Leif Pagrotsky

Hans artikel i Tiden

Socialdemokrater mot EMU

Detta är alldeles uppenbart en systemkris.
ingen regering i något euroland som utsatts för väljarnas dom under krisåren har fått förnyat förtroende
Leif Pagrotsky, DN 7 maj 2012

Pagrotsky:
Det är inte en grekisk kris som har smittat Euroländerna,
det är en kris för Euroländerna som först har visat sig i Grekland
Rolf Englund blog 2010-05-28

Sverige har aldrig begärt något grundlagsfäst undantag från skyldigheten att gå med i valutaunionen, så som Danmark och Storbritannien har.
Den svenska regeringen har nu bara några veckor på sig att få till stånd ett sådant.
I slutet av denna månad kan EU:s konstitution bli färdig och då måste det svenska utanförskapet skrivas in.
Leif Pagrotsky Expressen 7/6 2007

I stället fick vi en politisk överenskommelse med de dåvarande tolv EU-länderna att själva bestämma om och i så fall när ett medlemskap kunde bli aktuellt.


Men erfarenheterna från alkoholpolitiken, där vi hade en liknande politisk överenskommelse om att EU skulle respektera vår politik, visar hur sårbar en sådan lösning kan vara. Trots ett tydligt avtal är den svenska alkoholpolitiken nu så gott som ett minne blott.

Jag menar att det måste vara ett absolut och självklart svenskt krav, att om nya nationella undantag skall införas, skall det svenska folkets rätt att själv bestämma om man skall vara med i EMU eller ej klart framgå av EU:s grundlag. Det handlar om att anpassa kartan efter verkligheten.

Full text

Grundlagen

Top of page

Göran Persson blev rasande när dåvarande näringsministern
Leif Pagrotsky deltog på nejsidan inför folkomröstningen om EMU.
DN 22/3 2007

Handelsfrågorna skulle tas från honom. Men Pagrotsky hotade avgå och Persson vek sig. Den versionen ger avgångne statsministern Göran Persson själv i tredje delen av SVT:s dokumentär "Ordförande Persson"

I intervjun som först nu blivit offentlig kommenterar Göran Persson:
"Han (Pagrotsky) har inte skrivit en enda tung artikel om näringspolitiken. Det första han presterar som näringsminister handlar om EMU-frågan och den läggs ut i partiets tidskrift.
Sen läggs den också ut på partiets hemsida. Då var måttet rågat. Det får vara nån måtta på fräckheten."

Samtidigt framgår med stor tydlighet hur Persson själv under åren från 1997 till EMU-folkomröstningen 2003 vacklat, och av och till själv varit motståndare till en svensk anslutning:
I oktober 1997 vill han inte gå med.
I november 2000 skulle han rösta nej.
I november 2001 skulle han rösta ja.
Och i mars 2003 är han säker: "Jasidan kommer att vinna. Jag har hittills inte hört ett enda argument på nejsidan som jag tycker håller."

Full text

Göran Persson om EMU

Ja-sidans argument att euron ger utsikter till ökad handel imponerar inte alls på näringsministern.
-- Bara en av våra fem viktigaste handelspartners, Tyskland, ingår i valutaunionen. De övriga är USA, Danmark, Norge och England och det är till dessa länder, som ligger nära geografiskt och språkligt, som småföretag brukar börja exportera till.
Han befarar att en ökad stabilitet i växelkurserna gentemot euroländerna får motsatt effekt för handeln med de länder som baseras sin politik på dollarn: USA, Mexiko, Kina och andra länder i Fjärran Östern.
Pagrotsky intervjuad i Corren, 6/5 2003

Nejkampanjen kan inte vara en integrerad del av en regering som säger ja till euron
Den gränsen som passerades när Leif Pagrotskys artikel i Tiden placerades på regeringens egen hemsida.
Alternativet är att avgå.
Sydsvenskan 4/5 2003

Snart sagt varje dag träder någon framstående medlem av regeringspartiet fram och förklarar varför hon eller han inte vill byta kronan mot euron. Också de EMU-kritiska regeringsmedlemmarna börjar märkas, alldeles tydligt är att Leif Pagrotsky och hans meningsfränder inte kommer att nöja sig med en reservation till protokollet om EMU.
DN-ledare 27/4 2003

Partilinjen: Den socialdemokratiska partikongressens beslut är klart: Sverige bör fullt ut delta i den ekonomiska och monetära unionen.
Men, det står självfallet var och en fritt att ha en kritisk syn på EMU.

I en valutaunion råder bara en ränta och den måste sättas så att den passar hela områdets ekonomi. Sveriges andel av euroområdets ekonomi är några få procent. Oproportionerligt hänsynstagande till den svenska ekonomin vore tjänstefel av de tjänstemän som har att fatta besluten. Om valutaunionen som helhet ska fungera i längden måste helhetens intressen få styra. Det kan vi inte påverka. Så ser verkligheten ut
Leif Pagrotsky, SvD 25/4 2003

SvD har bett mig förklara (22/4) hur jag kan mena att Sverige inte skulle få något inflytande i EMU, men att vårt inflytande i EU hänger på hur aktiva och engagerade vi är. Hur kan man vara maktlös i EMU men ha möjlighet att påverka i EU? Förklaringen är följande:

I en valutaunion råder bara en ränta och den måste sättas så att den passar hela områdets ekonomi. Sveriges andel av euroområdets ekonomi är några få procent. Oproportionerligt hänsynstagande till den svenska ekonomin vore tjänstefel av de tjänstemän som har att fatta besluten. Om valutaunionen som helhet ska fungera i längden måste helhetens intressen få styra. Det kan vi inte påverka. Så ser verkligheten ut, och det är i den verkligheten vi har att ta ställning till om medlemskap är en attraktiv sits eller ej för Sverige att sätta sig i.

Politiskt inflytande är något helt annat, och påverkbart. I det mellanstatliga samarbetet i EU kan man själv bestämma hur aktiv eller passiv man vill vara. Det svenska ordförandeskapet i EU våren 2001 visade att även små länder genom att ta initiativ och agera kompetent kan spela en ledande roll i EU. Det tycker jag att vi ska fortsätta med.

Leif Pagrotsky trappar upp och är nu på god väg att bli en galjonsfigur för nejrörelsen.
Henrik Brors på nyhetsplats i DN 24/4 2003

Även om näringsministern väljer att ligga lågt under slutspurten inför en folkomröstning i höst har han redan bidragit till att accelerera nejsidans kampanj. Det finns säkerligen strategiska bedömningar till att Pagrotsky intar den här rollen. Om det blir nejseger kommer Göran Perssons position att försvagas kraftigt och i den regeringsombildning som väntar kan Pagrotsky kräva en stark position, som till exempel finansminister.

Och om det blir jaseger kan han räkna med att Göran Persson eller den väntade efterträdaren Anna Lindh i sin iver att återsamla partiet efter den uppsplittrande folkomröstningen är mån om att ge Pagrotsky som nejsidans företrädare en tung post i regeringen.

Statsministern har agerat kortsiktigt taktiskt i EMU-frågan under många år för att försöka manövrera in Sverige i valutaunionen utan att ta en ordentlig debatt om EU.

Nu har han hamnat i en mycket svår sits efter att inte ha lyckats med att få med sig LO på jasidan, med en splittrad borgerlighet och en splitttrad regering. Samtidigt som den ekonomiska konjunkturen försvagas och regeringen tvingas till nedskärningar.

Han talar om att inleda kampanjen vid sitt traditionella tal i Björkvik den 3 augusti. Håller nejövervikten i opinionsmätningarna i sig kommer han snart att få ändra den tidsplaneringen.

Full text

Göran Persson

Den rörliga växelkursen har tjänat oss väl/.../ Sveriges kraft i EU-samarbetet bör läggas på att främja flexibilitet, folklig förankring och ökad öppenhet. Såvitt jag kan bedöma bidrar en valutaunion inte till något av det
Leif Pagrotsky i Tiden (s) april 2003

Inför folkomröstningen om EMU i höst tror jag det är viktigt att behålla fötterna på jorden och bedöma EMU-projektet utifrån vad vi vet om det idag och inte om vad vi kanske skulle önska att det vore/.../ Men vad jag vet säkert är att EMU inte hittills ökat politikens makt. Tvärtom är den Europeiska Centralbankens konstruktion uttänkt för att minska de folkvaldas påverkan på penningpolitiken/.../ Vi i Sverige har på senare år lyckats bättre, genom att kombinera ordning och reda i statens finanser med en tillväxtfrämjande politik. Den rörliga växelkursen har tjänat oss väl/.../ Sveriges kraft i EU-samarbetet bör läggas på att främja flexibilitet, folklig förankring och ökad öppenhet. Såvitt jag kan bedöma bidrar en valutaunion inte till något av det".

Läs artikeln hos Socialdemokrater mot EMU

Miljöminister Lena Sommestad är inte ensam om att visa var hon står i EMU-frågan. Nyligen gick också EMU-motståndaren näringsminister Leif Pagrotsky ut i en artikel i den socialdemokratiska idéskriften Tiden. Där skrev han bland annat att han har svårt att se nyttan med en machovaluta som drar på oss onödig arbetslöshet, därför att bankmän i Frankfurt och Paris tar upp en prestigekamp med dollarn.

Läs artikeln hos Socialdemokrater mot EMU

– Det kan man ju ändra sedan, det har också statsministern pekat på, men om man röstar ja så är det oåterkalleligt, säger Leif Pagrotsky. Då måste man vara övertygad om att det är bra för Sverige för evigt och därför avstår jag från att gå in där.

Statsministern hävdade också under fredagen att staten måste spara mera om Sverige inte går med i EMU. Det krävs enligt Göran Persson i så fall ett högre överskott i de offentliga finanserna. Leif Pagrotsky säger att han inte förstår hur statsministerns resonemang hänger ihop.
– Att vi skulle behöva ett större överskott då vi har en penningpolitik, då vi kan höja och sänka räntan, än om vi inte har det. Det måste jag lära mig mer om innan jag vågar recensera det.
Leif Pagrotsky i Ekots Lördagsintervju 8/3 2003

Vänta och se - Buffertfonder

De som vill gå med i EMU för att de vill sitta med det bord där besluten fattas kan glömma det nu.
Det finns ingen plats för oss där. Svenska folket blir ingen fullvärdig deltagare.
Leif Pagrotsky, DN 23/1 2003

Pagrotsky säger "nej"
Dagens Industri 2002-01-21
Reporter Gunar Örn

- Att den svenska räntan nu är lägre än den tyska känns
“högtidligt” tycker handelsminister Leif Pagrotsky
Källa SvD Näringsliv 2000-05-17

"Misstag att hasta in Sverige i EMU"
Leif Pagrotsky DN Debatt 99-01-25

De som vill gå med i EMU för att de vill sitta med det bord där besluten fattas kan glömma det nu. Det finns ingen plats för oss där. Svenska folket blir ingen fullvärdig deltagare.
Leif Pagrotsky, DN 23/1 2003

Förslaget om nya röstregler i ECB:s råd diskuterades av EU-ländernas finansministrar i tisdags. EU väntas anta ett förslag som innebär att stora medlemsstater får vara med och rösta oftare än små.

Den svenske näringsministern Leif Pagrotsky har inte gjort någon hemlighet av sitt motstånd mot att Sverige ska gå med i EMU.

Han säger att han är glad att förslaget om nya röstregler kommer nu, och inte efter den svenska folkomröstningen.

- De som vill gå med i EMU för att de vill sitta med det bord där besluten fattas kan glömma det nu. Det finns ingen plats för oss där. Svenska folket blir ingen fullvärdig deltagare. Vi kommer inte att ha någon fullvärdig röst när besluten fattas.

Början på sidan

Pagrotsky säger "nej"
Dagens Industri 2002-01-21
Reporter Gunar Örn

Om det vore folkomröstning i dag skulle handelsminister Leif Pagrotsky rösta nej till EMU. Skälen för Sverige att ha en egen valuta har till och med blivit starkare sedan valutaunionen startade, hävdar han.

"Vi bör ta god tid på oss för vårt beslut. Åren framöver kommer att ge besked om vad man som litet EMU-land kommer att tvingas ge upp och om hur stora fördelar man uppnår i gengäld."

Så skrev Leif Pagrotsky i en debattartikel i januari 1999 när valutaunionen just hade sjösatts. Han har inte ändrat uppfattning tre år senare, trots att hans eget parti tagit ställning för medlemskap.

Hur har din syn på EMU och Sveriges eventuella medlemskap ändrats av att sedlarna och mynten kommit i omlopp?

"Frågan om sedlar och mynt är för mig ingen viktig del av detta. För mig är de ekonomisk-politiska aspekterna viktigast, och de har inte förändrats sedan den 1 januari 1999. Det som nu sker är en psykologisk och symbolisk händelse. De aspekter som stått i centrum för mig påverkas inte alls."

Leif Pagrotsky berättar att det är tre frågor som står i centrum för honom:

Den första är om Sverige behöver ha ett eget räntevapen.

Den andra är kostnaderna, i termer av inflytande, av att stå utanför.

Den tredje är kraften i riktning mot ett federalt Europa.

"Observera att jag vill ha kvar möjligheten att höja den svenska räntan för att bekämpa inhemsk inflation", säger han.

"Nu driver vi en ganska expansiv finanspolitik. Jag undrar om jag skulle våga tillstyrka en sådan politik om vi inte hade haft tillgång till ett eget instrument för inflationsbekämpning."

Utvecklingen sedan 1999 har också stärkt handelsministern i hans uppfattning.

"Bara under de senaste tre åren har det inträffat tre stora förändringar som visar att Sverige behöver kunna föra en egen penningpolitik", säger han.

"Den första är pensionsreformen, som lett till mycket stora utflöden av pensionskapital ur Sverige. Den andra är börsnedgången, som slår hårdare mot Sverige än mot eurozonen på grund av det spridda aktieägandet. Den tredje är krisen i IT- och telekomsektorn, som inte träffar Sverige på samma sätt som den träffar Portugal eller Tyskland."

Finns det skäl att vara orolig för politisk marginalisering i framtiden då?

"Inte mycket. Eurogruppen fattar inga beslut av vikt."

Hur ser du då på utvecklingen mot ett federalt Europa?

"Min utgångspunkt är att jag inte vill ha ett federalt Europa. Jag kan däremot konstatera att alla jag träffar och diskuterar med tar det som en självklarhet att euron är en del i bygget av ett sådant", svarar Leif Pagrotsky.

"Möjligen kan man säga att EMU utvecklats i en riktning som gör det mer svårsmält för mig att säga ja."

"Det blir också allt mer uppenbart att små länder kommer att få en mer statistbetonad roll. Europeiska centralbanken har 17 ledamöter i rådet och det anses inte fungera. Med 25 ledamöter, som kommer med olika uttalanden och signaler, skulle det fungera ännu sämre. En svensk representant i ECB skulle troligen inte ha en fast plats vid bordet i framtiden."

Kan man i längden ha en överstatlig penningpolitik utan att ha en överstatlig finanspolitik också?

"Jag ifrågasätter det. Utrymmet för en självständig finanspolitik minskar ju, och nu menar jag inte utrymmet för underskott."

"Det relevanta är om det är möjligt att ha olika finanspolitiska ambitionsnivåer, att ha olika skattenivåer och skattesystem för gemensam finansiering av välfärden. Då är man inne på själva kärnan i demokratin. Detta är ett av de områden där jag är nervös."

Kan buffertfonder kompensera förlusten av en självständig penningpolitik?

"Jag har en öppen attityd, men för att buffertfonder ska fungera krävs att de är mycket stora. Det behövs för att dämpa svängningar i en ekonomi på 2.000 miljarder."

Hur skulle du rösta om det vore folkomröstning i dag?

"I dag skulle jag rösta nej."

Hur påverkar ditt ställningstagande din position i regeringen och i arbetarrörelsen? Vore det möjligt för dig att delta i en nej-kampanj?

"Det har jag inte ens funderat på. Det borde du fråga Göran Persson om."

Vad ser du som den största fördelen med att gå med i EMU?

"Det finns ett antal fördelar, jag har ingen särskild rangordning. En fördel kan vara psykologisk, att det ökar känslan av samhörighet i Europa. Prisjämförelser blir också lättare. Det är en ganska liten fördel, men ändå i gynnsam riktning."

"Det minskar också osäkerheten för dem som gör affärer i euro, även om osäkerheten kan öka för dem som gör affärer i dollar och andra valutor, eftersom euron svänger mer mot dollarn än vad kronan gör."

Full text

Början på sidan

- Att den svenska räntan nu är lägre än den tyska känns “högtidligt” tycker handelsminister Leif Pagrotsky.
Källa SvD Näringsliv 2000-05-17

Han var en av de socialdemokratiska arkitekterna bakom den ekonomiska strategi som togs fram före valet 1994 då socialdemokraterna siktade på att ta över efter den borgerliga regeringen. Han kunde då inte i sina vildaste fantasier föreställa sig att den svenska räntan skulle sjunka under den tyska.

- Jag tillhör en generation ekonomer som fått lära oss att den svenska ränta ska vara som den tyska plus lite till. Nu gäller inte det axiomet längre. Just nu är den svenska ekonomin mycket starkare än den tyska, förklarade Leif Pagrotsky vid en pressträff i riksdagen igår.

Pagrotsky menade att Sverige kommit betydligt längre än Tyskland med modernisering av industrier och företag och att alla ekonomiska parametrar (inflation, investeringar, bytesbalans och statsskuld) talar till Sveriges fördel.

Om Sverige bara sköter sina kort rätt kan det försprånget hålla i sig ytterligare några år, tror Pagrotsky.

- Jag känner mycket starkt självförtroende när det gäller svensk konkurrenskraft. Titta på växelkursen och orderstockarna, sade handelsministern och berömde svenska företagsledare för deras handlingskraft.

Men det finns orosmoln, menade Leif Pagrotsky.

Varje avtalsrörelse och varje dags löneglidning är en häck i häckloppet. Vi kan alltid rasa på nästa häck.

Början på sidan

"Misstag att hasta in Sverige i EMU"
Leif Pagrotsky
DN Debatt 99-01-25, utdrag

Alla älskar en vinnare. Och just nu är det en valutaunion som ska älskas. EMU har fått en flygande start, blivit ett projekt med vinnarstämpel som många vill att Sverige ska associeras med, ju förr, desto bättre.

Liksom EU-medlemskapet på sin tid framställs ett svenskt EMU-inträde allt oftare som oundvikligt. Den väg av analys och reflektion som vi socialdemokrater valt att slå in på förhånas.

Men precis som EU är EMU varken himmel eller helvete. EMU är ett medel och en mäktig symbol för ett mer integrerat EU.

Om det är den inre marknadens möjligheter till starkare konsumentmakt och lägre inflation man är intresserad av, återstår väldigt mycket att göra innan alla möjligheter till ökad effektivitet och konkurrens är tillvaratagna.

EMU har ett högt symbolvärde, men det skulle förmodligen ge betydligt större effekter på priserna på den inre marknaden om exempelvis handeln för byggvaror fick en verklig chans att bli internationell eller om den offentliga sektorns upphandling fungerade över gränserna i praktiken och inte bara i teorin. Dessa är oglamorösa men ekonomiskt viktiga politikområden som för en undanskymd tillvaro i skuggan av det mer storslagna EMU-projektet och som det ibland kan vara svårt att mobilisera politiskt stöd för i alla medlemsländer.

Mitt ställningstagande till om Sverige ska delta i EMU eller inte kommer därför inte att bygga på den gemensamma valutans betydelse för den inre marknaden, trots att jag som handelsminister tycker att detta område är så viktigt. Gällde det bara den inre marknaden skulle jag redan ha bestämt mig. Då vore det enkelt. Ställningstagandet måste i stället handla om helt andra, mycket svårare saker:

Är det bra eller dåligt för Sverige att ha kvar möjligheten att bekämpa egen inflation med egen räntepolitik?

Leder valutaunionen till en utveckling av EU i mer federal riktning, där skatter, välfärdssystem och fördelningspolitik i allt högre grad bestäms gemensamt i Bryssel och i allt mindre grad i de enskilda länderna? Och i så fall, önskar vi det?

Måste vi betala ett politiskt eller ekonomiskt pris för att stå utanför, och i så fall hur högt är det?

De självklara svaren saknas. Det är samma svåra frågor i januari 1999 som i december 1998. Det är svåra frågor som vi gör klokt i att bilda oss en klar uppfattning om, inte minst genom att iaktta utvecklingen inom EMU.

Kommer enskilda små länder i områdets periferi att visa sig få problem med att inte kunna höja räntan när inflationen stiger? Sveriges historia rymmer stora svårigheter att kontrollera inflationen under fast växelkurs.
Men med flytande krona har vi skaffat oss nya möjligheter. Ska vi då avhända oss ett av de få verkningsfulla medel vi har? En del av svaret kan vi kanske få genom att iaktta utvecklingen i Irland och Portugal framöver. Deras inflation är betydligt högre än den i EMU:s stora kärnländer. Hur kommer de att klara anpassningen när de inte längre har något nationellt räntevapen att använda som inflationsbroms?

De som har en gemensam EU-regering som mål, ser en gemensam finanspolitik som den naturliga lösningen på sådana problem.
Men en långsiktig utveckling i riktning mot ett Europas förenta stater vill inte jag ha.

Jag vill inte ha ett avstånd mellan väljare och valda som är ännu större än vad det är i USA.
Frågan är om det går att föra en gemensam penningpolitik och samtidigt behålla elva olika skattesystem och elva olika sorters välfärdspolitik.

Det är det ännu så länge ingen som kan svara tillfredsställande på.
EMU kan ses som en vigselring som ska påminna de elva länderna om att de nu har skyldighet att ta hänsyn till varandra i utformningen av sin ekonomiska politik. Kommer det att gå smidigt eller kommer det att vara förenat med stora uppoffringar? Kommer solidariteten att bli ledstjärna eller kommer de starkare länderna att se mest till sina egna behov?

Åren framöver kommer att ge besked om vad man som litet EMU-land kommer att tvingas ge upp och om hur stora fördelar man uppnår i gengäld. Priset för såväl medlemskap som utanförskap kommer att utkristallisera sig.

Det är inte ödesbestämt att Sverige kommer att förlora på att vänta med EMU-medlemskap, varken ekonomiskt eller politiskt.
Låt oss hoppas att projektet ekonomiskt blir en succé och politiskt går att genomföra utan införandet av ett Europas förenta stater. Men låt oss också komma ihåg att så länge västeuropeiska länder som står utanför EMU - Norge, Sverige, Danmark, Schweiz, Storbritannien - har starkare ekonomiska fundamenta än de elva eoroländerna, är det inte säkert att utanförskapet är till ekonomisk nackdel.
Från svensk sida är vi i position att betrakta EMU-projektet med självförtroende. Om vi ska ha högre eller lägre ränta än EMU-länderna bestämmer vi själva genom den ekonomiska politik vi för.
Om vi fortsätter att som nu ha EU:s lägsta inflation och EU:s starkaste statsfinanser är jag optimistisk om våra möjligheter härvidlag.

EMU:s tillkomst innebär att Sveriges största handelspartner Tyskland nu byter valuta. Men varken Norge, Danmark, Storbritannien eller USA återfinns i dag inom valutaunionen. Fyra av våra fem viktigaste handelspartner är därmed utanför. Största delen av svensk export går fortfarande till länder som inte är med i EMU.
Jag har svårt att värdera utanförskapets symboliska betydelse när statsministrar och statsöverhuvuden träffas i EU. Men av min egen erfarenhet som svensk representant vid ganska många möten med tre av EU:s ministerråd de senaste åren har jag svårt att se hur denna degradering skulle gå till i praktiken.

Min gissning är att Sveriges röst i framtiden kommer att vara lika mycket värd vid omröstningar i olika ministerråd som den var förra året. De andra länderna kommer att vara lika angelägna om att vinna oss för sina förslag som tidigare, och de kommer även framgent att värdera våra initiativ och förslag efter deras effekter för dem själva.

När Sverige förhandlade med EU om medlemskap under Bildtregeringens ledarskap var det aldrig aktuellt att ta ställning till ett EMU-medlemskap på köpet.

Därför är det tröttsamt att höra bokstavstroende Brysselbyråkrater förklara för svenska journalister att Sverige brutit ett kontrakt genom att inte gå med i EMU från starten. De vet inte vad de talar om.

Beslutet om ett svenskt EMU-medlemskap eller ej måste formas när vi vet vilka för- och nackdelar vi ska väga mot varandra. Vi bör ta god tid på oss för vårt beslut. Vi bör avvakta utvecklingen och noga följa och analysera vad som sker. Det som brukar kallas att vänta och se.

Det brukar talas om att Sverige måste vara EMU-medlem för att kunna vara ett effektivt ordförandeland år 2001. Men som EU-ordförande driver man inte främst sina egna frågor, utan en skicklig ordförande ser till att jämka samman intressen så att arbetet gör framsteg på områden av vikt för unionens utveckling.
Att hasta fram ett beslut om hur svensk penningpolitik ska utformas de närmaste 100 åren, för att man ska sitta ordförande i EU i sex månader, vore därför ett misstag.

Början på sidan

Fler socialdemokrater mot EMU