Jacob Wallenberg
Marcus Wallenberg - Wallenbergssfären
” Jag röstar nej. Jag tror att Sverige
kan stå på egna ben.
Det är kanske lite fegt men jag
röstar nej nu så får vi se sedan”
Robert Bergqvist, chefsanalytiker
på SEB Merchant Banking
Intervjuad i SvD Näringsliv 2/1
2003
- Rent generellt delar jag finansministerns åsikt och bedömning.
Vi är inne i en lågkonjunktur som kommer att vara längre än vi är vana vid.
Det har att göra med hela situationen med subprime-krisen och sedan Sydeuropakrisen.
De två kriserna har varit så omvälvande stora och har påverkat världsekonomin på ett sätt som vi inte upplevt sedan 1929, säger Jacob Wallenberg och utvecklar:
– Min bedömning är att det därför kommer att ta längre tid.
Det här är inte som en vanlig cykel utan jag tror att vi kommer att ligga på de här låga tillväxtsiffrorna tills vi jobbat oss igenom Sydeuropas problem.
Jacob Wallenberg, intervjuad i SvD Näringsliv 15 april 2013
Kommentar av Rolf Englund:
"Sydeuropakrisen", se där ett nytt ord för eurokrisen.
Det är ett bra exempel på Newspeak: "the fictional language in the novel Nineteen Eighty-Four, written by George Orwell.
It is a reduced language created by the totalitarian state as a tool to limit free thought, and concepts that pose a threat to the regime
such as freedom, self-expression, individuality, peace, etc.
Any form of thought alternative to the party’s construct is classified as “thoughtcrime,” “crimethink,” or “doublethink.”
Wikipedia
De tunga direktörsnamnen på nej-sidan tänker
ofta lite för kortsiktigt om Sverige och EMU, anser
euroförespråkaren Jacob Wallenberg, styrelseordförande i
bankkoncernen SEB.
- Jag ser lite mer till helheten, de stora filosofiska
frågorna
TT 20/5 2003
Jakampanjens tyngsta aktör hittills från
näringslivet heter Wallenberg. Finansmannen Jacob Wallenberg avsätter
nu tid i kalendern för att resa runt och agitera för att Sverige ska
få sitta med vid euro-bordet.
DN 10/5
2003
Det var Investors förre ordförande Percy Barnevik som
lovade Ericssons ordförande Michael Treschow den kontroversiella
extraersättningen på sammanlagt 11 Mkr för 2002 och 2003. Det
löftet fick Michael Treschow redan i oktober 2001, flera månader
innan han tillträdde.
DI 10/4
2003
Jacob Wallenberg varnar för att EMU-projektet kan drabbas
av barnsjukdomar: "Det kan vara en mognadsprocess. I USA hade man till en
början vissa problem när den gemensamma valutan
introducerades"
Dagens Industri 15/3 2003
"Den gemensamma valutan manifesterar i sig
de europeiska
nationernas och folkens öde"
Jacob Wallenberg
DN Debatt 4/12 2002
Europa lider av en förtroendekris som har sin grund i höga och växande statsskulder.
Alla medlemsländer i både euroområdet och EU bör åta sig att föra en ansvarsfull finanspolitik,
förbinda sig att respektera stabilitets- och tillväxtpaktens tak för statsskulder,
samtidigt som EU förstärker tillsynen över ekonomi och statsfinanser.
Leif Johansson och Jacob Wallenberg, DN Debatt, 9 december 2011
I Sverige lärde vi oss vikten av budgetdisciplin när vi drabbades av kris i början av 1990-talet.
Förutsättningarna för långsiktigt hållbara offentliga finanser i Europa måste läggas fast nu.
Det är nödvändigt att regeringarna tydligt visar hur de ska förbättra statsfinanserna. Det måste skapas förtroende för att det inom överskådlig tid går att uppnå uthålliga budgetöverskott.
En snabb återgång till ekonomisk tillväxt kan spela en viktig roll för att skapa hållbara offentliga finanser. Men hittills har det gjorts för lite för att balansera åtstramningar med tillväxtfrämjande åtgärder.
Leif Johansson, ordförande ERT, ordförande Ericsson AB
Jacob Wallenberg, medlem ERT, ordförande Investor AB
Inte eurons fel?
Carl B Hamilton, Birgitta Ohlsson, Urban Bäckström och många andra ställde upp helhjärtat, aningslöst och omdömeslöst för euron
Jag känner medlidande med dem, men deras långsökta försvarsargument måste ändå bemötas och landets ledarskribenter gör det ju inte,
eftersom de själva är i samma intellektuellt pinsamma sits.
Nils Lundgren blog 8 december 2011
Calmfors pekar på Eurokrisens huvudproblem, kostnadsläget
Rolf Englund blog 13 september 2011
External adjustment is crucial. That is far more important than fiscal austerity.
Once the role of external adjustment is recognised, the core issue becomes not fiscal austerity but needed shifts in competitiveness.
Martin Wolf, Financial Times, 6 December 2011
De tunga direktörsnamnen på
nej-sidan tänker ofta lite för kortsiktigt om Sverige och EMU, anser
euroförespråkaren Jacob Wallenberg, styrelseordförande i
bankkoncernen SEB.
- Jag ser lite mer till helheten, de stora filosofiska
frågorna,
TT 2085 2003
Jacob Wallenberg anser att EMU-omröstningen i höst handlar om att säga ja eller nej till att vara med i Europa.
Han anser också att direktörerna på nej-sidan, som Rune Andersson och förre Sandvik-chefen P-O Eriksson, får oförtjänt mycket uppmärksamhet. Skälet är mediernas intresse för konflikter, men han.
Debatten i Sverige har hittills mest handlat om ekonomiska detaljfrågor, inte de politiska och kanske viktigaste aspekterna, anser han.
Jacob Wallenberg hävdar att de risker det för med sig att lämna kronan och släppa makten över räntan till Europeiska centralbanken går att hantera. Det behövs inga nya finanspolitiska verktyg som ska fylla luckorna efter penningpolitiken vid ett införande av euron, anser han. Därför anser han också att många av de detaljfrågor som direktörerna på nej-sidan oroar sig för redan har fått en form av svar.
Till studenterna i hörsalen på Ekonomikum drar han sina
tre grundargument för att säga ja till EMU.
Det stärker den
gemensamma europeiska marknaden och är ett led i att ena Europa.
Det
andra är att euron är bra för de svenska företagen och
det tredje att ett ja är ett besked om att Sverige vill fortsätta
vara med i öppet, internationellt samarbete.
På en fråga om han tror att EMU leder till gemensam
skatte- och socialpolitik svarar han.
- Inte per se, men för varje
steg man tar närmare varandra kan det bli lättare att ta nästa
steg. Skatter skulle kunna vara en sådan fråga, men det ligger inte
i korten just nu.
Buffertfonder - Början på sidan - Medborgare mot EMU
Jakampanjens tyngsta aktör hittills
från näringslivet heter Wallenberg. Finansmannen Jacob Wallenberg
avsätter nu tid i kalendern för att resa runt och agitera för
att Sverige ska få sitta med vid euro-bordet.
DN 10/5 2003
Den resursstarka jastiftelsen Sverige i Europa har tidigare fått dras med uppmärksamhet för att den värvat B-kändisar till ett upprop, samtidigt som nejsidan skickligt utnyttjat att ett antal tunga ekonomer och företagare är emot euron.
En eurokritisk röst är Robert Bergqvist, chefsanalytiker på Jacob Wallenbergs egen bank SEB.
Och i Electrolux styrelse sitter Wallenberg sida vid sida med
en av nejsidans portalfigurer
från näringslivet, Rune Andersson. Men de diskuterar inte EMU
på mötena.
- Ha, ha, nej, det gör vi inte. Men
självklart talar jag med Rune och många andra om EMU. Det är ju
det som är så viktigt, att alla medborgare engagerar sig och bildar
sig en uppfattning.
När finansmannen Jacob Wallenberg ska förklara varför han vill att Sverige ska överge kronan kommer de ekonomiska argumenten först. - Grundskälet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för tillväxt och välfärd. Fri rörlighet handlar ju om att ta bort gränshinder. Valutaväxling är också en hämmande faktor för handel.
Jacob Wallenberg medger att vi "självklart" har större
flexibilitet med egen valuta. Men valutans hindrande effekt för handeln
är värre. Och så finns exemplet Finland:
- Vi tappar
penningpolitiken, men Finland, som varit på gränsen till
överhettad ekonomi, har visat att det går att klara det med
finanspolitiska åtgärder.
Så tiden har inte tidigare varit mogen för en svensk euroanslutning?
- Ha, ha. Ja, nu är det som det är.
Och så var det detta med småföretagen. När Jacob Wallenberg efter intervjun kommer på att han inte nämnt fördelarna för småföretagen ringer han upp för att lägga fram argumenten:
- De är ryggraden i svenskt företagande. Många av dem lever på handel, och det är dyrt att växla och terminssäkra (försäkra sig mot valutasvängningar, red:s anm). Tar du bort valutaväxlingen har du konkurrens på lika villkor. Det är en trygghet för enskilda företagare. Då ökar handeln, och ökad handel ger ökat välstånd.
Nu brukar nejsidan föra fram att handeln med euroländerna är mindre än hälften av Sveriges totala handel. Företag kan lika gärna vända sig till Norge, Storbritannien, USA eller Asien.
- Teoretiskt kan man säga så. Men sakligt sett är det bättre ju mer du kan vända dig till Europa. Det är ju där du kan göra något. Och växlingen kostar, insisterar Wallenberg.
"Den gemensamma valutan manifesterar i
sig
de europeiska nationernas och folkens öde"
Jacob Wallenberg
DN Debatt 4/12 2002
Hittills har diskussionen om Sverige och Ekonomiska och monetära unionen (EMU) nästan huvudsakligen handlat om nationalekonomiska resonemang. Det är viktigt att veta hur ränte- och stabiliseringspolitik, lönebildning och konkurrenskraft påverkas av vårt beslut.
Men när frågan om Sverige och euron ensidigt stannar vid dessa ekonomiska faktorer, finns det risk för att de stora, och enligt min mening helt avgörande, sammanhangen glöms bort.
För egen del ser jag både ekonomiska nackdelar och fördelar med euron. Förlusten av en nationell valuta- och penningpolitik kan synas vara en nackdel som kräver kompensation i form av större flexibilitet i den egna finanspolitiken.
Risken för att Sverige skulle drabbas av en så kallad asymmetrisk chock som till exempel när Finland tappade hela sin sovjethandel eller då Tyskland tog på sig den östtyska ekonomiska bördan är dock enligt min uppfattning mycket låg.
Det är dock min övertygelse att fördelarna med euron för hela Sveriges ekonomi överväger nackdelarna. Våra ekonomisk-politiska strukturproblem måste lösas på annat sätt än att låta valutan försvagas.
Men euron handlar om så mycket mer än ekonomi och pengar. Och när jag har resonerat mig fram till varför jag tänker rösta ja i den kommande folkomröstningen är det detta vidare perspektiv som varit helt avgörande. Inte minst har jag för egen del svårt att acceptera resonemanget att ett ekonomiskt välutvecklat EU-land som Sverige kan välja och vraka i sitt europeiska engagemang.
Jag ser för det första euron som en viktig beståndsdel i det politiska samarbetsbygget i Europa. Den gemensamma valutan manifesterar i sig de europeiska nationernas och folkens öde: att samverka är nödvändig[t] för att möta internationella problem och utmaningar som till exempel att säkra freden i Europa och dess närområden, att åstadkomma en ökad tillväxtkraft i Europa för att möta konkurrensen från till exempel USA.
EMU är det europeiska samarbetets hårda kärna, av både de symboliska och reella skäl jag tidigare nämnt. Jag är rädd för att det i längden inte går att förena ett EU-medlemskap med ett varaktigt utanförskap visavi euron, rent politiskt.
I folkomröstningen nästa år har vi chansen att säga ja till euron. Det är viktigt för oss men ännu viktigare för våra barn och barnbarn. Alternativet att vänta och se för att bestämma oss om ytterligare några år finns inte. Det finns ingen realistisk politisk möjlighet att vid ett nej 2003 anordna en ny omröstning på kort sikt. Det är ja nu eller ett utanförskap i många år.
Varför ja till euron? Göran Rosenberg samma dag i DN 4/12 2002
- Jag vill inte ha en federativ
utveckling. Svenska folket har inte gått med i en federation.
EMU kan
mycket väl komma att kräva en europeisk finanspolitik. En sådan
är inte möjlig att utveckla,
om den ska vara kraftfull, utan att
man också bygger upp europeiska, gemensamma politiska organ.
Då
växer det federativa inslaget i EU fram. Den diskussionen är det
centrala i EMU- sammanhanget.
Göran
Persson
Jacob Wallenberg varnar för att
EMU-projektet kan drabbas av barnsjukdomar: "Det kan vara en mognadsprocess. I
USA hade man till en början vissa problem när den gemensamma valutan
introducerades"
Dagens Industri 15/3 2003
Han beskriver EU-förslaget /om avskaffat röträttsifferentiering/ som skadligt för svenskt näringsliv. "Det är viktigt med rättvisa och transparenta regler och jag stödjer initiativet att skapa en enhetlig europeisk kapitalmarknad. Men avskaffandet av röstdifferentierade aktier skulle ha mycket negativa effekter på svenskt näringsliv."
Jacob Wallenberg är däremot en övertygad EMU-anhängare.
"Ett medlemskap i EMU är en naturlig del av ett EU-medlemskap. Sverige måste gå med i EMU för att kunna delta helt och fullt i den europeiska integrationen."
Samtidigt varnar han för att EMU-projektet kan drabbas av barnsjukdomar.
"Det kan vara en mognadsprocess. I USA hade man till en början vissa problem när den gemensamma valutan introducerades. Men min uppfattning är att ett svenskt EMU-medlemskap skulle öka konkurrensen, minska priserna och underlätta handeln med utlandet", säger Jacob Wallenberg.
It takes time to
build a United States
if the constitution had provided for
secession, the US would have disintegrated on any
number of occasions in
its first 100 years.
By Stephan Newhouse
The
writer is chairman of Morgan Stanley International
Financial Times,
January 13 2003
Jacob Wallenberg i radion 97-01-18
enligt DI
97-01-20
"Jag har själv inte beslutat mig för vad min ståndpunkt är. Jag vill lära mig mera. Jag vill lära mig att förstå vad det här betyder, sen skall jag fatta mitt beslut."
