Sverker Gustavsson
De slutna rummens beslutsfattande är ansiktslöst
”Det som hänt visar att EU befinner sig i ett slags undantagstillstånd. Ingenting är längre heligt.
Då kan vad som helst hända”, säger professor Sverker Gustavsson när jag ringer honom för att tala om den pågående krisen.
Annika Ström Melin, Signerat DN 22 mars 2013
Demokrati blir mest ett hinder
FRA-lagen och förringandet av irländarnas nej till Lissabonfördraget är två nyliga, illavarslande tecken på att grundläggande värden nu är hotade
Sverker Gustavsson, Aftonbladet 8/7 2008
Sverige är i dag underställt unionen utan annat lagstöd än vad som följer av att riksdagen genom enkel lag har beslutat, att unionslagstiftningen "gäller här i landet".
Så uttrycks saken kort, koncist och nästan poetiskt i en lag (SFS 1994:1500) bestående av fyra paragrafer och undertecknad av Mona Sahlin.
Sverker Gustavsson Uppsala Nya Tidning 2/12 2004
EMU - Ett illa genomtänkt
fullskaleexperiment
Sverker Gustavsson
på SvD Brännpunkt 2000-01-05
Sverker Gustavsson: det borde krävas ett beslut om grundlagsändring i Sverige,
vilket innebär krav på två likalydande riksdagsbeslut med val emellan.
Daniel "Flip-Flop" Tarschys var mer tveksam. Han hade ännu inte bestämt sig
för om han ansåg att det kunde räcka med ett enskilt riksdagsbeslut utifrån den grundlagsändring som gjordes 2002 eller om det krävdes två beslut med val emellan.
Plattläggningsparagrafen som säger att EU-bestämmelser tar över nationella bestämmelser nu slås fast även för Sveriges del
Debatt ordnad av Palmecentret 2004-10-21
Efter euron - nu gäller det grundlagen
Ett nytt
EU-fördrag är i faggorna - denna gång kallat konstitution.
Det betyder nytt liv för debatten om den svenska grundlagens
förhållande till EU-medlemskapet. Den har just börjat.
Anders Bolling, DN 2003-10-26
- Antingen ändrar man den svenska grundlagen eller så går man inte med på det här fördraget, säger statsvetarprofessor Sverker Gustavsson.
- Vad jag sett finns inga skäl för grundlagsändring, säger statsvetarprofessorn Olof Petersson.
Två fadäser bör avlägsnas, innan parlament
och valmanskårer uppmanas ta ställning.
Sverker Gustavsson, Expressen 2003-10-03, (utdrag)
UPPSALA UNIVERSITET REMISSVAR
Europeiska konventet om EU:s
framtid
Sören Blomquist, Thomas
Bull, Sverker Gustavsson 2003-08-27
Dito som utskriftsvänlig pdf-fil
Debattskriften "EMU – ett demokratiskt dilemma"
beskriver valutaunionens politiska dimensioner, men också dess effekter
på folkstyret och på EU:s utveckling som helhet. I fyra essäer
beskrivs fyra av EMU:s demokratiska dilemman:
1) EMU skapades av politiska
skäl och syftar till att driva på den politiska integrationen. Men
EMU försöker säljas med ekonomiska argument.
2) När ett
land förlorar räntan och växelkursen som "säkerhetsventil"
vingklipps demokratin. Men riksdag och regering måste ändå ta
det politiska ansvaret för välfärd, lönebildning och
sysselsättning. Det skapar politiska spänningar.
3) EMU grundas
på en tro på en "naturlig" ekonomisk och politisk ordning som
står över intressekonflikter i samhället. Det kan leda till en
avideologisering av politiken som riskerar att försvaga demokratin.
4)
EMU syftar till att centralisera makten och på sikt omvandla EU till en
stat med egen beskattningsrätt. Förslaget till ny grundlag visar att
det är en politisk realitet. Grundlagen ger EU symbolerna och makten att
agera som en stat.
Författare: Drude Dahlerup, Henrik Dahlsson,
Margit Gennser, Sverker Gustavsson och Kerstin Jacobsson
Pressmeddelande
från Europa ja – euro nej, 14 augusti 2003
Maktdelning kräver eftertanke
Det vilar
något hysteriskt över önskan att med blixtens hastighet
göra de fyra stora till viljes i maktfrågan. Problemen behöver
tänkas igenom utifrån nyckelbegreppen folkstyre,
självbestämmande och folklig acceptans.
Sverker Gustavsson, SvD Brännpunkt 7/8 2003
Myntunion utan fiskal union äventyrar demokratin
Sverker Gustavsson Ekonomisk Debatt 2003, nr
4
EMU har en inbyggd skevhet som hotar demokratin.
Politikerna förlorar makten över de ekonomisk-politiska besluten,
men behåller ansvaret för välfärd och sysselsättning.
Sverker Gustavsson, Uppsalaprofessor i
statsvetenskap, intervjuad i DN 31/5 2003
Sverker Gustavsson om prop.72
“Ändringar i
regeringsformen, samarbetet i EU m m”
SvD Brännpunkt 2002-01-13
EU:s vitbok ökar misstron
Sverker Gustavsson på SvD Brännpunkt
2001-08-12
Växande tilltro kräver bättre kontakt med samhället. Det är grundtanken i kommissionens - av Romano Prodi på Brännpunkt den 25 juli presenterade vitbok Eurupean governance.
Den kan laddas ner i pdf-format via http://europa.eu.int/comm/governance/white_paper/en.pdf
"Franskt utspel sätter Sverige i knipa" Sverker Gustavsson på DN Debatt 2000-07-26
Stefan Carlén Ekonom Sverker Gustavsson Professor Olle
Svenning Journalist Carl Tham Fd statsråd (s)
DN Debatt 2000-01-31
"S-toppen mörkar om
EU-demokratin" EMU-motståndare till attack: Persson vet att argumentet om
EMU som demokratisk kraft mot kapitalet är vilseledande.
Sverker Gustavssson, m fl, Varför så bråttom med EMU?, Aftonbladet, 99-12-22
Statsvetare varnar för demokratiskt EU SvD 98-07-12
Bara en djup ekonomisk kris och politiskt kaos - ett
undantagstillstånd - kan få Europas folk att välja bort
nationernas självstyre och acceptera EU som en förbundsstat, menar
statsvetaren Sverker Gustavsson, docent vid Uppsala universitet.
Han
säger det i polemik med dem som vill ha en federalistisk utveckling i EU.
Storpolitik och ödestro är ingen bra kombination. Grunden för ett sammanbrott håller på att läggas, vill jag hävda. Det sker genom att innebörden av den så kallade integrationstrappan vantolkas och missförstås.
Sverker Gustavsson på DN
Debatt 96-08-25
Två fadäser bör
avlägsnas, innan parlament och valmanskårer uppmanas ta
ställning.
Sverker Gustavsson, Expressen 2003-10-03, (utdrag)
Härnäst handlar det om nytt unionsfördrag. Förhandlingarna inleds i morgon och kommer att fortgå hela hösten. Till våren blir det sedan parlamentens uppgift – i vissa länder efter folkomröstning – att godkänna vad regeringarna preliminärt har avtalat.
Mycket krävs för att övertyga. Först av allt gäller det för regeringarna att tala sanning. Luftiga propagandafraser om nyordning och accelererande process gagnar föga. Grundresonemanget måste vara nyktert och sakligt. Annars väcker det misstro.
Unionen har bara den beslutsförmåga, som staterna har valt att provisoriskt låna ut för gemensamt bruk. Delegerad makt kan tas tillbaka. Någon grundlag är det med andra ord inte fråga om. Unionen äger inte sig själv. Det gör medlemsländerna. Avtal, fördrag eller traktat är de rätta orden. Unionen bygger på en överenskommelse, som alla medlemsländer var för sig och samstämmigt godkänner. En grundlag, däremot, är bindande även för den som motsätter sig hur den är utformad.
När den tyska författningsdomstolen för tio år sedan beslöt att inte undanröja förbundsdagens godkännande av Maastrichtfördraget, uppställde den tre villkor. Centraliseringen av makt utan möjlighet att utkräva ansvar måste vara marginell och förutsebar samt kunna återkallas.
Samma tre kriterier låg till grund för Sveriges anslutning 1994. Det enda beslutsfattande, som har förts utom räckhåll för ländernas valmanskårer är reglerna för marknaden och myntet. Allt det övriga – utrikespolitiken, straffrätten, den familjenära civilrätten och välfärdspolitiken – beslutas inom respektive demokratier.
Givet att regeringarna önskar vinna folkligt stöd är det framför allt två obetänksamheter, som aldrig borde ha tillåtits inflyta. Dessa båda fadäser bör avlägsnas, innan parlament och valmanskårer uppmanas ta ställning.
Unionen görs enligt utkastet till egen juridisk person
utan principiell differentiering mellan de olika sakområdena eller
”pelarna”. Samtidigt föreslås unionsrätten
uttryckligen få generellt företräde framför ländernas
lagstiftning och rättstillämpning.
Det som nu är en
fläckvis praktiserad domstolspraxis skulle med andra ord göras till
en heltäckande plattläggningsparagraf. Denna skulle gå att
åberopa på alla områden och även i
förhållande till ländernas grundlagar.
Vad regeringarna inte heller bör acceptera är att stats- och regeringscheferna på egen hand föreslås kunna göra befogenheter överstatliga.
Enda villkoret är att de är eniga. Parlamenten måste informeras. Men de behöver inte tillstyrka!
Under stor uppståndelse måste regeringarna nu backa från dessa hugskott. Man kan fråga sig hur sådana tanklösheter alls har kunnat introduceras som grundläggande. Varför har dessa inte på ett tidigare stadium kunnat utmönstras?
