EMU Start
|
EMU:s vacklande Ja-sägare
"Det finns några politiska reflektioner som av rena anständighetsskäl borde dras nu."
PM Nilsson: Hade vi fel om EMU?
Expressens ledarsida 9/4 2006
RE: De flesta vrider sig som maskar, men så här kan en riktig EMU-pudel se ut:
Jag röstade även för Euron, vilket jag idag ångrar och skäms över.
Jag borde vetat bättre.
Lars Bern, ledamot av Kungl Ingenjörsvetenskapsakademin, Newsmill 2011-12-12
The euro’s 'guilty men’ are now steering Europe to catastrophe
Remaining in the single currency is no longer a rational choice for many countries
– but will its creators listen?
Peter Oborne, Telegraph, 6 June 2012
Jag var en av nästan 2,5 miljoner väljare som röstade ja i folkomröstningen.
Jag har av och till brottats med två efterkloka tankar:
Den ena är att det kanske, från ett snävt svenskt perspektiv, var bra att det blev nej.
Den andra är att jag borde ha lyssnat mer på hjärnan än på magen och ställt mig på nejlinjen.
Per T Ohlsson, Sydsvenskan, 12 augusti 2012
Europa är, till skillnad från USA, inte ett optimalt valutaområde, där produktionsfaktorer fritt och naturligt rör sig över gränserna. EMU:s statsfinansiella regelverk är dessutom för svagt. Detta leder, i förlängningen, till den avgörande frågan om det överhuvudtaget är vettigt med samma penningpolitiska regim, det vill säga samma ränta, i ekonomier som befinner sig i olika faser.
Paradoxalt nog är det också politiska skäl som idag, nio år senare, får mig att känna tacksamhet över att svenska folket sade ett rungande nej till euron.
De ekonomiska konsekvenserna hade, jämfört med dagens läge, blivit högst marginella för statsfinanserna och sysselsättningen om Sverige valt att ansluta sig till euron. Den bedömningen gör också nationalekonomen Lars Jonung, ordförande i Finanspolitiska rådet, när jag frågar honom.
Det viktigaste skälet till att det framstår som en välgärning för Sverige att stå utanför euron är att valutaunionen, i sin nuvarande form, är ohållbar.
Valutaunionen var felkonstruerad från början...
De förslag och idéer som nu, parallellt med astronomiska nödhjälpsbelopp, lanseras för att rädda euron går i riktning mot centralisering. Men det räcker inte att lappa och laga; halvmesyrer riskerar bara att låsa fast stora delar av Europa i permanent recession.
Det krävs mycket mer: en politisk union av något slag. Men ingenstans i Europa finns folkligt stöd för en så omfattande maktöverföring till EU:s gemensamma instanser.
Med andra ord:
Vad som är ekonomiskt nödvändigt för att rädda euron är politiskt omöjligt.
När allt kommer omkring är det nog hälsosamt med lite distans till ett sådant projekt.
Det är nog ganska klokt att stanna utanför eurozonen i ytterligare ett antal år.
Per T Ohlsson, Sydsvenskan 14/2 2010
– Valutaområdet är inte optimalt. Det tycks vara för stort och det är för stora skillnader mellan länderna
En harmonisering av EMU:s arbetsmarknad kräver att man gör socialförsäkringssystem och skattesystem mer likartade. Men det är svårt eftersom skillnaderna i Europa är så stora
Klas Eklund, SvD/E24 17/3 2010
Anders Wijkman:
"Det är nog ingen nackdel att stå utanför EMU"
Krisen för euron gör att tidigare anhängare av ett svenskt EMU-medlemskap börjar svaja.
Att det blev ett nej i den svenska folkomröstningen var ingen nackdel, säger euroförespråkaren Anders Wijkman.
DI 4/5 2010
Ytterst är euron ett politiskt projekt som syftar till att knyta EU:s länder närmare varandra. Men
fram till dess att euroländerna har visat att de är kapabla att reda ut denna kris råder det ingen brådska för Sverige att gå med i valutasamarbetet.
Expressen 10 maj 2010
Det är svåra tider för oss som röstade ja till euron.
Tungt för den som sedan länge förespråkat en gemensam valuta för hela EU.
Kanske är det dags för lite eftertanke
Ola Sigvardsson, chefredaktör Östgöta Correspondenten, 15 maj 2010
Att ha en gemensam valuta är ett sätt att mötas över landsgränserna och ytterligare stärka EU som det fredsprojekt det är.
Ändå är det nog dags att tänka efter.
Nils Lundgren konstaterade att han inte är förvånad över den utveckling som varit och han förutspådde att det nu skulle införas strängare regler för valutaunionen. Så långt är jag med; jag hoppas han får rätt. Men så drog han resonemanget ett varv till och konstaterade att detta, med automatik, skulle göra EU till en stat, en europeisk superstat.
Här följer jag inte med honom. Det är en allt för svartvit bild av världen att hävda att en illa hanterad valutaunion inte är en stat, medan en välskött och välreglerad vore det.
Min förhoppning är att det som inträffat i Grekland, Portugal och Spanien blir en allvarlig väckarklocka som leder till en översyn av mekanismerna i eurosamarbetet. När den är gjord kan vi ta en ny diskussion om en svensk anslutning till euron. En utveckling som jag i det långa loppet tror är bra för Sverige.
Kommentar av Rolf EnglundRomarriket var onekligen en välskött och välreglerad valutaunion
Otmar Issing: "In the first century AD,a merchant setting off from Rome on a journey to Cologne was able to pay his bills with the same coin, the denarius, over his entire journey.
Var är utgången ur EMU?
Jag har länge varit en varm tillskyndare av euron, eller närmare bestämt av projektet att med en gemensam europeisk valuta tvinga fram en mer hållfast politisk union
Göran Rosenberg, kolumn DN 23/7 2010
Maria Rankka om EMU, nu när hon slutar på Timbro
Jag är i princip för ett svenskt medlemskap i EMU, men jag erkänner att vi hittills har tjänat på att stå utanför.
På sikt bör vi nog gå med, eftersom det skulle gynna oss.
SvD e24 2010-08-01
...
Om man, som Maria Rankka, är av uppfattningen att vi i princip bör gå med i EMU, men samtidigt hävdar att vi hittills har tjänat på att stå utanför, men att vi i alla fall nog bör gå med, har man mycket att förklara.
Rolf Englund blog 4/8 2010
Underskott och statsskuld ska beräknas som andel av BNP.
Det mest rationella sättet att reducera skulderna är att få fart på tillväxten.
Skuldländerna Grekland och Italien har misslyckats med detta.
Här, mer än i skulderna, ligger deras allvarliga problem.
Nils-Eric Sandberg, Kristianstadsbladet, 20 oktober 2011
Antingen kan de devalvera internt, det vill säga sänka lönekostnader och offentliga utgifter. Eller också lämna euron och sedan låta den egna valutan falla. Det skulle återge deras ekonomier konkurrenskraft.
Det var så Sverige gjorde 1992.
Greklands interndevalvering och Ådalshändelserna
Rolf Englund blog 8 november 2011
Nu har alla länder i EMU en gemensam valuta, och därmed en gemensam penningpolitik.
Men alla har en egen finanspolitik, och alla är överens om att det ska förbli så.
Och därmed kommer systemet, i sitt nuvarande skick, inte att fungera.
Nils-Eric Sandberg, f d ledarskribent i DN och publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.
i Kristianstadsbladet 2 december 2010
Nils Lundgren har givetvis rätt i att länder som går ekonomiskt i otakt inte ska ha samma ränta.
Detta är grundfelet i EMU.
Valutaunionen borde ha begränsats till de länder som har BNP och tillväxttakt på samma nivå.
Gemensam penningpolitik kräver i längden gemensam finanspolitik, det vill säga skatter, offentliga utgifter.
Om penningpolitik och finanspolitik kommer i konflikt blir följden svåra spänningar.
Alltid vinner finanspolitiken.
Nils-Eric Sandberg i hörnartikel i DN 2000-05-27
Den gemensamma valutan infördes mot en betydande opinion. I flera länder var en tredjedel för, en tredjedel mot, en tredjedel osäkra.
Största entusiasmen fanns i länder med svaga valutor och låg BNP per capita; sannolikt såg de EMU som en ny subventionskran att öppna för ett nytt flöde.
Minst av eufori fanns i länder med en historiskt stark valuta, exempelvis Tyskland.
Det svåra är inte att införa en ny valuta utan att eliminera den existerande.
Läs mer av artikeln härSamme Treschow som varit ordförande för Svensk Näringsliv – den organisation som bekostade en icke föraktlig del av ja-kampanjen för svenskt euromedlemskap.
Den kampanjen är för övrigt det jag skäms mest över från min nästan tioåriga sejour i partipolitiken.
Jag var vid den här tiden anställd av Liberala ungdomsförbundet, och därför heltidsengagerad på ja-sidan.
Ändå har jag inget egentligt minne av att vi pratade politik. I stället sprang vi omkring och delade ut badbollar, kepsar, nyckelband och gud minns vad mer med käcka "Ja Till Euron"-budskap på. Våra affischer täckte varenda reklampelare i landet.
Vi lade mer pengar på mazariner med euro-loggor än vad den luspanka nej-kampanjen spenderade totalt.
Nej-sidan hade däremot något annat, nämligen argument.
Johan Ingerö, Örnsköldsviks Allehanda, 30 december 2010
VLT:s ledarsida argumenterade för ett ja till euron och själv röstade jag då logiskt nog ja.
Oron för att dagens eurooro skulle ha givit direkta problem för Sverige med en ja-seger kan jag inte heller dela.
Finland, Österrike och Nederländerna är exempel på länder som påminner om Sverige och har klarat sig bra med euron.
Ändå kan jag inte frigöra mig från att det i efterhand har visat sig mest hederligt att nej-sidan vann.
Skulle ja-sidan ha vunnit borde det ha berott på att våra främsta argument övertygade. Men så här i efterhand framstår de inte som särskilt övertygande.
VLT 8/1 2011
Nej-sidan hävdade däremot att en valutaunion skulle leda till ytterligare centralisering av beslutsfattandet.
Ja-sidan lyfte inte fram att euron kanske innebär att det måste bli gemensamma skatter och annan överstatlig styrning inom EU.
De frågorna är värda en rejäl debatt, och det kan också ske om det blir en ny euroomröstning. Men i den förra omröstningen var det nej-sidan som varnade för riskerna med en valutaunion utan en stark centralmakt.
Under finanskrisen har Sverige haft nytta av att ha en egen valuta.
Nackdelarna med den gemensamma valutan och en gemensam räntepolitik har visat sig de senaste åren
Men jag är kluven i frågan och har egentligen ingen stark åsikt vare sig för eller emot euron,
säger SCA:s koncernchef Jan Johansson, SvD Näringsliv 15/2 2011
Drömmen om EU på väg att spricka
Mauricio Rojas, ledarsidan SvD 14 augusti 2011
Kanske har europeiska ledare inte längre möjlighet att påverka händelseförloppet.
Men i stället för att bara titta på går det att förbereda folk.
En "avvecklingskommission" kan diskutera möjliga scenarier om valutaunionen helt eller delvis går om intet.
Det är också en form av ansvarstagande.
Expressen-ledare 15 juli 2011
Tanken är att lånen bara ska köpa tid och att ekonomisk tillväxt ska ta de krisande länderna ur deras problem. Men var ska tillväxten komma ifrån? De strukturreformer som genomförts är näppeligen tillräckliga och har drivits igenom till höga politiska kostnader.
Därtill lär sydeuropeiska väljare slå bakut, förr eller senare. Om inte nordeuropeiska skattebetalare hinner först och vägrar betala mer av notan för andras misskötta ekonomier; Tysklands förbundskansler Angela Merkel har redan lågt opinionsstöd.
S avskriver medlemskap i euron
Mitt under eurons svåraste kris kastar den svenska socialdemokratin i handduken i eurofrågan.
Från att 2003 aktivt stått på jasidan för ett svenskt inträde i eurosamarbetet säger nu partiets ekonomisk-politiska talesperson
Tommy Waidelich (48) att ett svensk euromedlemskap inte är aktuellt under hans livstid.
Det betyder att ett svenskt medlemskap i praktiken är helt avskrivet och det åtta år gamla folkomröstningsresultatet, där nej sidan vann stort, blir permanent.
Europaportalen 22 augusti 2011
Krisen har fått Leif Johansson att vackla i sin tro på euron.
"Jag tror fortfarande på euron men erkänner att en del av motståndarnas argument har visat sig vara riktiga"
Volvos avgående vd Leif Johansson, DI 18 augusti 2011
"I Europa tar det 10-15 år innan det värsta är över och kanske 20 år innan ekonomierna stabiliseras helt."
Den förre ordföranden Hans Olaf Henkel i det tyska industriförbundet, motsvarigheten till Svenskt Näringsliv, föreslår i en artikel i Financial Times
att Tyskland, Österrike, Finland och Nederländerna ska lämna eurosamarbetet och forma ett helt nytt valutasamarbete.
Henkel, som tidigare var en av eurons ivrigaste försvarare, har under den intensiva skuldkrisen ändrat uppfattning om det krisdrabbade valutasamarbetet.
Han skriver att hans tidigare stöd till euron är hans karriärs största misstag.
Ekot 30 augusti 2011
Många kulturer har sitt hem i Europa, men den europeiska gemenskapen eller unionen har tills vidare inte blivit ett hem för någon.
Trots flaggan och parlamentet och domstolen och euron har Europa i EU:s skepnad förblivit en plats där helheten är mindre än summan av delarna.
Jag var övertygad om att Europa skulle övervinna sin historia och den europeiska unionen
bli det hus som till sist skulle lyckas härbärgera Europas mångkulturella öde.
Jag önskar att jag i min sista kolumn för denna tidning hade kunnat vara lika övertygad, men det är jag inte.
Göran Rosenberg, DN 6 september 2011
Slutmålet är tydligt: Europas förenta stater.
I en intervju nyligen med tyska Der Spiegel slog Gerhard Schröder fast att det är dags att revidera Lissabonfördraget
”Situationen har förändrats. Den här krisen innebär en stor möjlighet att skapa en verklig politisk union i Europa.”
Att driva igenom ökad överstatlighet – utan att det är förankrat hos EU:s medborgare – kan få allvarliga konsekvenser.
Sydsvenskan, huvudledare 10 september 2011
Reinfeldts erkännande om att "utanförskapet" varit bra under krisen
Rolf Englund blog 10 september 2011
Det är obegripligt hur EU kunde blunda för att hela Europa inte är som Tyskland.
Aten och Berlin är två helt skilda världar.
Richard Swartz, Kolumn DN 1 okt 2011
Krisen i Grekland och euroområdet har gjort intryck i på makthavarna i riksdagen.
Även i Moderaterna finns nu en stor grupp som säger nej till euron
16 av Moderaternas riksdagsledamöter uppger att de skulle rösta nej i en ny folkomröstning,
ytterligare 3 är osäkra medan 25 uppger att de skulle rösta ja.
I dag är det bara i Folkpartiet som ja-sidan dominerar.
DN 26 oktober 2011
Moderaterna deltog helhjärtat i ja-kampanjen 2003. Bara en av partiets dåvarande riksdagsledamöter, Anne-Marie Pålsson, var då öppet kritisk. Hon fick betala ett högt pris för sitt euromotstånd.
– Jag blev fråntagen uppdrag och var tvungen att avge ett löfte till gruppledaren om att jag inte skulle kampanja på nej-sidan, säger hon.
/Margit Gennser (m) var ordförande i Medborgare mot EMU/
En som svängt är Per Bill, vice ordförande i Konstitutionsutskottet. Han säger att han principiellt fortfarande är för valutaunionen men att bristerna visat sig vara för stora.
– Med den information vi hade då fanns det inget som talade för att samarbetet skulle utvecklas så här.
Men när det kommer tillräckligt mycket ny information kan man behöva ändra sitt ställningstagande.
Och här har det varit väldigt mycket ny information som har visat på bristerna, säger han.
Hanif Bali, ett av partiets unga stjärnskott, hade inte rösträtt vid folkomröstningen, men tvekar inte om hur han skulle rösta i dag.
– Det har gått bra för länder som inte har euron och dåligt för dem som har euron. Då ser jag inte varför vi ska genomföra det över huvud taget, säger han.
– Principiellt tycker jag att euron är en god idé, men det håller ju inte.
Det gick inte, det fungerade inte, ekonomierna var för olika.
Det är för väl att man kan ändra sig i någon fråga när man blir överbevisad,
säger Tuve Skånberg (KD) som röstade ja för åtta år sedan.
I alla val och omröstningar har jag röstat för det som varit positivt för en svensk anslutning och för unionstanken.
Jag röstade även för Euron, vilket jag idag ångrar och skäms över.
Jag borde vetat bättre.
Lars Bern, ledamot av Kungl Ingenjörsvetenskapsakademin, Newsmill 2011-12-12
För Europas politiska överklass har nog målet hela tiden varit att skapa Europas förenta stater. I sin iver har man inte velat ta till sig hur totalt olika förutsättningarna varit.
I dag inser jag att drömmen sakta men säkert är på väg mot en mardröm. Vi har skapat en byråkratisk koloss på lerfötter som lever sitt eget liv utan någon fungerande demokratisk ledning.
Denna byråkrati har kommit att utveckla en aversion mot folkligt demokratiskt inflytande. Kreativiteten när det gällt att runda folkviljan i medlemsländerna har bara tilltagit med tiden.
Resultatet är att EU idag har ett gigantiskt demokratiskt underskott vid sidan om alla de skyhöga statsskulderna.
Lars Danielsson, tidigare statssekreterare hos Göran Persson, unikt kunnig om EU, skriver i Fokus Europa,
en vänbok till Frank Belfrage, kabinettssekreterare under utrikesminister Carl Bildt från 2006,
under rubriken "Har EU någon väg ur krisen?".
Boken är daterad mars 2012
- Vi som är anhängare av den gemensamma valutan måste nog erkänna att vi underskattat nödvändigheten av att antingen ha mer konvergenta ekonomier än vad vi nu har i eurozonen eller mer av gemensam ekonomisk politik.
- Euron har kommit för att stanna, och även om det inte kan uteslutas att något land så småningom väljer eller tvingas lämna båten går det inte att vrida klockan tillbaka.
*
EU utan euron skulle säkra framtida fred
Vi behöver mer samarbete i Europa. Men det är fel väg att med eurokrisen som förevändning nu ta stora steg mot ett Europas förenta stater
fd riksbankschef Lars Wohlin och Rolf Englund, en av grundarna av kampanjorganisationen Medborgare mot EMU
Brännpunkt, SvD.se, 9 oktober 2012
Peter Erik Norman, född 3 april 1958, är sedan den 5 oktober 2010 finansmarknadsminister (moderat) i regeringen Reinfeldt.
Peter Norman har tidigare varit ordförande i styrelsen för Carnegie Investment Bank samt finansföretaget Max Matthiessen.... Wikipedia
Peter Norman, vd på sjunde AP-fonden
- Jag röstade nej i folkomröstningen.
Mitt huvudargument var att lönebildningen i Sverige fungerade sämre än i andra länder.
Intervjuad tillsammans med Lars Wohlin, SvD 23 april 2009, uppdaterad: 17 maj 2012
Svenska riksbanken kunde då vara en bra vakthund, med oberoende och lite potens, om arbetsmarknadens parter fattar avtal som ger högre lönebildning än i konkurrerade länder. Riksbanken kunde då gå in och skrämma parterna på arbetsmarknaden. Sedan dess tycker jag lönebildningen blivit bättre i Sverige, säger Peter Norman.
Enligt Peter Norman är de tre stora fördelarna med ett svenskt EMU-inträdde en stabilare valuta, lättare för företagen att genomföra betalningar samt en större lånemarknad.
Bara under de senaste månaderna har vi sett fallande växelkurser till den grad att jag är orolig att om det inte kommer en kraftig korrektion någorlunda snart så finns det en risk att svenska bolag upphör att använda svenska kronan. Sedan kraschen 1992 har kronan tappat 57 procent i värde mot världen, säger han och lägger till att en sådan valuta inte fungerar.
- En flytande växelkurs ska gå både upp och ner, men kronan går bara ner. Detta är ingen hälsosam utveckling, säger Peter Norman.
Sverige ska vara nöjt att det inte är med i eurosamarbetet.
”Med facit i hand är det lätt att vara efterklok”,
säger finansmarknadsminister Peter Norman.
Dagens Industri 22 maj 2012
”Man kan säga att som läget är nu kan man vara nöjd över att man inte är med i eurosamarbetet, men det här kunde man inte förutse då i folkomröstningen”, säger Peter Norman.
När Sverige 2003 folkomröstade om införandet av euron var moderaterna det tydliga partiet på ja-sidan tillsammans med Folkpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna.
”För även om vi har låg exponering kan det vara så att länder och finansiella institut som vi har hög exponering mot kan råka illa ut i Grekland. Vi har en väldigt hög beredskapsnivå genom kontinuerlig kontakt med Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken”, fortsätter Peter Norman.
Vad är den bästa vägen för Grekland?
”Jag tänker inte ge Grekland några råd.”
Hur ser du på euroobligationerna?
”Det handlar om solidariteten inom EU-området, men det här är en fråga för euroländerna.”
Medlemskap i EMU är en ödesfråga för Sverige. Den förtjänar att tacklas med seriositet och kunskap.
Hittills har ingen ja-sägare klargjort vilka konkreta åtgärder man tänker sig ska vidtas för att göra oss konkurrenskraftiga gentemot övriga EU-länder,
vilket också Sjunde AP-fondens VD Peter Norman och dess chefsanalytiker Daniel Barr framhöll i lördags 5/4.
Carl Rosenblad, Dagens Industri 8/4 2003
Vi vet i dag hur den ekonomisk-politiska regimen ser ut vid ett utanförskap.
För ett meningsfullt val krävs att vi medborgare också får veta hur den ekonomisk-politiska regimen kommer att se ut utan en svensk penningpolitik.
Peter Norman VD, Sjunde AP-fonden
Daniel Barr chefsanalytiker, Sjunde AP-fonden
Dagens Industri 5/4 2003
EU måste fixa en oblodig exit
Ju förr Europas ledare etablerar en plan för hur EU ska överleva utan euron desto bättre.
En eurokollaps får inte innebära ett slut för hela det europeiska projektet.
Expressen-ledare 10 juli 2012
Sällan har så många haft så fel
Ett misslyckande ska kallas ett misslyckande. Det måste också gälla euron.
Det här är min första text om euron, någonsin.
Anna Dahlberg,Politisk redaktör (chef för ledarredaktionen), Expressen 3 juni 2012
Ska vårt land då gå med i EMU när konjunkturen väl har återhämtat sig och krisen är över?
Det är en svår fråga som ekonomerna debatterar livligt.
Men rent allmänt bör man nog tänka sig för två gånger innan man går med i en förening där styrelsen plötsligt kan bryta mot konstitutionen (Maastrichtfördraget) och skänka bort hundratals miljarder till spekulerande bankägare.
Den lärdomen är nog den viktigaste vi kan dra av krisen.
Mats Persson, Axess Nr 8, 2013
Lånen och stödköpen har inte i första hand gynnat grekerna.
Istället har pengarna gått till de främst tyska och franska banker som hade tagit stora positioner i Greklands och de andra krisländernas statsobligationer. Genom att sälja sina obligationer till EU-fonderna, ECB och IMF har bankerna sluppit undan hotande förluster.
Krisåtgärderna kan därför ses som en seger för banklobbyn, och som en förlust för Europas skattebetalare.
Since the end of the credit boom in 2008, cross-border claims of banks based in the eurozone core (essentially Germany and its smaller neighbors)
toward the eurozone periphery have plummeted from about € 1.6 trillion to less than half that amount.
Part of the difference has ended up on the ECB balance sheet, but this cannot be a permanent solution.
Daniel Gros, Director of the Brussels-based Center for European Policy Studies, Project Syndicate, Nov. 6, 2013
Pengarna "till Grekland" går till bankerna
Rolf Englund 4 juni 2011
Den union som nu håller på att ta form, med ett stort inslag av överstatlighet, stödfonder och styrning av enskilda länders skatter och utgifter,
är en helt annan union än den ”rena” valutaunion som Sverige folkomröstade om 2003.
Många av dem som röstade ”ja” då har nog anledning att känna sig lurade i dag.
Mats Persson,professor vid institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, DN Debatt 19 juni 2012
Frågan är varför alla var helt eniga 1992 om att några brandväggar inte behövdes – utan till och med borde förbjudas – medan alla nu tycks vara eniga om att sådana brandväggar är helt nödvändiga.
I stället för att bara acceptera politikernas och journalisternas påståenden om att vi ”måste” bygga brandväggar för att ”rädda euron” borde vi diskutera om Maastrichtfördragets ”rena” valutaunion, utan inslag av fiskal union, faktiskt kan fungera som det var tänkt.
Men hade det inte varit bra om Grekland i stället för att misskötas från Aten hade styrts från Bryssel?
Ett ett sådant system, med en gemensam finansminister för alla euroländer, skapar lika många problem som den löser.
Jag tänker inte enbart på det demokratiskt tvivelaktiga med ett sådant arrangemang, eller ens på svårigheten att
skapa legitimitet för nedskärningar av pensioner, skolor och sjukvård i Grekland beslutade av anonyma makthavare i Bryssel.
Freden
RE: Mats Persson här förmodligen till dem som blev lurade år 2003
En majoritet av väljarna var dock klokare än Mats Persson, se Folkomröstningen 2003
Lars Jonung delade i stort Mats Perssons syn och utfärdade varningen
”det vi ser i Europa är resan mot katastrofen”
SNS 19 juni 2012
Jag vill hamna i ett läge där ingen efteråt kan komma och anklaga mig för att jag inte sade att här finns det kanske ett problem.
Men det problemet är inte så stort enligt min uppfattning att det väger över i negativ riktning.
Göran Persson, Europa-Posten nr 7/2002
Göran Persson: Sverige går bara med i "fungerande" EMU
Reuters, 2002-08-06
Sverige kommer bara att gå med i EMU och övergå till euron om stabilitetspakten garanterat gäller samtliga medlemsländer. Det sade statminister Göran Persson på tisdagen.
"Om vi hamnar i en situation med budgetanarki inom EU, med ökande budgetunderskott kommer EMU inte att fungera", sade han och hänvisade till rapporter om hur andra EU-länder kan komma att följa Portugal och överskrida stabilitetspaktens gräns på 3 procent av BNP.
"Vi kommer att gå med i EMU om vi har en stabilitetspakt och ett system som fungerar, och jag utgår från att det kommer att bli så. Allt annat vore en sensation", sade Persson.
- Ett av de avgörande argumenten för mig mot en federal utveckling är att
jag tror inte att det kommer att gå att skapa ett europeiskt parlamentet som kommer att upplevas som legitimt som lagstiftare av folkflertalet i Europa, säger Göran Persson.
Göran Persson, DN 19/1 2003
För Spanien hade det förmodligen varit bäst att aldrig gå med i valutaunionen
Det är i dag tydligt att euroförespråkarna i den svenska folkomröstningen 2003,
däribland undertecknad, felbedömde riskerna för enskilda medlemsländer vid en finanskris.
Peter Wolodarski, 1 juli 2012
Betraktar man de senaste årens utveckling i Europa inser man att 30-talskollapsen inte alls är obegriplig eller omöjlig att upprepa.
Den dystra sanningen är ju att eurokrisen bär på många av de frön som en gång framkallade den stora depressionen.
Peter Wolodarski, Dagens Nyheter 10 juni 2012
Highly recommended
Själv röstade jag ”ja” till att Sverige skulle gå med i valutaunionen vid folkomröstningen 2003
Jag har svårt att tro på idén om en långtgående centralisering av finanspolitiken
Alternativet är en partiell eller total upplösning av valutaunionen
Jag ansluter mig till dem som menar att Sverige bör avvakta EMU:s framtida utveckling innan vi på nytt tar upp frågan om ett svenskt medlemskap
Assar Lindbeck, DN Debatt 17 juli 2012
Men om nu den låga räntan, fastställd av ECB, skapade destruktiva bubblor i länder som Spanien och Irland får ju EMU-kritikerna rätt i efterhand.
Ett av deras främsta argument mot euron var att det är nästintill vettlöst med gemensam räntenivå i ekonomier som befinner sig i olika faser.
Assar Lindbecks svar andas en lätt resignerad besvikelse som han i dessa dagar delar med många EU-vänner
Assar Lindbeck, Sydsvenskan 8 juli 2012, intervjuad av Per T Ohlsson
Jag var en av nästan 2,5 miljoner väljare som röstade ja i folkomröstningen.
Det krävs mycket mer: en politisk union av något slag. Men ingenstans i Europa finns folkligt stöd för en så omfattande maktöverföring till EU:s gemensamma instanser.
Per T Ohlsson, Sydsvenskan, 12 augusti 2012
So it's goodbye from me. This is my final contribution.
In many ways, I will be doing the same thing in my new job at JP Morgan Asset Management
Stephanie Flanders, BBC Eonomics editor, 26 September 2013
Dad, you were right
So the question I keep asking myself today is,
why did so many people (like me) get swept along by the hype – while others (like my Dad) did not?
Why was his cynicism a minority view, in a sea of hope?
Gillian Tett, Financial Times, 28 September 2012
I ett tal till partivännerna sade Göran Hägglund att han utesluter ett svenskt medlemskap i EMU för överskådlig framtid.
– Vi kan konstatera att fundamentala villkor för den gemensamma valutan, inte har visat sig så hållbara som förutsetts.
– Jag önskar att utvecklingen hade varit en annan, men för min del kan
slutsatsen om ett svenskt deltagande i euron inte bli en annan än att den är bortom all meningsfull diskussion för överskådlig framtid, sa kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund.
Ekot 25 januari 2013
Kommentar av Rolf Englund:
"fundamentala villkor för den gemensamma valutan har inte har visat sig så hållbara som förutsetts"
Han borde ha sagt typ "som förutsetts av oss på Ja-sidan, där jag var KDs Ja-general".
Så här kan en riktig EMU-pudel se ut:
Jag röstade även för Euron, vilket jag idag ångrar och skäms över.
Jag borde vetat bättre.
Lars Bern, ledamot av Kungl Ingenjörsvetenskapsakademin, Newsmill 2011-12-12
Fler institutioner och mer makt till Bryssel gynnar inte Europa, dess utveckling eller dess medborgare.
Anna Kinberg Batra, Hans Wallmark och Gustav Blix, GP 30 januari 2013
Början på sidan. Där finns den som vacklade först
Här en omvänd pudel, eller vad man skall kalla det:
Annie Johansson (hon har senare bytt namn till Lööf) ångrar ett politiskt beslut:
att hon röstade nej till att byta krona mot euro 2003.
SvD Mars 2009, citerat på Rolf Englund blog 18 juni 2011
I slutet av nästa mandatperiod hoppas hon att svenskarna, på nytt, ska få säga sitt i EMU-frågan.
– Fler och fler är ju positiva till EU och EMU.
Anders Borg:
”I do think that you’re overstretching the democratic legitimacy when you’re pushing more resources and more powers to Brussels.”
The eurozone’s push toward closer fiscal integration could undermine the EU while doing little to resolve the single currency’s debt crisis, according to Sweden’s finance minister.
In an interview with the Financial Times Anders Borg said he was deeply sceptical about the idea of fiscal union whether it involved common euro bonds, joint tax or a eurozone ministry.
Financial Times 19 February 19 2013
Maria Borelius:
Why I was wrong about the Euro, am no longer a Europhile – and why Europe needs reform
Conservative Home, September 20, 2013
Thanks to Jesper Katz for the link.
www.internetional.se/borelius.htm
One of the world’s leading economists will today admit he was wrong to back the creation of the euro – and call for it to be dismantled.
Sir Christopher Pissarides, who won the Nobel Prize for economics in 2010, was once a passionate believer in the benefits of the single currency.
But in an extraordinary change of heart, today he will warn the euro is creating a ‘lost generation’ of unemployed youngsters and is ‘dividing Europe’.
Daily Mail 12 December 2013
‘The euro should either be dismantled in an orderly way or the leading members should do the necessary as fast as possible to make it growth and employment-friendly,’ he will say.
‘We will get nowhere plodding along with the current line of ad hoc decision-making and inconsistent debt-relief policies.
Tack till Professor Pelotard för länken
Nobel laureate Christopher Pissarides earlier this week gave a lecture at the London School of Economics on the theme “Is Europe Working?”.
It is an extremely interesting lecture. I disagree with a lot of what professor Pissarides is saying. He focuses far too much on fiscal policy issues and far to little on monetary policy.
But it is in general a very enlightened lecture and he raises a number of extremely important questions about the future of the euro zone.
The Market Monetarist, 13 december 2013
I have been pro-EU all my adult life and a proponent of monetary union,
but it is increasingly hard to argue the case for a union that behaves in this manner.
I always felt that euroscepticism was an irrational gut instinct.
But today there exist perfectly rational reasons to oppose membership both of the eurozone and the EU itself.
Wolfgang Münchau, Financial Times, March 1, 2015
If euro enthusiasts feel sorry, they might say so
For all the advantages to be eked out of an apology, the most pressing case for it is moral
In politics, unlike business, there is no prize for being right.
Nor is there any punishment for being wrong.
Britain’s pro-Europeans have undergone no reckoning with the recent past.
They offer no account of their previous support for the euro.
Financial Times 22 June 2015
In 1992, the 25-year-old Financial Times journalist Ed Balls pamphleteered against European monetary union. At the Treasury five years later, he helped avert British participation in the project with some deliberately obtuse “tests”.
Has anyone in public life been so right on so large a question to so little personal gain?
Even before the ignominy of his eviction from parliament last month, his role in shepherding Britain away from the misconceived currency union was treated as a mildly diverting ornament on his CV