Plattläggningsparagrafen
Grundlagutredningen
Klicka här
Årets val gäller bl.a. ett vilande grundlagsförslag med ändringar av 10.2 och 10.5 i regeringsformen (RF).
Inga löften om att kassera det vilande grundlagsförslaget, inga röster från oss väljare!
Varför rösta, när det gör detsamma om våra lagar stiftas i Stockholm eller i Bryssel!
Margit Gennser i Barometern 2002-08-03
Kommissionen har blivit lite tuffare och de har särskilt påtalat att de svenska domstolarna inte tillräckligt uppmärksammar EG-rätten
I Sverige har både Högsta domstolen och Regeringsrätten agerat väldigt irriterat när det här har tagits upp. Jag tror att det är riktigt att man inte tillräckligt beaktat EG-rätten och ibland låtsas att den inte fanns.
Ulf Bernitzi Ekot 20/8 2006
Ur EU OCH DEN SVENSKA GRUNDLAGEN – FÖRBEHåLL OCH BEGRÄNSNINGAR av ULF BERNITZ, i EU-Skvadern – Om den Europeiska Unionens Konstitutionella Framtid
Nils Karlsson och Joakim Nergelus (red), City University Press Sid 78 ff
Under tystnad har Högsta domstolen blivit
Näst högsta domstolen
Björn von der Esch, Barometern 7/2 2006
Med länk till kommentar av Göran Persson
EU-medlemskapet har inneburit att Regeringsformen ger en falsk bild av hur Sverige styrs idag.
All offentlig makt i Sverige kommer inte längre från folket, som det står i Regeringsformens portalparagraf,
Riksdagen är idag inte längre ensam lagstiftare utan delar lagstiftningsmakten med EU:s ministerråd och EU-parlamentet.
Högsta domstolen och Regeringsrätten är inte längre våra högsta domstolar.
Agne Gustafsson på Grundlagsutredningens website 2006
Framförallt har EU-medlemskapet inneburit, att Regeringsformen ger en falsk bild av hur Sverige styrs idag. All offentlig makt i Sverige kommer inte längre från folket, som det står i Regeringsformens portalparagraf, utan i växande grad från EU. Riksdagen är idag inte längre ensam lagstiftare utan delar lagstiftningsmakten med EU:s ministerråd och EU-parlamentet. Högsta domstolen och Regeringsrätten är inte längre våra högsta domstolar utan liksom svensk rätt i tillämpliga delar underordnade EU-rätten och EU-domstolen.
Direktiven till Grundlagsutredningen smyger förbi de allvarliga konfliktproblem mellan den nationella rätten och EU-rätten som seröst uppmärksammats av många professionella företrädare för offentlig rätt i samband med remissbehandlingen av fördraget om EU:s konstitution. Även om Lagrådet uttalat att inga formella grundlagshinder finns för ratificering av fördraget, har höga juridiska remissinstanser uttalat så stark tveksamhet till att bland annat öka möjligheterna till överföring av beslutanderätten till EU beträffande straffrätt och straffrättsprocessen, att detta inte kan förbigås i en översyn av den svenska regeringsformen.
För en vecka sedan framkom det att också vår svenska straffrätt kan underställas EG-rätten.
Lagar som inte har godkänts i denna kammare eller över huvud taget införlivats med vår straffrätt kan komma att tillämpas i svenska domstolar.
Björn von der Esch meningsutbyte i riksdagen med Thomas Bodström 26/1 2006
Regeringen är rädd för folket.
Så får man tolka regeringens mening att låta riksdagen avgöra ratificeringen av fördraget om EU:s grundlag före valet 2006
Carl Bildt får nu som ledamot av författningskommittén ta ställning till plattläggningsparagrafen ännu en gång
Agne Gustafsson 20/12 2004
Sverige är i dag underställt unionen utan annat lagstöd än vad som följer av att riksdagen genom enkel lag har beslutat, att unionslagstiftningen "gäller här i landet".
Så uttrycks saken kort, koncist och nästan poetiskt i en lag (SFS 1994:1500) bestående av fyra paragrafer och undertecknad av Mona Sahlin.
Sverker Gustavsson Uppsala Nya Tidning 2/12 2004
Två fadäser bör avlägsnas, innan parlament
och valmanskårer uppmanas ta ställning.
Sverker Gustavsson, Expressen 2003-10-03,
(utdrag)
"Folkets utslag
behöver inte följas"
Olof Ruin på DN Debatt 27/11
2002
Sverker Gustavsson om prop.72
“Ändringar i regeringsformen, samarbetet i EU m
m”
SvD Brännpunkt 2002-01-13
Ur EU OCH DEN SVENSKA GRUNDLAGEN –
FÖRBEHåLL OCH BEGRÄNSNINGAR
av ULF BERNITZ
i
EU-Skvadern – Om den Europeiska Unionens Konstitutionella Framtid
Nils
Karlsson och Joakim Nergelus (red), City University Press Sid 78 ff
Utdrag ur
Sammansatta konstitutions-
och utrikesutskottets betänkande 2001/02:KUU1
Utskottet menar
för sin del att den i Nicefördraget överenskomna formuleringen
av artikel 24 i Unionsfördraget inte förutsätter någon
överlåtelse av beslutanderätt.
Ska vi ge upp
vårt självstyre?
Nicefördraget är slutet för
Sveriges självstyre. Hädanefter bestämmer EU:s
toppbyråkrater. Ska vi blunda och tiga? undrar riksdagsledamoten Margit
Gennser (m). Finanstidningen 2001-11-30
Ur EU OCH DEN SVENSKA GRUNDLAGEN –
FÖRBEHåLL OCH BEGRÄNSNINGAR
av ULF BERNITZ
i
EU-Skvadern – Om den Europeiska Unionens Konstitutionella Framtid
Nils
Karlsson och Joakim Nergelus (red), City University Press Sid 78 ff
Nya 10:5 regeringsformen
En så kallad EEC-paragraf hade införts, ursprungligen i den äldre regeringsformen, redan 1965. Enligt denna, 10:5 RF i äldre lydelse, var det möjligt att "i begränsad utsträckning" överlåta beslutanderätt till mellanfolklig organisation eller domstol.
Denna formulering hade ansetts kunna täcka den svenska ratifikationen av EES-avtalet. Det bedömdes emellertid i vart fall vara tveksamt om den kunde anses innefatta en så omfattande och djupgående överföring av beslutskompetens som ett EU-medlemskap innebär.
Grundlagsändringens närmare utformning blev som många minns föremål för omfattande debatt, där meningsmotsättningarna särskilt stod mellan vad som kom att benämnas en maximallstisk respektive minimalistisk hållning.
Utgångspunkten för denna debatt blev det grundlagsförslag som lades fram 1993 av Grundlagsutredningen inför EG, under ordförandeskap av professor Olof Ruin, och som hade en maximalistisk prägel och föreslog ett nyinfört portalstadgande i regeringsformens första kapitel (1:10 RF) som skulle lyda:
Har överenskommelse träffats om Sveriges anslutning till Europeiska gemenskaperna och riksdagen beslutar överlåta beslutsbefogenhet till gemenskaperna, gäller de förpliktelser som följer av anslutningen utan hinder av vad som föreskrivs i grundlag eller annan lag.
Förslaget kännetecknas som synes av att det inte angav några konstitutionella gränser för räckvidden av överlåtelsen av beslutsbefogenheter. Förslaget blev framför allt kritiserat för att vara onödigt vidsträckt, bland annat av mig, och opåkallat beröva Sverige framtida möjligheter att påverka kommande rättsutveckling inom EU under hänvisning till svenska grundlagsbestämmelser.
I debatten gjordes gällande att Sverige lade sig platt ("den sk plattläggningsparagrafen").
Debatten ledde mycket snabbt till att statsminister Bildt förklarade att ytterligare förslag borde utredas, vilket i sak torde ha innefattat ett avståndstagande.
Den grundlagsändring som blev genomförd efter konsultationer mellan de politiska partierna gavs en mer försiktig utformning och den tillämnade portalparagrafen i regeringsformens första kapitel fick helt utgå.
Grundlagsändringen blev slutligen antagen efter riksdagsvalet 1994 och den rådgivande folkomröstningen om Sveriges EU-medlemskap.
Den kan karakteriseras som minimalistisk och har tydligt påverkats av den tyska författningsdomstolens nedan berörda synsätt.
Grundlagsstadgandet lyder (10:5 första stycket RF):
Riksdagen kan överlåta beslutanderätt till Europeiska gemenskaperna så länge som dessa har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.
Riksdagen beslutar om sådan överlåtelse genom beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig.
Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.
Den svenska grundlagsregeln är som framgår inte baserad på svenskt EU-medlemskap, utan riksdagen ges endast möjligheten att överföra befogenhet till EU vid ett svenskt medlemskap. Detta förklaras med att bestämmelsen utarbetades och beslutades innan EU-folkomröstningen hade genomförts.
Det är dock otillfredsställande att en så viktig grundval för konstitutionen som EU-medlemskapet inte återspeglas tydligare i denna.
