SAP-kongresssens beslut om folkomröstning

S avskriver medlemskap i euron
Mitt under eurons svåraste kris kastar den svenska socialdemokratin i handduken i eurofrågan.
Från att 2003 aktivt stått på jasidan för ett svenskt inträde i eurosamarbetet säger nu partiets ekonomisk-politiska talesperson
Tommy Waidelich (48) att ett svensk euromedlemskap inte är aktuellt under hans livstid.
Det betyder att ett svenskt medlemskap i praktiken är helt avskrivet och det åtta år gamla folkomröstningsresultatet, där nej sidan vann stort, blir permanent.
Europaportalen 22 augusti 2011

Mot partistyrelsens vilja bestämde S-kongressen att
EMU-frågan skulle avgöras i en folkomröstning
Anders Jonsson, SvD 23/8 2003

Efter ett ganska omfattande rådslag beslutade partiets extra kongress i mars 2000 att säga principiellt ja till euron. Men mot partistyrelsens vilja bestämde kongressen också att frågan måste avgöras i en folkomröstning.

Kommentar av Rolf Englund:
Därav splittringen inom regeringen.
Göran Persson, Bo Lundgren, SvD med flera ville inte ha folkomröstning.

Den (s)chizofrena kongressen
Göran Greider i ledare DD 2000-03-14

Ja till EMU, ja till folkomröstning 2000-03-10
Den socialdemokratiska extra partikongressen fattade på fredagskvällen beslut om Sveriges förhållande till EMU.
För att långsiktigt främja välfärd och arbete vill vi socialdemokrater att Sverige ska bli medlem i den ekonomiska och monetära unionen
Källa: SAP website

2000-03-11

Text-TV:
S-kongressen sade ja till EMU-inträde
Den socialdemokratiska kongressen sade i går kväll principiellt ja till EMU. Samtidigt gav ledningen efter för kraven. Det blir en folkomröstning.
Det tog sju timmar av debatt innan kongressen ansåg sig mogen att gå till votering i EMU-frågan. Partistyrelsens linje, ja till valutaunionen, vann med 234 röster mot 113.
Göran Persson var mycket nöjd efter ställningstagandet och sade att beskedet är bra eftersom Sverige nu tillsammans med andra länder kan utveckla valutaunionen till ett skydd för internationella marknadskrafter.

Tydligt förord för folkomröstning
SvD Mats Hallgren 11/3 2000

Sällan har man hört så positiva EMU-omdömen från den socialdemokratiska partiledningen som när Göran Persson och Anna Lindh inledde den extra partikongressens EMU-debatt i går. Sällan har man hört så kritiskt laddade inlägg från EMU-motståndarna med Maj Britt Theorin och Carl Tham i spetsen.

Göran Persson lade grunden för sin argumentation med följande märgfulla uttalande (som han för säkerhets skulle upprepade två gånger):

"När vardagens villkor blir globala, måste politikens vardag vara gränslös."

Kapitalet känner inga gränser, men politiken stannar vid nationsgränsen. De politiska besluten måste fattas på den nivån där de ger effekt, fortsatte han sin argumentation.

Göran Persson huvudmotiv för ett svenskt ja till EMU är att
det skulle ge den lilla svenska ekonomin ett skydd mot det internationella spekulationskapitalet.
EMU-medlemskapet är en garanti för att slå vakt om den svenska modellens två grundpelare: tillväxt och fördelning.

Anna Lindh spädde på. EU och EMU är vägen att förena öst och väst i Europa, skapa bättre miljö, ökad jämställdhet. Hon manade också fram bilden av Olof Palme och pekade på möjlighete att äntligen förverkliga hans idé om gemensam säkerhet i Europa.

Utrikesminister Anna Lindh delade inte Greiders syn på den interna partidemokratin.Hennes argumentation byggde på att EU och EMU är politiska projekt, och inte ekonomiska, men underströk ändå att EMU är ett sätt att tygla marknaden.

Anna Lindh påminde om krisen i den svenska ekonomin i mitten av 90-talet.

- Kapitalet ska aldrig få övertrumfa riksdag och regering igen. Därför vill vi hade den stabilitet och styrka som EMU ger.

När debatten sedan kom i gång bytte den fokus; från det internationella till det nationella. Ombud efter ombud intog talarstolen med argument om vikten av fortsatt nationellt självbestämmande.

EMU är inget skydd mot det internationella kapitalet, utan tvärt om ett försvar för den internationella kapitalismen, hävdade Carl Tham och fick debattens längsta applåd.

Många av inläggen från nej-sidan siktade in sig på bristen på demokrati i EU och EMU. Att säga ja till EMU skulle rent av vara odemokratiskt, hädvade Göran Greider.

Inläggen från nej-sidan kom att dominera och den mer tydliga ja-falangen var sparsamt företrädd.

Om S-kongressen ur Aftonbladet

2000-03-11

Ett historiskt beslut fattades på den första dagen av socialdemokraternas extrakongress: ja till EMU, och kravet på en folkomröstning upprepades gång på gång tills partistyrelsen gav vika.

Kongressens historiska beslut blir därmed precis som väntat: Ett gehör för partistyrelsens principiella ja – men bakläxa för statsminister Göran Perssons tvehågsenhet kring det sätt på vilket frågan ska underställas svenska folkets avgörande.

– Så är vi då i mål. En bättre start på kongressen kunde vi inte få, kommenterade Göran Persson, som inte verkade nämnvärt ledsen över att ha blivit överkörd:

– Jag hade förstås gärna behållit handlingsfriheten. Men det här beslutet kan jag leva med.

När kravet på en folkomröstning gått som en röd tråd genom nästan samtliga inlägg i den marathonlånga debatten, när det upprepats av såväl ja-sägare, EMU-kritiker som tveksamma, då valde partistyrelsen att backa.

– Både jag och övriga i partistyrelsen har förstått budskapet från kongressen väldigt tydligt, sade utrikesminister Anna Lindh.

–Vi yrkar därför bifall till kravet på en folkomröstning.

Strax före 23.00 på fredagskvällen, åtta och en halv timme efter debattens start, stod så allt klart: 234 kongressombud hade röstat ja, medan bara 113 ville fortsätta "vänta och se".

De många ja-sägare som efterlyst "buffertfonder" hade lugnats av finansminister Bosse Ringholm.
Han har nu lovat att tillsätta en utredning om både fonder och andra stabiliseringspolitiska instrument.

En folkomröstning ska utlysas när partiets förtroenderåd slagit fast att Sverige har ett konjunkturläge som någorlunda går i takt med euroområdets, och en lönebildning som bevisligen inte skenar utan håller sig på "god europeisk nivå".

Det första villkoret är redan på väg att uppfyllas, meddelade statsministern i natt. Det andra kommer att prövas i den lönerörelse som nu inleds.

Jasidans stora övervikt betydde dock knappast att partiets EMU-kritiker låg lågt under den långa debatten. Av förklarliga skäl var det i stället utmanarna som visade på det största och hetaste engagemanget. Det var också de som drog ner de varmaste applåderna.

Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider uppmanade förgäves kongressen att lyssna på rörelsen, väljarna, där nästan sex av tio säger nej, och "överraska den europeiska eliten":

– I dag röstar vi om att göra Europeiska Centralbankens chef Wim Duisenberg till ny högsta chef över Sveriges ekonomi och välfärd. Han kommer att sitta i Frankfurt och förakta oss. Därför bör vi välja med underifrånperspektivet.

Lena Sandlin Hedman från Umeå påpekade att det knappast är EMU-medlemskapet som räddar Sverige från den internationella valutaspekulationen:

– Det går ju inte att spekulera mot dagens krona som har en flytande valutakurs, sade Lena Sandlin Hedman. Problemet i början av 90-talet var ju just att vi hade bundit kronan.

Dagens Nyheter ledare 2000-03-11

EMU-kamp på två fronter

Partistyrelsens linje "ja senare" var av allt att döma säkrad redan innan ombuden anlände till Arlanda och Stockholms central. EMU-motståndarna gick ut hårt i debatten, men bättre utdelning än ett löfte om folkomröstning hade nog varken Göran Greider eller Maj Britt Theorin väntat sig.

Göran Persson undvek den heta potatisen i sitt inledningsanförande. I stället var det utrikesminister Anna Lindh som fick äran att besvara dagens stora fråga. Hon pläderade väl för EMU, och tillade i en bisats att en folkomröstning är det naturligaste sättet att avgöra saken.

Så var det med det. Partistyrelsen får gehör för sitt ja, EMU-motståndarna på kongressen får sitt tröstpris och partiet slipper en uppslitande inre strid i riksdagsvalet år 2002. Någon annan ordning var kanske inte att vänta, men denna för socialdemokraterna bekväma lösning lär visa sig dyrköpt.

Taktikspelet kring en folkomröstning har gjort att denna lösning av många uppfattas som mest "demokratisk".

Tre av fyra svenskar vill ha folkomröstning, enligt en mätning av Finanstidningen/Demoskop (8/3). Det är förmodligen betydligt fler än det antal väljare som faktiskt går och avger sitt ja eller nej när det blir dags. Ett lågt deltagande är bara en av många faktorer som kan göra det svårt att tolka utslaget, och att hantera följderna av det politiskt.

Det är inte en högre form av demokrati att lyfta bort en enskild fråga från riksdagens bord. I slutändan är det ju ändå partier och regeringar som ska förvalta en helhet av EU-politik och ekonomisk politik, där EMU ingår som en del. Den som bara röstar ja eller nej till EMU behöver inte ta något ansvar för följderna. I en folkomröstning tenderar också en stor andel väljare att rösta mot den sittande regeringen, oavsett vad man egentligen tycker i sakfrågan.

Socialdemokraterna är nu inte ensamma om att ha ställt till det. När opinionen och riksdagen såg som motspänstigast ut överraskade dåvarande moderatledaren Carl Bildt med att kräva folkomröstning. Han klädde sitt taktiska utspel i demokratiargument.

Nu när EMU är på plats och den svenska opinionen mognat är det vänsterns tur att göra om samma sak. EMU-motståndarna inom vänsterpartiet och socialdemokraterna talar om folkomröstning som den enda demokratiska lösningen, fast de menar den enda chansen att stoppa svensk anslutning.

EMU är från och med nu ett socialdemokratiskt projekt, enligt partiordföranden. Majoriteten av kongressombuden lät sig nog nöja med det budskapet, men i en framtida folkomröstning blir det värre. Göran Persson måste kämpa på två fronter, mot de "oansvariga postkommunister" som nu är hans bästa vänner och mot de borgerliga partier som bejakade EMU först, men plötsligt måste framställas som om de vill ha ett helt annat EU-projekt än verklighetens.

Det blir ingen dans på rosor.

Sydsvenskan, 12 mars 2000
En socialdemokratisk kongress är till sin natur något av en politisk korrektionsanstalt för partistyrelsen. I fredags lyckades statsminister Göran Persson och partiets övriga frontfigurer visserligen driva igenom ett ja till valutaunionen EMU. Men ombuden satte omedelbart ledningen på plats genom att tvinga fram en uppslitande folkomröstning.
En tredjedel av kongressombuden - liksom en betydande andel av partiets väljarskara - betraktar EMU-beslutet närmast som en krigsförklaring.

Fegare kan ingen vara - Svenska Dagbladet (mj)

I Danmark vill socialdemokraterna tidigarelägga folkomröstningen om EMU. Opinionsläget i dag talar för ett ja. Den 28 september avlägger danskarna sina röster.

Även i Sverige händer saker. På söndag skall socialdemokraternas partikongress fatta beslut i EMU-frågan. Nej-sidan är stark och högljudd. Ja-sidans företrädare är undfallande och försonliga. En majoritet av ombuden på kongressen lutar åt ett ja till svensk EMU-anslutning. Mycket talar, dessvärre, för att detta ja kommer att kombineras med krav på en svensk folkomröstning om EMU.

Folkomröstningar är en tilltalande beslutsmetod på många sätt. De kan utgöra ett viktigt komplement till det som är den ordinarie metoden i Sverige, nämligen representativ demokrati.

Men i ett läge där en tydlig majoritet inom de partier som har uppnått väljarnas förtroende förespråkar ett ja till EMU, framstår en folkomröstning i frågan som både onödig och synnerligen märklig.

Nej-sidan håller sig med en egenartad demokratisyn. Christer Wahlbäck, partipamp från Dalarna, har uttryckt saken på följande vis:

"Självklart skall den här frågan avgöras av svenska folket och inte i ett riksdagsval."

Vilka tror han röstar i riksdagsvalen? Norrmän och älgar?

Riksdagsval är i allra högsta grad ett tillfälle för folkligt ställningstagande. Om socialdemokraterna säger ja både till svensk anslutning till EMU och till en folkomröstning, blir budskapet till medborgarna följande:

"Ni har röstat på partier som åtnjuter ert förtroende att fatta beslut å era vägnar i riksdagen. En klar majoritet av de riksdagsledamöter som har fått ert stöd förordar svenskt medlemskap i EMU. Men nu struntar vi i det, och tar upp saken i en folkomröstning i stället. Det förtroende vi har fått betyder inte längre någonting i denna fråga. Vi orkar inte fatta det beslut som ni har uppdragit åt oss att fatta."

Nu kan man invända att väljarna inte visste att en röst på socialdemokraterna var en röst för EMU. Partiet har ju dragit på ställningstagandet i det längsta, även om det ganska tidigt framgick att ledande partiföreträdare var för ett ja. Men det är inte ett argument för folkomröstning, utan ett argument för att göra EMU till valfråga. Och det alternativet står inte på agendan. För det första därför att det är för sent - ett sådant ställningstagande borde väljarna ha erbjudits att göra långt tidigare. För det andra därför att socialdemokraterna aldrig skulle våga göra en valfråga av ett ställningstagande där man hamnar på samma sida som moderaterna. Gräsrötterna skulle bli förtvivlade.

Rubriken sammanfattar LO-tidningens hållning: "Avvaktande nej bättre än ljummet ja".

Skälet är att ja-sidans svala engagemang inte kommer att vara tillräckligt för att lugna socialdemokratiska väljare som är skeptiska till EMU.

Det vill säga - oavsett om EMU är bra eller dåligt bör socialdemokraterna säga nej, eftersom man annars riskerar att förlora anhängare.

Det faktum att argumenten för ett ja till EMU-anslutning är så kyligt resonerande borde i sig tala för att frågan är föga lämplig för en folkomröstning.

Ett seriöst ställningstagande till EMU kan inte bestå i att välja mellan bu och bä.

Låt folkets förtroendevalda fatta beslutet, i lugn och ro och på sakliga grunder.

Början på sidan