maj 2010),
där han lugnt konstaterade att han och alla de andra som drev fram europrojektet naturligtvis visste att det skulle leda till en svår kris förr eller senare.

"I am sure the euro will oblige us to introduce a new set of economic policy instruments.
It is politically impossible to propose that now. But some day there will be a crisis and new instruments will be created."
Romano Prodi, EU Commission President. Financial Times, 4 December 2001

The draft agreement for Spain’s EU bailout paves the way to impose burden sharing on banks’ hybrid capital and subordinated debt holders.
They have to take remaining losses after ordinary equity holders have been wiped out before a bank can receive state aid.
Spanish lenders have €67bn of subordinated and hybrid debt, on central bank data.
Lex, Financial Times 11 July 2012

Impositions were among the prerogative rights that King James I was to give up under the Great Contract of 1610, as drawn up by Lord Treasurer Robert Cecil, then Lord Salisbury, in return for an immediate sum to pay off Royal debt and an annual subsidy that would greatly increase income. However negotiations fell through; mainly because both sides kept changing what they wanted out of the Contract.[2], Wikipedia

Vadan all denna hysteri?
Tänk i stället på de stackars aktieägarna i de spanska bankerna som får se sina tillgångar sjunka i värde i den mån de inte redan har gjort det.
Men, å andra sidan, that is what shareholders are for.
Rof Englund, 10 juni 2012

There are now five countries that have sought bail-outs. They are Ireland, Greece, Portugal, Spain, and Cyprus.
To this must be added Italy and Slovenia, both of which are in difficulty.
They have all committed themselves to guaranteeing the funding of the EFSF
meaning that they have to contribute to their own bailouts
The EFSF guarantees are shown in the following table
Alasdair Macleod, Peak Prosperity, 18 July 2012

Norman öppnar för stöd till Europas krisande banker
Dagens Industri 10 juli 2012

Sverige kan vara betjänt av att betala för bankkriser i andra EU-länder om resultatet blir en europeisk finansmarknad som fungerar bättre. Det sade finansmarknadsminister Peter Norman vid en presskonferens efter ekofinmötet på tisdagen.

Sverige kan inte ta ställning till en europeisk bankunion eftersom diskussionen ännu är i ett tidigt skede, sade han. Det finns inga förslag att ta ställning till.

Ingen eurokris i Almedalen?
Regeringen, med stöd av socialdemokraterna, förefaller ha som princip att i Bryssel uppträda som om Sverige vore medlem av eurozonen. Sverige har således utlovat uppemot miljarder kr till IMF avsedda för stöd till euroländer i kris.
Vi borde i stället följa den linje som England driver.
Lars Wohlin och Rolf Englund, 10 juli 2012

German President Joachim Gauck urged Chancellor Angela Merkel to explain her euro policies in a remark interpreted as criticism from the outspoken former civil rights activist whose nomination she tried to block.
Der Spiegel 9 July 2012

Speaking about the euro crisis, Gauck, in an interview with the public television station ZDF broadcast, said: "She now has the duty to explain in great detail what it means, also in fiscal terms."

Politicians in general sometimes didn't communicate their polices enough, he said. "Sometimes it's hard to explain what it's about. And sometimes there's a lack of energy to tell the population very openly what is really happening."

They agreed that there shall be no common bank recapitalisation until a full banking union is established.
And the Bundesbank has reminded us that the latter is not possible without a political union.
The logical implication is that we won’t solve the crisis for the next 20 years.
Wolfgang Münchau, Financial Times 8 July 2012

What we know now is that Germany will not agree to mutualised deposit insurance.
It cannot even agree to give the European Stability Mechanism a banking licence so that it can leverage itself.

If Germany cannot do the minimum necessary now, why should anybody think it can agree a political union?

A group of 160 economists, led by Hans-Werner Sinn, president of the Ifo economics institute, last week published a manifesto against a banking union.

Angela Merkel’s answer was revealing. She told them that there is nothing to worry about. The banking union was about joint supervision, she said. There will be no joint deposit insurance.

Now we know what an ESM capital injection means:
states must still guarantee it
It was a deliberate misrepresentation of a policy by the European Council.
Eurointelligence Daily Briefing 9 July 2012

This is probably the most outrageous eurozone story we have read in a long time. Reuters quotes an unnamed official saying that the ESM will not inject proper capital into banks after all. The member state will still have to guarantee the money, and thus remains the ultimate backstop.

That may sound technical. But it means that whatever the ESM injects, it is not capital, since the ultimate risk remains with the member state. After all, the idea of direct ESM capital injections is to sever the link between banks and their sovereigns.

Reuters quotes a senior official as saying the following: "There is some degree of mystification going on here ... in the broader public who think that under current rules the ESM could all of a sudden end up owning Bankia with the full risk of Bankia on the balance sheet of the ESM. This is very much not the case.”

(It is preposterous to argue that the fault lies with the broader public as he suggests. It was a deliberate misrepresentation of a policy by the European Council. If this official is right, it means that the ESM will not ever inject capital into the banks. Now it all makes sense why we don’t need a treaty change. If you don’t change the policy, you don’t need to change the treaty.)

Det fixas och donas för att hitta kortsikta lösningar och
för att göra detta kringgås de principer som skulle garantera eurons underliggande stabilitet
Ett orosmoln är om krisfondens storlek räcker till
SvD-ledare, Claes Arvidsson, 2 juli 2012

The real victor in Brussels was Merkel
Someone will have to explain to me how we can have no change to Germany’s overall liabilities, nor of ECB policies,
and yet Italy and Spain can now be safe when they were not safe a week ago.
Wolfgang Munchau, Financial Times July 1, 2012

Direct bank recapitalisations may require a change in the ESM treaty. I know this point is disputed. EU officials say they can do it by diktat.

But I cannot see how one can conceivably let the ESM inject equity into banks directly when the treaty says specifically that the ESM lends money to member states for that purpose.

Her tactics remind me of the “coronation theory” of the 1980s:
the Bundesbank used to say that monetary union was acceptable but only after full political union was completed.
It was another way of saying never.

Sverige och hela Norden borde stärka banden till Tyskland
Att stärka de tyska banden handlar också om realpolitik. I takt med Tysklands allt starkare politiska och ekonomiska ställning i Europa kan Sverige ha nytta av den långa historia som faktiskt knyter samman våra länder.
Fram till andra världskriget var tyska helt dominerande som främmande språk i Sverige. Att det sedan hamnade i vanrykte och trängdes bort av engelskan är inte svårt att förstå, men det är trots allt nästan sjuttio år sedan kriget tog slut
Annika Ström Melin, DN Signerat 18 februari 2013

Men egendomlig beröringsskräck präglar Sveriges relation till Tyskland, och det handlar kanske delvis om skam. Det är ett faktum att vurmen för nazisternas rike var utbredd i Sverige och att svensk järnmalm stod för 80 procent av den tyska importen 1940, vilket bidrog till att göra den enorma upprustningen möjlig.

I stället för att deppa över att vännen Storbritannien smiter ut ur Europa borde Sverige och andra länder i norr försöka blåsa in lite nordisk luft i Tyskland. Det finns dessutom stora och viktiga gemensamma intressen: Östersjön, miljön, handeln och den inre marknaden.

Priset för ett bättre ekonomiskt och finansiellt styrt Europa är
uppenbarligen ett mer gemensamt och bindande beslutsfattande under tysk handledning
Carl B Hamilton, Newsmill 29 juni 2012

Att ta ett jättekliv på väg mot politisk enhet och mer centralstyrning därför att marknaderna kräver det och bankerna behöver det,
mot flertalet medborgares vilja, är att bädda för nya och ännu större problem
Alltför mycket makt och befogenheter kan inte samlas i Bryssel utan att medborgarna får möjlighet att påverka politikens inriktning.
Och eftersom demokratin fortfarande fungerar bäst på nationell nivå måste krisgeneralerna gå försiktigt fram
Annika Ström Melin, Signerat DN 29 juni 2012

Kommentar av Rolf Englund
Bra, Annika, men det är inte klivens storlek, utan deras riktning, som är det viktiga.
Även mindre kliv, som inte är Jättekliv, på väg mot politisk enhet och mer centralstyrning därför att marknaderna kräver det och bankerna behöver det,
mot flertalet medborgares vilja, är att bädda för nya och ännu större problem.

Sanningen är att eurons nuvarande konstruktion inte fungerar.
Är konsekvensen upplösning – eller en politisk union i full skala?
Förhoppningsvis finns det fortfarande ett alternativ någonstans mitt emellan.
Euron måste räddas eftersom följden annars blir ekonomiskt och politiskt kaos. Men demokratin ska också överleva
Annika Ström Melin, Signerat DN 29 juni 2012

Merkel has led the euro zone one more step along the path toward a pooling of debt, an IOU-nion
This is not the first time that Merkel has surrendered what had been repeatedly heralded as Germany's final line in the sand.
Every step of the campaign to rescue the euro over the last two years has gone from being a taboo to a done-deal that triggers massive public outrage.
Indeed, one could even go further and say that the entire history of European integration has been a series of broken taboos
Der Spiegel, 29 June 2012

Merkel’s Compromise Could Save the Euro
A minor miracle has occurred in Brussels: Germany has signaled that it may be willing to do what it takes to save the euro.
Now the question is whether Europe’s leaders can show enough money to back their words.
Bloombergs Editors June 29, 2012

My fear is that, as so often in the past, the devil will prove to be in the detail.
The more carefully one examines the text of the statement, the more questions are raised about how the proposed measures will actually work.
Gavyn Davies, FT June 29, 2012

Priset för ett bättre ekonomiskt och finansiellt styrt Europa är
uppenbarligen ett mer gemensamt och bindande beslutsfattande under tysk handledning
Carl B Hamilton, Newsmill 29 juni 2012

En förutsättning för Angela Merkel att kunna svänga från Frau Nein till Ja beträffande akuta åtgärder mot höga räntor har varit de långsiktiga planerna på regeländringar som, förhoppningsvis, ska säkra ”ordning och reda i offentliga finanser” i EU-länder.

Tack Angela för att du tagit inte bara tagit ett nationellt utan även ett europeiskt ansvar.

Något för Sverige att tänka vidare på; att kunna lära en läxa av Tyskland och andra i Europa!

Neues Deutschland
Det är den svenska utrikespolitikens eviga fråga. Skall vi följa Tyskland eller skall vi följa England.
Under Första Världskriget var det nära att vi följde Tyskland,
Under Andra Världskriget uppträdde vi skamligt tyskvänligt, men bytte fot efter Stalingrad.
Om EU och dess utveckling mot en ny stat, Neues Deutschland skulle man kunna kalla den, vacklar fortfarande den svenska statsledningen.
Rolf Englund 6 december 2011

EU:s toppmöte i Bryssel i natt blev dramatiskt. Först vid kvart i fem i morse meddelade van Rompuy att euroländerna har enats om nya åtgärder,
är tänkta att trycka ner de mycket höga statsskuldsräntorna i framför allt Italien och Spanien.
Eurozonens räddningsfonder EFSF och ESM ska användas på ett "flexibelt och effektivt sätt"
Ekot 29 juni 2012

Eurozonens räddningsfonder EFSF och ESM ska användas på ett "flexibelt och effektivt sätt, som det står i slutdokumentet,
för att öka marknadens förtroende och därmed sänka statsskuldsräntorna för hårt pressade länder som Spanien och Italien.

Under the deal, Spanish banks will be recapitalised directly
by allowing a €100 billion EU bailout to transferred off Spain’s balance sheet
after the European Central Bank takes over as the single currency’s banking supervisor at the end of the year.
Daily Telegraph 6:02AM BST 29 June 2012

Kommentar av Rolf Englund
Kan verkligen euron rädas genom Creative Accounting!

Den stora frågan på EU:s toppmöte i Bryssel var hur en rapport om ett närmare samarbete med euroländerna skulle tas emot.
Rapporten innebär minskad ekonomisk självständighet för det land som missköter sin ekonomi.
Statsminister Fredrik Reinfeldt sa före mötet att förslaget var oacceptabelt och han anser att han fick som han ville.
Ekot kl 03:00, 29 juni 2012

Krisen utnyttjas för att ge mer makt till EU
Vi bör dra en tydlig linje mellan å ena sidan de länder som vill styras från Bryssel
och å andra sidan de länder som i första hand vill använda samarbetet för att öka frihandeln och den fria rörligheten inom Europa.
För Sveriges del kan det knappast vara aktuellt att delta i ett fördjupat samarbete
som bland annat innebär att vi avhänder oss vår självständiga budgetpolitik
Karl Sigfrid och Andreas Norlén (M) SvD Brännpunkt 28 juni 2012

Stocks End Off Lows After Merkel Report
Stocks finished slightly lower Thursday but staged an impressive comeback in the last half-hour of trading
following reports that Germany's Angela Merkel canceled the EU summit's press conference tonight,
giving hope to traders that the European leaders are working to form a solution to tackle the region’s ongoing debt crisis.
CNBC Thursday, 28 Jun 2012 | 4:02 PM ET

Stocks had been sharply under pressure all day after the Supreme Court upheld a key part of President Obama's health care overhaul and amid skepticism over this week's two-day EU summit.

“Cancel the press conference—That means they’re still working on things," said Art Cashin, director of floor operations at UBS Financial Services

The parallels with /Mrs Merkel and/ Britain's own iron lady are striking, though obviously not exact.
Mrs Thatcher pledged to use the British veto to block monetary union.
I'm going to stand on the track and stop that train, she said. So she stood on the track and was duly run over by the EMU locomotive.
Jeremy Warner,Telegraph 27 June 2012

There are key differences. Mrs Thatcher's stance was a principled, and as it turns out, far sighted attempt to save Europe from self inflicted disaster.

Mrs Merkel's stand is as much about domestic politics as anything else; there's an election coming next year,

Fiscal and political union must occur first before there can be debt mutualisation.
Unfortunately, such a union is a ten to twenty year project, even if once proud sovereign seats of government were willing to see themselves reduced to the role of local authority or colonial administration.

The euro doesn't have that sort of time, nor do the eurozone's 17 members appear at all willing to cede sovereignty.

It would be to credit Mrs Thatcher with super human powers of prediction to say she foresaw all this in its every particular, but she wasn't far off, as indeed were a number of other British politicians and commentators at the time.

Take this extraordinarily prescient observation by the radical economist Wynne Godley, penned as early as 1992....

"It needs to be emphasised at the start that the establishment of a single currency in the EC would indeed bring to an end the sovereignty of its component nations and their power to take independent action on major issues…
I sympathise with those (like Margaret Thatcher) who, faced with the loss of sovereignty wish to get off the EMU train altogether. I also sympathise with those who seek integration under the jurisdiction of some federal constitution with a federal budget very much larger than that of the Community budget.

"What I find totally baffling is the position of those who are aiming for economic and monetary union without the creation of new political institutions (apart from a new central bank), and who raise their hands in horror at the words "federal" or "federalism"."

Even now, with outright catastrophe just around the corner, Europe is not yet ready for federalism.

What is needed is a solution that is both politically feasible and economically workable
Not only to achieve agreement among governments responsible to national electorates, but also to obtain at least toleration of that agreement among those voters
Economic workability means offering electorates enough hope for the future to persuade them to elect leaders prepared to stick with membership of the eurozone
I no longer believe this could work
Martin Wolf, Financial Times 26 June 2012

First, politics are national and, as the crisis unfolds, more so. Pretending this is not so could lead to a worse blow-up.

Second, it is hard to argue that the costs would not fall on some more than on others. Yet much-needed solidarity is lacking.

Finally, announced commitments might, for these reasons, fail to convince people the union is irrevocable. Thus, the envisaged leap into “more Europe” is unlikely to be agreed and, if agreed, is likely ultimately to fail.

Europas dilemma blir alltmer akut
Å ena sidan har vi en kris som blir djupare för varje dag som går
Å andra sidan har vi en befolkning som blir alltmer avog mot EU och diktat från Bryssel
Det mesta talar för att euro-länderna måste fördjupa sitt samarbete om den gemensamma valutan ska kunna räddas
Det finns dock ingen anledning för Sverige att gå in i detta fördjupade samarbete. Vi är inte med i euron
Expressen-ledare 28 juni 2012

Över huvud taget bör vi ställa oss vid sidan av snabba steg mot ökad överstatlighet.

Det finns inget skäl för Sverige att överlåta suveränitet över vår finanspolitik till Bryssel när vi har valt att stå utanför eurozonen.

Kommentar av Rolf Englund:
Nej, vi är inte med i euron tack vare folkomröstningen år 2003
Ett fördjupat samarbete, dvs ökad federalism, behövs om den gemensamma valutan ska kunna räddas, enligt Expressen, men uppgiften är att göra det bra för folken, inte att "rädda euron" till priset av mer federalism.

Fredrik Reinfeldt är kritisk mot EU-förslaget om djupare ekonomisk integration
Han kallade förslaget för ”långtgående” och bedömer att Sverige inte kommer att förorda idéerna i förslaget
- Jag ser inga förutsättningar för svenskt vidkommande att ställa sig bakom förslaget. Det behövs mer analys
sade Reinfeldt till EU-nämnden
SvD Näringsliv 27 juni 2012

Han är också negativ till förslag som går ut på att Eu gemensamt ska ta ansvar för ländernas skulder, och återkom flera gånger till att det krävs reformer och åtstramningar för att de krisande länderna ska komma till botten med sina problem.
– Flera av de länder vi ser har varit 4-5 år i kris, de har flera år av reformer framför sig. Men uthålligheten brister, befolkningarna orkar inte, deras företrädare orkar inte,
så då vill man ha en lösning där andra ska ta över deras skulder eller täcka deras underskott.
man har problem med korruption och är inte konkurrenskraftig. Det hjälper man sig inte runt genom att fördela skulderna.
Fredrik Reinfelt, Ekot 27 juni 2012

Feta katter behöver ut och motionera igen
Ingen behöver väl tveka om att eurokrisen blir årets snackis i Almedalen
Det är naturligtvis rätt; oerhört mycket står på spel för Europa i ekonomiskt, politiskt och socialt hänseende.
Men det är också fel
Svenska Dagbladet, 27 juni 2012

European commission president José Manuel Barroso has called for a "big leap forward" to counter the continuing eurozone crisis.

Speaking in Brussels on Tuesday, he said, "Standing still is not an option. A big leap forward is now necessary."

Barroso said his proposal "seizes the moment and identifies the main building blocks of such an endeavour".

He said, "Let me leave you in no doubt - this crisis is the biggest threat to all that we have achieved through European construction over the last 60 years. Faced with this stark reality, standing still is not an option."

Det Stora språnget var ett industriellt och agrart projekt i Kina 1958–1962. Projektet initierades av Mao Zedong och Zhou Enlai
i tron att det skulle skapa ett stort språng framåt för Kina genom införande av statliga kollektivjordbruk, så kallade folkkommuner.

Det stora språnget ledde dock till ekonomiskt kaos och till hungersnöd på landsbygden.
Det finns inga säkra siffror om omfattningen av svältkatastrofen, men uppskattningarna varierar mellan 15 och 40 miljoner dödsoffer
Wikipedia

En av de senaste krisidéerna inom EU är en bankunion. Innebörden är att banktillsynen flyttas från den nationella nivån till EU-nivån.
Det är önskvärt på sikt men saknar bäring på det akuta läget.
Nu är det centrala att hantera statsskuldkrisernas effekter på banksystemet.

Det skulle minska risken för ett politiskt haveri för hela europrojektet
till följd av att allt större stödinsatser kräver en ökad överstatlighet, vilket medborgarna inte verkar beredda att acceptera
Lars Calmfors, Kolumn DN 27 juni 2012

Uppriktigt sagt: Vem tror längre på José Manuel Barrosos eller Herman Van Rompuys försäkringar om att de har allt under kontroll?
Det är knappt man orkar lyssna på dem längre.
Annika Ström Melin, DN 26 Juni 2012