-
Nytt -
Index A till Ö -
EMU-skeptiker -
Statsvetare - Medborgare mot
EMU
|
|
Skogsindustrin och EMUJan Remröd, tillförordnad VD för
Skogsindustrierna: Branschförbundet Skogsindustrierna
säger bara "nja" till medlemskap i EMU. Förbundet intar därmed
en mer reserverad hållning än moderorganisationen Svenskt
Näringsliv som är odelat för ett EMU-medlemskap. Skogsindustriernas ordförande, Göran Lundin, tänker inte delta i kampanjen för EMU. "Vi gör en balanserad genomgång av frågan och är ej oreserverade ja-sägare. Jag tänker inte vara med i några kampanjgrupper", säger Göran Lundin, som dessutom är koncernchef i skogsbolaget Holmen. Några kampanjer tänker heller inte Skogsindustrierna vara med i. Något munkavle sätter dock inte Lundin på sina kollegor i förbundet. Skogsindustrierna ser faror med EMU. Särskilt kritiskt är vilken kronkurs det blir relativt euron den dag Sverige gör sitt inträde i EMU. Organisationen varnar för både minskade investeringar i Sverige och nedläggningar till följd av ett "misslyckat" inträde. "Vi tycker att man ska vara medveten om att vi ska ha rätt ingångsvärdering på kronan relativt euron. Vi tycker också det är viktigt att alla är medvetna om vilka krav det ställer på oss i att hålla i löner och ha ordning och reda på kostnader", säger Kenneth Eriksson, vice ordförande i Skogsindustrierna och även chef för SCA Skogsindustriprodukter. Skogsindustriernas syn på EMU är en känslig fråga och förbundet har presenterat sin förbehållsamma hållning i ett dokument där varje ord är vägt på guldvåg. Skogsindustribasen tror inte att ett okritiskt, oreserverat, ja eller nej till medlemskap i EMU möter respekt hos folk. "Jag tror det är viktigt att bejaka denna nyans. Det finns både för- och nackdelar med EMU. Att bara käckt säga ja eller nej tror jag är skadligt för trovärdigheten", säger Göran Lundin. I Skogsindustriernas styrelse finns både EMU-anhängare och EMU-motståndare. DI har talat med några av dem: "Jag är mest mot. Med införandet av euron tar vi bort ett av de vapen vi i dag har mot ekonomins växlingar", säger Anders Olofsson, VD i sågverksföretaget Rolfs Såg och styrelseledamot i Skogsindustrierna. "Jag tror att EMU är bra för Sverige men som VD för Rottneros är jag mindre entusiastisk. Bolaget gynnas av en svag krona", säger Lars Blecko, VD i massatillverkaren Rottneros och styrelseledamot i Skogsindustrierna.
LRF tar ställning för EMU Bland nej-sidans argument märks bland annat
påståenden om att EU-länderna inte går i takt; att
Tyskland har ekonomiska problem; att det kanske finns risk för att
svensk skogsindustri kommer i kläm om dollarn försvagas, samt att
nuvarande tidpunkt inte är den rätta. Dessa argument mot en svensk
euroanslutning är förvisso alla värda att pröva. Dollarfall slår mot skogen Näringslivet vill gå
med i EMU
Arvid Callans, VD för Callans Trä AB "har en lite annan syn på det" Johan Ehrenberg: Sverige kommer att ha större möjligheter att driva en radikal politik inom EMU, Europaposten, mars 2000 Dollarfall slår mot skogen På aktiemarknaden finns, trots de senaste årens stora ras, fortfarande några etablerade "nya ekonomiska sanningar" som håller sig levande. En av dessa är den återuppståndna överlönsamheten i företag och branscher som tidigare har haft stora problem att förränta sitt kapital. Det gäller exempelvis skogsindustrin, men även traditionella verkstadsföretag såsom SKF med flera. Den återfunna lönsamheten brukar ha flera förklaringar. Den vanligaste övergripande varianten är de senaste årens förvärv och fusioner. De ekonomiska vinsterna med dessa konsolideringsövningar har delvis härletts från en förbättrad inre effektivitet i de allt större företagen genom ökade skalfördelar i produktionen och storleksfördelar som ger sänkta inköpspriser med mera. Den andra stora fördelen som pekas ut är att när antalet aktörer i en bransch minskar, ökar också möjligheterna för aktörerna att kontrollera prisutvecklingen. Det senare gäller framför allt i ekonomiska nedgångar, där företagen genom ett samordnat beteende begränsar produktionen för att hålla priserna uppe. Att de svenska och europeiska skogsföretagen hittills har kunnat hålla uppe lönsamheten i den innevarande lågkonjunkturen brukar tas som intäkt för att denna sanning håller. För de som har läst in en vändning av den amerikanska konjunkturen till hösten och med en viss förskjutning även världsekonomin som helhet, tror uppenbarligen också att det finns än mer att hämta. Men det finns en viktig förklaringsfaktor för denna utveckling, vilken legat utanför företagens kontroll, men som också har bidragit starkt till att hålla uppe lönsamheten. Det är den starka dollarn och den extremt svaga svenska kronan och en svag euro. Testet på hur viktig denna faktor är för lönsamheten, i exempelvis skogsindustrin och stora delar av den traditionella verkstadsindustrin, har börjat i och med de senaste månadernas dollarras. Sedan årsskiftet har dollarn rasat med närmare 15 procent relativt kronan och knappt 12 procent relativt euron. Valutaförhållandena har en mycket stor betydelse för hur lönsamheten i dessa basindustrier fördelas. Den samlade amerikanska skogsindustrin har under de senaste fem åren visat en klart lägre lönsamhet än de europeiska och framför allt de nordiska konkurrenterna. Under de senaste fem åren har avkastningen på sysselsatt kapital hos de amerikanska skogsindustriföretagen legat 6-7 procentenheter under sina europeiska konkurrenter. Sedan toppåret 1995 har avkastningen på sysselsatt kapital för amerikanska skogsföretag legat runt 5 procent, med undantag för år 2000 då branschen snuddade vid 10-procentsstrecket. För det innevarande året ligger avkastningen strax över noll. De europeiska skogsföretagen har samtidigt klarat att hålla en avkastning på 8-10 procent. En del av detta kan kanske förklaras av en lägre effektivitet hos de amerikanska skogsföretagen, eftersom deras pappersbruk normalt är såväl äldre som mindre. Men samtidigt är det i Nordamerika som utrangeringen av gamla och olönsamma enheter har varit som störst under de senaste lågkonjunkturerna. Konsolideringen av den amerikanska skogsindustrin har också gått väl så fort som inom den europeiska. Det är framför allt jättar som International Paper, Weyerhaeuser, Georgia Pacific och Abitibi som har drivit på. Det stora lönsamhetslyftet i amerikansk skogsindustri har emellertid hittills uteblivit. Att de amerikanska skogsföretagen trots detta, med alla mått mätt, värderas mycket högre än sina europeiska konkurrenter är ännu ett av kapitalmarknadens mysterier som återstår att lösa. Möjligen är en fortsatt försvagning av dollarn en viktig dellösning. För skillnaderna i kapitalavkastningen mellan europeisk och amerikanska skogsindustri korrelerar mycket väl med den samtidiga förstärkningen av dollarn som har skett under 1990-talet. När nu trenden har vänt med besked talar mycket för en omvänd utveckling. Förklaringarna till detta är att en dollarförsvagning för det första får omedelbara effekter på de produkter som prissätts i dollar, såsom exempelvis pappersmassa. Detta brukar sedan sprida sig till mer förädlade produkter som prissätts lokalt. Men dessutom leder stora valutaförändringar till att konkurrensförhållandena ändras, vilket slår igenom med större fördröjning. Det gäller exempelvis de produktgrupper som brukar leta sig över Atlanten, såsom liner och tidningspapper som brukar kunna hitta till Europa, men där den starka dollarn gjort det olönsamt. I stället har fraktbåtarna gått från Europa till Nordamerika under de senaste åren. Det gäller inte minst en sådan nordisk specialitet som bestruket journalpapper. Även om flödena över Atlanten är relativt små påverkar de konkurrensförutsättningarna och därmed prisbilden. LRF tar ställning för
EMU LRF:s ordförande Caroline Trapp är också en av initiavtagarna till nätverket "Landsbygd för euron", som nu drar igång sitt kampanjarbete. Andra som ingår i nätverket är Agneta Dreber, vd för Livsmedelsföretagen, miljödebattören Stefan Edman och centerns EU-parlamentariker Karl Erik Olsson. - Landsbygden och de gröna näringarna skulle förlora allra mest på att stå utanför EMU, säger Caroline Trapp. Både ekonomiska skäl och möjligheten till inflytande i EU talar för ett fullt EMU-medlemskap, hävdar det partipolitiskt obundna nätverket. Riksdagsledamöterna Sinikka Bohlin (s) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) motiverar också sitt engagemang med ett överhängande behov av att få igång EMU-debatten.
|
