Margit Gennser om ATP

Margit Gennser var moderaternas ledamot
Pensionsöverenskommelsen är det mest långvariga och stabila blocköverskridande samarbete Sverige har haft på senare decennier.
Den var ett svar på 90-talskrisen och ett problem som fem partier kände av och erkände. Det förpliktar än i dag.
DN-ledare 26 november 2014

Full text

Det gamla ATP var instabilt. En reform var nödvändig.
Skulle man då kunna övergå från socialistisk skattefinansiering till liberal avgiftsfinansiering?
Mot alla odds gick socialdemokraterna med på detta.
Detta var utredaren Margit Gennsers förtjänst.
Danne Nordling 12/11 2008

Men fördelningssystemet skulle kanske ändå kunna omvandlas från skattefinansiering till avgiftsfinansiering?
Då skulle det inte längre ingå i skattekilen för den enskilde och betalningarna skulle krona för krona motsvaras av ökade förmåner (auktuarisk princip).
Att försöka undvika inbetalningar skulle alltså leda till att den enskilde fick lägre pension - till skillnad från ATP där pensionen bestämdes av de 15 bästa årens inkomster
under ett tak och inte hade något samband härutöver med skatteinbetalningarna (den sk ATP-arbetsgivaravgiften).
Detta var utgångspunkten för det uppdrag jag gav Margit Gennser 1990.

I media inskränker sig pensionsdebatten ofta till allmänt gnäll över svårbegripliga oranga kuvert och problemen med att välja rätt PPM-fonder i ett alltför sort utbud.
Det finns många viktiga frågor att diskutera när det gäller att utveckla pensionsreformen. För alla som vill delta i en sådan diskussion är Margit Gennsers bok en utmärkt startpunkt.
I den redovisas såväl de politiska turerna runt den stora pensionsreformen som huvuddragen i pensionssystemets hittilsvarande utveckling och framtida intressanta reformmöjligheter.
Dick Kling 13/11 2008

I stället för att tvinga 20-åringar att sätta av till pensionen skulle staten då kunna göra det möjligt för dem att placera sitt sparande i en bostad - vilket de antagligen skulle vara mer betjänta av.
Och tänk på den 50-åring som i nuläget inte kan komma åt sitt stora pensionskapital för att starta ett eget företag utan i stället tvingas investera i andras företag via fonder

Regeringen och de fyra borgerliga partierna, som gemensamt står bakom pensionsuppgörelsen, har bestämt sig för att sätta stopp för överföringar av pengar från AP-fonden till statsbudgeten.
Tidigare har 258 miljarder kronor plockats över, vilket skulle kompensera för att statskassan fick ta över betalningsansvaret för bland annat förtidspensioner.
Avsikten har sedan varit att gå vidare, tills sammanlagt upp emot 350 miljarder kronor överförts.
Nu förklarar regeringen, tillsammans med de borgerliga partierna, att det "under överblickbar tid" fortsatt kommer att saknas förutsättningar för att överföra medel från AP-fonden.
DN 29/8 2005

Låt löntagarna välja om de vill ha 30 karensdagar i stället för en
Självständiga individer är receptet mot det sjuka Sverige
Margit Gennser, ledamot i RFV:s styrelse, och Timbros chefekonom Fredrik Erixon
SvD Brännpunkt 5/11 2004

En ökad självrisk kan ge stora resurser för försäkringstagarna. Vid en månadslön på 15 000 kronor blir det ca 7 900 kronor per år. Den maximala avsättningen som gäller månadslöner på 24 500 och däröver är ca 12 900 kronor. Några år med ökad självrisk kan ge tillräckligt med resurser för att kunna finansiera en omfattande vidareutbildning. Dessa resurser kan naturligtvis inte förbrukas helt fritt av försäkringstagarna. Syftet med reformen är att öka möjligheterna till vidareutbildning och rörlighet på arbetsmarknaden och då bör de frigjorda medlen (kompetensmedlen) i första hand användas för utbildning och kompetensutveckling.

Lessons from Britain's pensions dilemma
Martin Wolf, Financial Times, August 20 2004

The traditional British approach to the provision of security in old age is collapsing. Close to 60 per cent of corporate defined benefit pension schemes, weighted by number of employees, are now closed to new members. In addition, some 10 per cent are closed to new accruals. For their predominantly middle-class beneficiaries a huge shift in risk-bearing is under way, from institutions to individuals.

There is only one noteworthy exception: public servants. This looks politically unsustainable. It is also, I suggest, intrinsically undesirable. The tricky question is what to do about it.

Snart kraschar Europas pensionssystem
Rätt många politiker runt om i Europa betraktar avundsjukt vårt nya svenska pensionssystem.
Sparöversikt 2004-07-27

Rätt många politiker runt om i Europa betraktar avundsjukt vårt nya svenska pensionssystem. Vi har i god demokratisk ordning accepterat att pensionerna inte längre är garanterade till någon viss nivå av vår lön, utan att pensionerna får bli så höga som pengarna räcker till. Vi svenskar har inte bara accepterat det, utan har också gått med på att pensionerna ska vara beroende av hur länge vi jobbar, hur mycket vi tjänar, hur hög tillväxten blir i ekonomin och vilken avkastning man får på aktier och obligationer. Sånt accepterar inte tyskar, spanjorer, italienare eller fransmän. I alla fall inte än.

Det gör att Berlusconi, Raffarin, Schröder och allt vad de heter inte lyckas modernisera eller rättare sagt snåla in på pensionssystemen. Deras väljare har hittills inte velat ta på några tagelskjortor eller dra åt några svångremmar. Där kör de i stället ut traktorer på motorvägarna och mobiliserar jättedemonstrationer på temat "rör inte vår pensionsålder", så snart politikerna andas om förändringar (=försämringar) av pensionerna.

På torsdag besöker den franske socialministern François Fillon Stockholm för att studera den svenska pensionsmodellen. Den franska regeringen tänker driva igenom en pensionsreform i den statliga el- och gasjätten EDF-GDF trots att personalen i förra veckan röstade emot förslaget.

Att reformera det franska pensionssystemet genom att införa fondsparande har varit på tapeten i åratal. Reformen ses som ett test för den övergripande pensionsreform som regeringen lovat genomföra under året och där det svenska PPM-sparandet kan komma att bli förebild. (DI 14/1 2003)

Det har under senare tid förekommit ett antal uppmärksammade interna affärer inom livförsäkringsaktiebolag och ömsesidiga livbolag. Dessa affärer underlättas bl.a. av att styrelserepresentationen både formellt och mer informellt innehåller representanter för låt mig slarvigt kalla det ägarbolaget. Exempel: Skandia AB och Skandia Liv.

Förslag från regeringen som ger 900 EU-tjänstemän möjlighet att flytta upp
till 500 miljoner kronor ur de statliga AP- fonderna utomlands

Federal Reserve Bank of New York
Current Issues in Economics and Finance February 2002 Volume 8, Number 2

Over the next thirty years, the percentage of people who are 65 and over will grow rapidly while the percentage of people in their working years will decline. This shift in the age distribution of the population will put enormous pressure on social security systems in the United States, Germany, and Japan as the number of workers whose payroll taxes fund each retiree drops sharply.

2000-talet behöver andra pensionssystem än 1900-talet
En debattartikel, där olika synpunkter om det nya pensionssystemet debatteras. SDS hade dragit igång en debatt på "Näringslivet" om det reformerade pensionssystemet. Den uttalade kritikern Sven Lindquist inledde debatten.
Sedan svarade professor Agneta Kruse och senare jag själv. Argumenten för pensionssystemet framgår av artikeln. Hela artikeln

De flesta människor föreställer sig nog inte att pensionssystem tillhör "export/import-artiklarna". I Sverige har vi exempelvis odlat myten att det svenska ATP-systemet byggt på ett fördelningssystem var unikt svenskt. Så har inte alls varit fallet. ATP i dess grunddrag var import från USA.
Nu har det nya svenska systemet börjat väcka internationellt intresse i USA. Bush`s vallöfte om att reformera Social Security bygger på svenska idéer som hans rådgivare Martin Feldstein plockade upp i bl a Sverige. Nåja, vi svenskar plockade upp idéer från USA också.
Hela artikeln

Denna artikeln berör livsinkomstprincipen som kritiserades av alla dem som ville ha kvar det gamla ATP-systemet på grund av dess fördelningseffekter, dvs att en del kunde få högre pension utan att betala fulla avgifter. Andra fick däremot inte pension för alla sina avgifter.
Artikeln återfanns i Svenska Dagbladet 1996.
Hela artikeln

För närvarande förs en infekterad diskussion om pensionernas utveckling under 1990-talet. Runtom i landet diskuteras det på insändarsidorna att pensionärer inte har blivit kompenserade för de åtstramningar som skedde under krisåren. Det pågår också diskussioner om att staten har fört över medel från AP-fonderna till statskassan för andra ändamål än pensionerna. Mycket av dessa diskussioner bygger dessvärre på missförstånd och myter. Åren 1990 och 1991 genomfördes en stor skattereform som innebar att inkomstskatten på förvärvsarbete minskade väsentligt. Den finansierades genom höjd moms, höjd fastighetsskatt och sänkta räntebidrag.
Hela artikeln

Pensionssystem måste vara långsiktiga. Pensionssystem får inte ändras vid varje byte av regeringen. Det var denna insikt som ledde till överenskommelsen om pensionssystemet mellan fem partier 1994. Givetvis kan denna typ av överenskommelser kritiseras ur konstitutionell synpunkt. Varje valperiod ska vara självständig. Men detta innebär å andra sidan en stor svaghet när det gäller att fatta långsiktiga beslut särskilt när de berör enskilda människors sparande inför sin ålderdom. Vi talar ju här om tidrymder på t o m mer än 70 år.
Artikeln som var införd i Svenska Dagbladet behandlar denna fråga och också de principiella huvudpunkterna i pensionsbeslutet.
Hela artikeln

Wegeståls glömska
Det har ibland hetat att pensionsreformen inte diskuterades. Detta är fel. Diskussionerna var livliga: Här ett exempel på en artikel skriven av de borgerliga ledamöterna i genomförandegruppen.
Hela artikeln

Ur Pensionsreklamen fördummar folket
Dan Andersson på SvD Brännpunkt 2000-11-24

Förutsatt att inte alla pensionärer placerar alla pengar utomlands och dessutom flyttar från Sverige vid pensionen, så kan vi inte lura den ekonomiska verkligheten. I huvudsak är det utvecklingen i den reala ekonomin som avgör pensionernas värde.

År 2009 börjar den aktiva befolkningen att minska. Det kommer att finnas två miljoner ålderspensionärer år 2020 (i dag finns det 1,6 miljoner) mot samma antal arbetande som i dag (4,3 miljoner). Det kommer att finnas 2,1 miljoner avgiftsbetalande mot i dag 2,7 miljoner om pensionsåldern är oförändrad.

Helt avgörande är därför pensionernas reala finansiering, dvs antalet arbetade timmar den s k välfärds- eller försörjningskvoten. I försörjningskvoten finns antalet arbetade timmar under bråkstrecket, och över strecket finns antalet personer som inte arbetar, i första hand pensionärer. Denna kvot sjunker nu, genom att det blir färre under bråkstrecket.

I debatten utmålas fonderade pensionssystem ofta som riskablare än fördelningssystem av typen ATP.
Men det är inte alls säkert att riskerna blir större när vi övergår till fonder.
Det finns två slag av risker - marknadsrisker och politiska risker. Båda pensionssystemen dras med marknadsrisker. Risken för politiska ingrepp bör dock vara lägre i fonderade system, skriver professorerna i nationalekonomi
Assar Lindbeck och Mats Persson. De anser att den kombination av fördelningssystem och fondsystem
som nu införs i Sverige gör pensionerna säkrare.

Germany´s pensions bill is calculated to be 4.600 miljarder dollar
(cirka 50.000 miljarder kronor)
1998-2040 = 2,5 gånger Tysklands BNP år 1991

Margit Gennser och reformeringen av ATP