|
Carl Bildt
Bunkergänget - www.bildt.net - Blog
I SVT:s Agenda berättade Margot Wallström (S) att förre utrikesministern Carl Bildt (M), Göran Persson (S)
och S-politikern och diplomaten Pierre Schori blir hedersambassadörer för att driva svensk kandidatur.
SvD 29 mars 2015
Fredspriset till EU
”Välförtjänt och mycket viktigt”
Carl Bildt, SvD 12 oktober 2012
Att på den gemensamma marknadens grund bygga en fullt fungerande ekonomisk och monetär union
har visat sig svårare än vad många insett
Assar Lindbeck har på denna sida väl beskrivit utmaningarna
Carl Bildt, DN Debatt 23 juli 2012
Steg för steg byggs nu nya institutioner för att ge den ekonomiska och monetära unionen ny stadga.
Svårigheterna är påtagliga, men det är uppenbart att en stabil euro och en framgångsrik eurozon ligger i Sveriges intresse.
På sina håll talas ambitiöst om att bygga vad man kallar en politisk union, även om det är högst oklart vad som menas med detta.
I Bryssel i dag startar Sverige ihop med Polen, Italien och Spanien ett arbete med att utforma en global strategi för Europa
Vårt uppdrag till de fyra tankesmedjorna är därför unikt ambitiöst:
Det handlar för första gången om att börja ta ett helhetsgrepp på hur Europa och den Europeiska unionen ska förhålla sig till resten av världen.
Tillsammans vill vi fyra utrikesministrar nu ge ny kraft åt Europa som en freds- och frihetsunion
RE: Läs en rolig kommentar här
Själv röstade jag ”ja” till att Sverige skulle gå med i valutaunionen vid folkomröstningen 2003
Jag har svårt att tro på idén om en långtgående centralisering av finanspolitiken
Alternativet är en partiell eller total upplösning av valutaunionen
Jag ansluter mig till dem som menar att Sverige bör avvakta EMU:s framtida utveckling innan vi på nytt tar upp frågan om ett svenskt medlemskap
Assar Lindbeck, DN Debatt 17 juli 2012
Kommentar av Rolf Englund:
Huvudnyheten i artikeln är att Assar Lindbeck förutser, antagligen även förespråkar, en partiell eller total upplösning av valutaunionen,
eftersom han inte tror på alternativet, en långtgående centralisering av finanspolitiken.
Samma dag som Carl Bildt utnämndes till utrikesminister i oktober 2006 frågade jag honom
om EU, om det inte var ett problem att han är mer federalistisk än de moderata väljarna.
Han svarade att det inte var hans uppgift att följa opinionen
SvD-ledare, signerad Claes Arvidsson, 19 maj 2012
På tysk TV har jag just sett ett debattprogram som centreras kring frågan om hur mycket Tysklands skattebetalare skall ställa upp för att lösa ut Greklands problem.
En vän direkt från valrörelsen i Nordrhein Westfalen vittnar om att diskussionen ute på torgen inte är alldeles enkel.
Samtidigt finns det alldeles uppenbara risker om detta inte kan lösas.
"Det är bra med samma pengar i Skåne och Norrland,
och på samma sätt är det bra med samma pengar i Sverige och Finland, Italien och Holland.
En gemensam ekonomi växer bättre med en gemensam valuta."
RE: Dessa odödliga Bildtska tankar kunde läsas på Ja-kändisarnas egen sida inför folkomröstningen 2003
Carl Bildt har suttit i styrelsen för den tankesmedja som jag driver, the Centre for European Reform.
Givet hans kvalifikationer och erfarenhet så borde han vara toppkandidaten till posten som EU:s utrikesrepresentant.
Om Lissabonfördraget implementeras innebär jobbet i praktiken att vara EU:s utrikespolitiska chef och högste ansvarig för embryot till unionens eget utrikesdepartement.
Men Bildts chanser att få jobbet är små.
Charles Grant, Expressen sidan fyra, 15/7 2009
Det beror på hans vana att säga vad han tänker, vilket inte alltid är klokt i politik och diplomati. Hans rättframma och skarpa åsikter brukar uppskattas av journalister, men inte av alla utrikes-ministrar. De som är mer korkade och mindre välinformerade än Bildt brukar irritera sig på hans självförtroende, begåvning och kontakter.I bland bedriver han dessutom solodiplomati, speciellt när det hettar till på Balkan, vilket kan vara besvärligt för det land som innehar ordförandeskapet i EU.
Economic and monetary union (EMU) is perhaps the biggest and most courageous project the EU has ever undertaken.
The euro’s success is not only crucial for the economic health of the eurozone and its members but for the credibility of the EU as a whole.
European economies are much better placed to succeed in a global economy as part of a single market, with a single currency and integrated capital markets.
Unfortunately, it is too soon to talk about EMU being a success.
A successful currency union requires very flexible markets, a high level of competition across all sectors, full integration of participating economies and sound management of public finances. These criteria are a long way from being made.
Centre for European Reform about EMU
The European Union’s next foreign policy chief, who will get the job?
Bildt, highly experienced and intellectually brilliant though he may be,
has a few too many critics and enemies for his own good
Tony Barber, FT's Brussels bureau chief, July 7, 2009
France and Germany think he is sometimes too outspoken about Russia (after he compared Russia’s actions in Georgia last year to Nazi tactics in the 1930s, what Russia thinks of Bildt must be close to unprintable). The Greek Cypriot-controlled government of Cyprus doesn’t care for Bildt because of his sympathy towards Turkey’s EU membership bid. The fact that a Dane is about to get the top Nato job means that there will be less enthusiasm in EU capitals for putting a fellow Scandinavian in the EU’s most prestigious foreign policy post.
All in all, I wouldn’t buy Bildts.
De Hoop Scheffer has done a competent job at Nato... The EU’s larger countries - France, Germany and the UK - would surely prefer someone who doesn’t cause them trouble.
Vem ska bli svensk ambassadör för Sveriges EU-ambassad i Bryssel.
Problemet är att ende sökande är en person som utrikesminister Carl Bildt absolut inte vill ha, nämligen Göran Perssons förre statssekreterare Lars Danielsson.
Ekot 16 maj 2008
Efter vad SvD erfar utser regeringen inom kort Christian Danielsson, 52, till Sveriges EU-ambassadör.
Christian Danielssons hustru, Veronika Wand-Danielsson, är ambassadör och chef för Sveriges Nato-delegation.
Rolf Gustavsson, SvD 16 maj 2008, 12.20.
Tänk vad man kan hitta på internet...
Carl Bildt angriper EU på viktig principfråga
Rolf Englund på Internet 1997-12-10
I sitt veckobrev v 50 1997 skriver Carl Bildt avslutningsvis att
"Jag är, som bekant, en stark anhängare av den Europeiska Unionen för att vi gemensamt skall kunna ta ansvar för allt det där nationalstaten blivit för liten. Men det är viktigt att vi har klara principer för vem som skall besluta om vad. När EU:s ministerråd nu fattat beslut om att förbjuda tobaksreklam har man i detta avseende definitivt gått för långt. Alldeles oavsett vad vi tycker om tobaksreklam eller inte är detta inte en fråga som ligger inom EU:s kompetens."
Kommentar RE:
Detta är, eller i varje fall borde vara, ett mycket uppseendeväckande uttalande av Sveriges f d statsminister, vars sympati för EU och EMU har motsvarighet bara hos Helmut Kohl och Carl B Hamilton.
Det är svårt att av Bildts formulering, och det är ju i formuleringsförmågan han har sin kompetens, dra någon annan slutsats än att han anser att EU:s ministerråd, som väl numera heter Rådet, i tobaksskattefrågan har fattat ett inte bara oklokt, utan olagligt beslut.
Carl Bildt (m) och Margot Wallström (s) förefaller plötsligt stöpta i samma slev.
”Nu måste vi göra EU till en militär fredsmakt”
Lars Bergquist, Carl Björeman och Karl Erik Lagerlöf, SvD Brännpunkt 3/2 2008
Reformfördraget måste ratificeras, och dess genomförande under 2009 måste konkret förberedas.
Vi måste se över de olika fredsinstrument vi har - diplomatiska, ekonomiska och militära.
Skall vi vara en verklig fredsmakt måste vi också ha instrument som fullt ut svarar mot våra ambitioner.
Carl Bildt DN 2/1 2008
På Kroatiens steniga kust bor Carl Bildt och Anna Maria Corazza Bildt skattefritt
Fokus 1/6 2007
Lundin Petroleum är ett företag med mycket dåligt rykte. Det är pestsmittat i USA och dess verksamhet i folkmordets Sudan har fått hård kritik från människorättsorganisationer.
Bildt skadade sin trovärdighet när han dyrt sålde sitt goda renommé till Lundin.
Detta är en av förklaringarna till att han aldrig fått något nytt stort internationellt uppdrag efter Balkan.
PM Nilsson, Expressens ledarsida 18/4 2007
Hans tidigare affärsuppdrag sätter fula spår i den förda politiken och den trovärdighet han sålt kan på goda grunder ifrågasättas. I USA hade han troligen inte klarat sig. Det bör han inte göra i Sverige heller.
Häromdagen lämnade Jonas Hafström, tidigare utrikespolitisk väskbärare åt Carl Bildt, numera enhetschef på UD, styrelsen i det Lundin-dominerade bolaget Vostok Nafta (rysk olja).
Rolf Englund, NWT 2001-03-22
Nu 2007 skall Hafström bli ambassadör i Washington
Anna Lindh: Lundin Oil i Albanien?
Det hade jag ingen aaaaning om.
Nu handlar det om framtiden för främst de cirka 100 miljoner européerna i sydöstra Europa.
Kiev är en stad med djupare europeiska rötter än vad vårt eget Stockholm kan skryta med
Carl Bildt och Cecilia Malmström DN Debatt 30/11 2006
Dum och lurad
Hösten 1992 misslyckades den svenska regeringen i sin ekonomiska politik, den 19 november släppte den kronförsvaret. Det kallades ett misslyckande - och alla satt kvar.
Fler än jag måste rimligen ha känt som jag - lurad och dum.
Efter det röstade jag blankt. Till i år. Då framträdde alliansen med ett måttfullt reformprogram för att ersätta bidrag med arbete.
Regeringsbildaren var noga med att poängtera att han ville se sin regering som hela Sveriges regering, att det handlade om att överbrygga klyftor och övervinna utanförskap.
Men ändå. När ett parti går till val med det bärande temat: Vi har tänkt om, vi har lyssnat, det här är vad vi nu vill göra, har vi då inte rätt att bli besvikna när de visar sig ha sina gamla, av väljarna en gång förkastade idéer och attityder kvar?
Barbro Hedvall, DN 13/10 2006
"All together a rather strong team"
There is a very good team at the ministry with Gunilla Carlsson doing international development issues and
Maria Borelius doing international trade. In addition, there is Cecilia Malmström as Minister for European Affairs located in the Prime Minister's Office.
All together a rather strong team.
Carl Bildt blog 7/10 2006
Ur DN Kultur 23/8 2003 - För Persson
klicka här
Mer om Carl Bildt -
Se även
Heinrich Brüning - Bildt om Anne Wibble
Carl Bildt i
Albanien Rolf Englund i EU-krönika i NWT 2001-03-22
Det är förstås utmärkt att Carl Bildt har fått frågan och tackat ja.
PJ Anders Linder SvD 7/10 2006
Regeringen är rädd för folket.
Så får man tolka regeringens mening att låta riksdagen avgöra ratificeringen av fördraget om EU:s grundlag före valet 2006
Carl Bildt får nu som ledamot av författningskommittén ta ställning till plattläggningsparagrafen ännu en gång
Agne Gustafsson 20/12 2004
”Vår randvaluta blir en skvalpvaluta”
Carl Bildt, referat på Ja-sidans Europafokus, "17 dagar före folkomröstningen"
"Tipsa en vän om den här artikeln!" uppmanar Ja-sidan.
Så gärna!
Rolf Englund: Det fanns på nätet 7/12 2004 klockan 14:25. Vi får se hur länge det finns kvar. Om det inte finns kvar när Du letar har väl Ebba Lindsö rensat ut det.
Läs mer här om den svenska kronan, dollarn och euron
Megalomanin skenar i den växande skaran stats-
och regeringschefer, där den minsta potentat uppträder som solkungen
själv, inbäddad i ett följe av rådgivare, diplomater,
PR-maskinister, livvakter och betjänter.
Rolf Gustavsson kolumn SvD 22/6
2003
Fotnot: Megalomani: storhetsvansinne
"Det är bra med samma pengar i Skåne och Norrland, och på samma sätt är det bra med samma pengar i Sverige och Finland, Italien och Holland. En gemensam ekonomi växer bättre med en gemensam valuta."
Dessa odödliga tankar kan läsas på Ja-kändisarnas egen sida
In Germany, there is pressure on the Christian Democrats to turn the coming election campaign more or less into a referendum on Turkish membership of the EU
The coming enlargement must cover all of south-eastern Europe.
If Europe is seen as closing its door to Turkey, the Balkans and the Ukraine, it should know it is opening the door for other forces and risks creating instability on its very doorstep in the decades ahead
Carl Bildt Financial Times 1/6 2005
There is no way to explain the swift and smooth transformation of societies from Estonia to Bulgaria without referring to both the magnetism of the EU and the model it was able to provide
Hard power can certainly bring down regimes, as Iraq demonstrated, but in order to build new regimes, soft power is largely required.
A decade after the Srebrenica massacre, there are still serious issues in the Balkans. Kosovo remains an open wound. Reconciliation has a long way to go in most of these societies.
With the status of Kosovo on the negotiating table in the coming year, the challenge of resolving this at the same time as the EU is seen as backtracking on its commitment to enlargement could well end in disaster.
In many ways, bringing the countries of the Balkans into the EU would be more difficult than bringing in Turkey. State structures are weaker, corruption often rampant, organised criminality a big factor and reconciliation after the conflicts of the past often superficial. Some of this is obvious also in Romania, which has already been given the green light.
Utvidgningen - Serbien, Albanien, Montenegro and the others
The Kosovo dream is dead
the EU's own
competing vision of a "multi-ethnic" Kosovo has no demographic basis now that
there are only 100,000 Serbs left there
Christopher Caldwell, Financial
Times March 26 2004
The writer is a senior editor at
The Weekly
Standard
It is not surprising to hear Goran Svilanovic, the Serbian foreign minister, describe recent violence against the Serbs of Kosovo as "ethnic cleansing". The use of the term by Vladimir Putin, the Russian prime minister, might also be taken with a grain of salt. But today the expression gets thrown around even by those from whom one might expect optimism about conditions in ex-Yugoslavia - Carl Bildt, former United Nations special envoy to the region, for instance, or Gregory Johnson, US admiral, Nato commander for Southern Europe.
When EU foreign ministers urged a "secure and multi-ethnic Kosovo" last week, they left the impression that their continuing priority was to fend off self-doubt over the wisdom of Nato's 1999 war against Serbia.
Kosovo is getting less "multi-ethnic" by the hour; on Thursday an Albanian newspaper editorialised that there is "only one ethnic group" in the province. Whether Kosovo becomes "secure" again depends on whether western governments can rethink their mission from the ground up.
"Ethnic cleansing" is indeed an appropriate description for what happened in the days after March 17. An anti-Serb rampage by ethnic Albanians left 28 dead and 900 injured (including 80 peacekeepers), made refugees of 3,500 more and destroyed 280 houses and 30 churches. And "pogrom", a term bandied about by Vojislav Kostunica, Serbian prime minister, is an appropriate metaphor for the course of the violence.
Javier Solana, the EU foreign policy chief, on a visit to Kosovo to commemorate the fifth anniversary of Nato's war on Serbia, called the local mobs "criminals". But they are also a kind of guerrilla army, pursuing specific political aims. Albanian Kosovars are using ethnic cleansing to make independence for the province, which still belongs officially to Serbia, a fait accompli. They see that Nato has been willing to buy peace at the price of letting Kosovo Serbs melt away from their province. Since 1999, 230,000 Kosovo natives - mostly Serbs, Montenegrins and Roma - have registered as UN refugees in neighbouring countries.
With talks on Kosovo's final status scheduled for next spring, the EU's vision of the province is losing its purchase on reality. The countries with peacekeeping troops there continue to oppose ethnic Albanian calls for independence. But the EU's own competing vision of a "multi-ethnic" Kosovo has no demographic basis now that there are only 100,000 Serbs left there.
"The tragic murder /of Anna Lindh/ and the way
it was handled clearly lead to the massive no majority that we got.
Without
it, the outcome would have been rather narrow"
The yes side was
increasing by 0.5 percent a day in the preceding weeks
Carl Bildt, EU Observer
13/11 2003
"The yes side was increasing by 0.5 percent a day in the preceding weeks, and we had every reason to expect a surge in support in the last few days along the lines of the '94 referendum (on whether or not to join the EU)". "But now all campaigning, including the critical TV debates, was cancelled, breaking the upward movement in yes support. This was replaced with an appeal for everyone to vote 'to defend democracy', which had the effect of remobilising all the no voters that had started to doubt".
"Thus, the tragic murder had a profound effect on the result. Whether a yes was achievable is however a much more uncertain issue".
He says, "a new referendum on the euro is most unlikely within this decade. And there is a marked reluctance to contemplate it also on other European issues, although the need for a far reaching and wide debate on these issues should be obvious".
- It is astonishing how limited the debate about the outcome and its consequences have been.
Anna Lindh - Opinionen - Valanalys
Internet - The Geneva sensation was a U-turn by the European Union that was as unexpected as it was disturbing.
Suddenly, it introduced a proposal that went a long way towards the position that a number of states headed by Iran had been advocating, opening for a political control mechanism.
And the new European Commission position was evidently applauded by Saudi Arabia, Iran, Cuba, China, Venezuela, Brazil and other control-oriented states.
Carl Bildt blog 3/10 2005
These are extremely serious issues, and we could well be heading for a rather major political conflict over the issue. Does the European Commission know what is being done in its name? I doubt it.
The European Union must seriously reconsider its position. And the issue is far too important to be left to face-less officials far from political responsibility.
Former German Chancellor Helmut Schmidt:
"Currently, the most important aspect of the illness is clearly high unemployment. Anyone who examines its origins will see that it is only in the smallest part due to any failings in the EU, in no way due to the euro...
Carl Bildt: That's the way it is.
Carl Bildt blog 13/6 2005
What to do with the failed Constitutional Treaty?
That the old Constitutional Treaty is dead is obvious to everyone although officially acknowledged by few.
Carl Bildt, blog 17/6 2006
The border between the East and the West of Europe will now follow the Narva river.
Firm borders make good neighbours.
Carl Bildt Blog 13/5 2005
The border between the East and the West of Europe will now follow the Narva river. There, the Teutonic castle in Narva looks across the border towards the East, and the Russian fortress of Ivangorod on the opposite shore looks towards the West.
Between them, traffic across the bridge is intensifying. It's the peaceful trade and interaction that is the wave of the future.
Firm borders make good neighbours.
Carl Bildt: Vi har inte tillräckligt
mandat /för att i riksdagen fatta beslut utan folkomröstning
om EUs grundlag/
Carl Bildt hos Göran Rosenberg i TV4 2/12 2003
Efter en utvidgning kommer den Europeiska Unionens östgräns mot Ryssland gå tvärs igenom staden Narva i Estland och när Turkiet blir medlem kommer Unionen att gränsa till Syrien, Irak, Iran, Armenien och Georgien.
Rolf Englund, Nya Wermlands-Tidningen 8/12 2000
Kaliningrad, ehemalige Königsberg
Carl Bildt:
Practically all of my French friends are now telling me that it looks as if the referendum on May 29 is going to result in France saying "non" to the constitutional treaty of the European Union.
Carl Bildt blog 18/4 2005
In Germany, there are fears that the country is turning into a "bazaar economy", where factories merely assemble finished products from components produced elsewhere.
But if Germany is turning into a bazaar, it is for the positive reason that integration of the European economy is taking a quantum leap forward.
The writer is former prime minister of Sweden, chairman of the Kreab Group and board member of the Centre for European Reform
Carl Bildt Financial Times 2/3 2005
The automotive industry illustrates the trend. With only rare exceptions, new plants are being built in the east. In a few years' time, Slovakia will be producing more cars per capita than any other country in the world.
Steg för steg gå från en demokrati som gör halt vid gamla nationsgränser till en som byggs också på den europeiska nivån.
Där federalismens principer säkrar både maktdelning och decentralisering.
Det gamla nationella folkhemmets dagar är över. Politiken handlar inte längre om ett folk, en nation, en stat och en lösning.
Carl Bildt DN Debatt 14/11 2004
Med 52,3 procent ja mot 46,8 procent nej slutade folkomröstningen för tio år sedan med ett tydligt godkännande av Sveriges historiska steg från randstat till medlem i Europeiska unionen.
I snart sagt alla framtidsfrågor - med undantag av den viktiga utvidgningsfrågan - har regeringen stretat emot. Så var det inte minst med det arbete som ledde till författningsfördraget. Och så är det med snart sagt varje mer framåtsyftande diskussion om vart vi vill föra det europeiska samarbetet. Strax meddelas då från Rosenbad att vi helst inte vill föra samarbetet någonstans alls, att vi hur som helst är emot mer överstatlighet och att vi ser federala tankar som ett hot mot alltifrån folkhem till folknykterhet.
Desto viktigare är det då att alliansen för förnyelse visar förmågan till ledarskap i dessa frågor. Efter den förändring som skett i centerpartiet finns förutsättningarna för en framtidsvision av hur vi är med och bygger den federation av nationalstater som ger demokratin ny styrka bortom nationalstatens era och in i globaliseringens tidevarv. En nation som berömmer sig av sin internationalism kan inte låsa sig själv till försvaret av en i grunden inåtvänd nationalism.
Det europeiska samarbetet handlar om drömmen om att säkra freden och friheten för så stora delar av vårt Europa som möjligt. Det gör vi genom att steg för steg gå från en demokrati som gör halt vid gamla nationsgränser till en som byggs också på den europeiska nivån. Där federalismens principer säkrar både maktdelning och decentralisering. Då behöver vi mer av både "överstatlighet" på den europeiska nivån och "understatlighet" på den regionala och lokala nivån.
Det gamla nationella folkhemmets dagar är över, och det hjälper inte om det målas om från rött till grönt eller blått eller gult. Politiken handlar inte längre om ett folk, en nation, en stat och en lösning. Vi är många individer, olika kulturer, varierande drömmar och skiftande lösningar i ett Europa och en värld där gårdagens gränser kommer att betyda allt mindre. Då gäller det att bygga den framtidens federala europeiska demokrati som kan ge alla de många olika drömmarna möjlighet att utvecklas i frihet och fred.
Kommentar RE: ”Steg för steg skall vi införa socialismen, men vi skall inte basunera ut det på gator och torg”, sa Gunnar Sträng på sin tid.
Hurtiga trumpetstötar från Bryssel, Berlin och Rosenbad om att det är bara att tuta och köra kommer snabbt att tona bort.
Snart blir det uppenbart att den riktiga frågan är om det finns ett liv efter döden.
Carl Bildt 3/6 2005
Varje land har att fatta sitt beslut, men jag har svårt att se annat än att det kloka nu är att ta en formell paus för att bereda vägen för en rejäl europeisk framtidsdebatt. Den kommer för sent, och den kommer snett, men den är avgörande för framtiden. Och att först därefter - när vi också har sett politiska skiften i avgörande länder - fatta beslut om den formella vägen vidare.
Det råder bred enighet om att vi måste ge Europa en starkare röst i världen, och att detta också kräver förändringar. Mycket kan göras utan fördragsändringar.
Min främsta oro gäller risken för att man nu monterar ner Europas mjuka makt genom att bromsa den fortsatta utvidgningen... Det handlar främst om sydöstra Europa - från Balkan till Turkiet - men i det längre perspektivet också om Ukraina och andra.
Kommentar av Björn von der Esch
Top
The Dutch vote on the Constitutional Treaty is much more clear than the French one - 63 % No with a 62 % turnout of the electorate.
I expect this to spell the end of the bizarre charade of some European leaders saying that everything must just move on and the French and the Dutch and the possible others must simply be forced to fall in line the one way or the other...
It's simply not going to happen.
Carl Bildt Blog 1/6 2005
VARFÖR SVARAR INTE CARL BILDT PÅ BREV?
För sex veckor sedan skrev jag ett öppet brev till Carl Bildt
Han har ju offentligt hos Göran Rosenberg i TV4 konstaterat att
”VI INTE HAR TILLRÄCKLIGT MANDAT att utan en folkomröstning fatta beslut om EUs grundlag”
Margit Gennser blog 25/1 2005
För sex veckor sedan skrev jag ett öppet brev till Carl Bildt och bad honom arbeta för en folkomröstning. Han har ju offentligt hos Göran Rosenberg i TV4 2/12 2003 konstaterat att ”VI INTE HAR TILLRÄCKLIGT MANDAT att utan en folkomröstning fatta beslut om EUs grundlag” samt att ”Grundlagsfrågan hade kunnat behandlas i riksdagsvalen. Dilemmat är att vi i Sverige inte gjort det.”
Enbart ett enda beslut i riksdagen 2005 om EU:s konstitution är ett grundlagsbrott. Ett lagenligt beslut kräver antingen folkomröstning eller två beslut med mellanliggande val.
Jag är övertygade om att Du, Carl Bildt, delar denna uppfattning. Som f d moderat partiledare, f d statsminister samt numera ”äldre statsman” är det Din plikt att påverka Din efterträdare att följa grundlagen. Tala klarspråk. Uppmana våra politiker att respektera lagarna.
Om inte annat hoppas jag, att våra journalister hjälper Dig på traven.
Carl Bildt:
Practically all of my French friends are now telling me that it looks as if the referendum on May 29 is going to result in France saying "non" to the constitutional treaty of the European Union.
Carl Bildt blog 18/4 2005
If there is a no in France, it seems likely that there will be the same result in the referendum in the Netherlands three days later. Then, it will effectively be the end of this suggested Constitutional Treaty of the European Union.
Carl Bildt: Vi har inte tillräckligt
mandat
/för att i riksdagen fatta beslut utan folkomröstning
om EUs grundlag/
Carl Bildt hos Göran Rosenberg i TV4 2/12 2003
Jag håller med Margot /Wallström/ i grunden. Detta är en fråga som till och med bättre skulle behandlas i riksdagsvalen. Problemet är att vi i Sverige inte har gjort det. Vi har inte tillräckligt mandat. Det är ett dilemma.
I en partiledardebatt i oktober 1997 pläderade han oväntat för en folkomröstning.
Medborgare för folkomröstning
ÖPPET BREV TILL F D MODERATA PARTILEDAREN CARL BILDT
- VI HAR INTE TILLRÄCKLIGT MANDAT ATT UTAN EN FOLKOMRÖSTING FATTA BESLUT OM EU:S GRUNDLAG
Detta konstaterade Du hos Göran Rosenberg i TV4 2/12 2003.
Margit Gennser, ordf
2004-12-13
När svarar Carl Bildt?
Direkt surrealistiskt blir det när man kan konstatera att
den ekonomiska och monetära unionen över huvud taget inte finns i
regeringsskrivelsen, och det trots att den intar en prominent plats i det
författningsfördrag som statsministern skall underteckna i maj och
som riksdagen därefter skall ratificera
I Sverige råder
konsensus om att en folkomröstning inte behövs.
Men vi skall inte
bortse från att ett avstående från en folkomröstning...
innebär att vi återigen kommer att missa den möjlighet att
förankra det europeiska samarbetet på bredden och djupet av
vårt samhälle under den process som leder fram till att
författningsfördraget träder i kraft.
Carl Bildt, veckobrev 20 oktober 2003
En del säger att vi ska vänta
och se. Men vi har sett.
Euron är här och den är en
succé.
Och den förre moderatledaren tog ton tillsammans med
Arja Saijonmaa:
- Jag vill leva i Europa!
Aftonbladet
6/9 2003
Två vänner på turné för euron.
För fredens och kulturens skull.
Det något udda paret beskrev det
europeiska samarbetet som en hejdundrande succé
Det var i ärlighetens namn inte nyansernas dag när Carl Bildt och Arja Saijonmaa intog Torgscenen för att få västeråsarna att rösta ja till euron. Det något udda paret beskrev det europeiska samarbetet som en hejdundrande succé och menade att det nu är ett naturligt steg att också gå med i valutaunionen.
- Att säga nej skulle vara oförsvarligt och omoraliskt,
påpekade Bildt, som mest talade om fred och frihet.
Om
östländerna som snart ska bli medlemmar i unionen och om kriget som
för bara tio år sedan rasade utanför EU:s gränser. Han
menade att för folken i öst som upplevt ofrihet och diktatur är
EU och EMU ett självklart val.
För den som upplevt kriget
på Balkan likaså. Valet borde vara lika självklart för
svenskarna.
- Det handlar egentligen inte så mycket om räntan. Det
handlar om Europas framtid, sa han.
VLT 6/9 2003
---
Helmut Schmidt är en av dem vi har att tacka för euron
och nästan den ende för att Moskva inte tilläts att utan
motåtgärder placera ut medeldistansraketer i sin del av
vår kontinent, något som dramatiskt hade kunnat förändra
maktbalansen i Europa.
Richard Swartz, SvD 27/8 2003
Kommentar av Rolf
Englund:
Det Europa Arja ville leva i var ett Europa utan de
amerikanska medeldistansraketerna.
Carl Bildt har kommit i dåligt
sällskap.
Sist Carl Bildt sjöng offentligt:
Den 5 februari 1992,
besöker Carl Bildt och Birgit Friggebo, Rinkeby och blir utbuade av
innvånarna.
Anledningen till besöket är att Lasermannen
härjar i Stockholm och för att lugna känslorna vill Birgit att
alla ska hålla handen och sjunga - We shall overcome....
Carl Bildt: Vi är inte mogna
för en världsvaluta nu. Men som vision, ja. Mer av valutastabilitet i
världen.
Mötet mellan domedagsprofeten
Per Gahrton och
väckelsepredikanten Carl Bildt
DN
29/8 2003
Megalomanin skenar i den växande skaran stats-
och regeringschefer, där den minsta potentat uppträder som solkungen
själv, inbäddad i ett följe av rådgivare, diplomater,
PR-maskinister, livvakter och betjänter.
Rolf Gustavsson kolumn SvD 22/6
2003
Fotnot: Megalomani: storhetsvansinne
Fp-vision för framtidens EU 40
medlemsländer, 800 miljoner invånare och debatter
överspråkgränserna
Vår vision i ett
femton-tjugoårsperspektiv ser ut så här:
Europa,
från Atlanten till Ural och Bosporen, har blivit helt. EU har 40
medlemmar och över 800 miljoner invånare. Det innebär att
samtliga länder som helt eller delvis ligger i Europa, alltså
även Ryssland och Turkiet, är medlemmar.
Cecilia Malmström,
(fp), ordinarie ledamot i utrikesutskottet i Europaparlamentet och
suppleant i det konstitutionella utskottet.
Carl Bildt: Kronan har fallit med
två procent mot dollarn de senaste två dagarna
Ja-trion Carl
Bildt (m), Mauricio Rojas (fp) och Anna Ibrisagic (m) har begett sig till de
invandrartäta norra förorterna utanför Stockholm för att
vinna invandrare för euron
DNs ledarsida, signerat Magdalena Nordensson
21/8 2003
Ja-trion Carl Bildt (m), Mauricio Rojas (fp) och Anna Ibrisagic (m) har begett sig till de invandrartäta norra förorterna utanför Stockholm för att vinna invandrare för euron
-På Åland, som är det närmaste Husby kan komma euron, har priserna gått ner, säger Bildt.
Vem tror ni bestämmer över kronan?
-Det är
kungen, ropar pojken.
-Nej, det är finansmarknaderna, förklarar
Rojas. Euron blir som ett starkt paraply för oss om det regnar eller
blåser för mycket.
Carl Bildt pekar på ett litet moln:
-Kronan har fallit med två procent mot dollarn de senaste två
dagarna, säger han.
Den 5 februari 1992, besöker Carl Bildt och Birgit Friggebo,
Rinkeby och blir utbuade av innvånarna.
Anledningen till besöket
är att Lasermannen härjar i Stockholm och för att lugna
känslorna vill Birgit att alla ska hålla handen och sjunga - We
shall overcome....
Det är Carl Bildts fel eller förtjänst att sju
miljoner väljare avgör om Sverige ska byta valuta eller inte.
Lena Mellin, Aftonbladet
22/8 2003
Carl Bildts anförande i riksdagen 1997
Klicka här
Dessa personer var emot folkomröstning
Carl Bildt har också ett
särskilt ansvar för att det blev en folkomröstning om euron och
inte ett riksdagsbeslut.
När ledaren för det största
oppositionspartiet i riksdagsdebatten 1997 överraskade med att
föreslå folkomröstning, var syftet att snabba på en
svensk övergång till euron. Så blev det inte. Däremot
blev det folkomröstning. Därmed har Carl Bildt ett ansvar för
att övertyga väljarna att rösta ja.
Dagens Industri ledare
20/8 2003
Det finns så mycket konstiga argument mot euron, så många märkliga skäl att rösta nej. Mot det hjälper inga löften om lägre ränta, lägre priser eller högre tillväxt. Det enda som möjligen hjälper är visioner.
Att han öppet går ut och talar om en framtida europeisk federation, oroar säkert en del på ja-sidan. Men nog är det bättre med debattörer som vågar stå för sina visioner än de många fler som hukar räddhågat tills någon annan har vänt vinden.
Steget till euro borde vara både litet och logiskt för ett land som byggt sin välfärd på internationell handel och som också talar mycket om internationellt samarbete och internationella rättsregler, tycker Carl Bildt.
Dessa personer var emot folkomröstning
Särskilt upprörd är han /Nergelius/ över att Carl Bildt föreslog att frågan skulle avgöras i en folkomröstning, utan att ta någon som helst hänsyn till de rättsliga förpliktelser som Sverige hade, och utan att fundera över att resultatet av omröstningen skulle kunna bli ett nej.
Nergelius anser att folkomröstningen om euron var ”ett fullkomligt gigantiskt fiasko för hela det svenska politiska och ekonomiska etablissemanget, utan motstycke i modern svensk historia”.
Efter folkomröstningen om euron 2003 har tystnaden emellertid varit nästan total, trots att hela det etablerade Sverige efter det totala nederlag som omröstningen utgjorde borde ligga på analyssoffan.
Annika Ström Melin, SvD Kultur 6/2 2008
i anledning av Joakim Nergelius, ”En olaglig folkomröstning. Sverige och EMU” (Santérus förlag).
Bildt is back!... de svepande gesterna och den sedvanliga
självsäkerheten känns irriterande välbekanta
Sveriges framtid i Europa och Europas framtida utveckling är vad
EMU handlar om.
Låt oss därför lämna
räntenivåer, överskottsmål och stabiliseringspolitik.
DN-ledare 20/8 2003
Jag ser ingen annan historisk möjlighet att säkra fred
och frihet än att
successivt bygga en federation av nationalstater
mellan Ryssland och Atlanten, Ishavet och Medelhavet.
Detta är ett
arbete utan modell och utan slut.
Steg för steg bygger vi ett
gemensamt demokratiskt beslutsfattande i alla de frågor som vårt
samarbete omfattar.
Rom byggdes inte på en dag,
Carl Bildt, DN Debatt 19/8 2003
Tänk dig experimentet: Sverige
har fyra, fem olika valutor i Svealand,
Götaland, Norrbotten och
Skåne
Carl Bildt i Ja-annons Aftonbladet 13/8 2003
Tänk dig experimentet: Sverige har fyra, fem olika valutor i Svealand, Götaland, Norrbotten och Skåne, där växelkursen hela tiden ändras. Varför förordar de som tycker att flera valutor är bättre än en gemensam inte den modellen?
Rolf Englund: Vilket är värst? Att Carl är så där dum, eller att han nedlåter sig till att framstå som så dum?
Carl Bildt blir kollega med Percy
Barnevik
Dagens Industri 12/8 2003
Förre moderatledaren Carl Bildt fortsätter sin
karriär i näringslivet. Nu väljs in han in i styrelsen för
Svenska handelskammaren i New York. Där får han sällskap av
svensk företagselit. Jacob
Wallenberg, Sony-Ericssons USA-chef Urban Gillström och Ericssons
ordförande Michael Treschow,
Percy Barnevik,
Bonniers VD Bengt Braun, Föreningssparbankens VD Birgitta
Johansson-Hedberg för att nämna några.
Carl Bildt är
sedan tidigare styrelsemedlem i Lundin Oil, Kreab och i Öhmans
fondkommission.
Höstens folkomröstning handlar inte i första
hand om hur den femåriga räntan i Sverige kommer att utvecklas
jämfört med räntan i dagens euroländer, utan om
Europatanken som sådan.
Ulf Adelsohn, Carl Bildt och Bo Lundgren
SvD Brännpunkt 6/8 2003
Mycket skiljer vänsterns många euromotståndare
från de mer teoretiskt inriktade
marknadsliberala nejsägare som
finns i politikens motsatta ytterkant.
Ulf Adelsohn, Carl Bildt och Bo
Lundgren
SvD Brännpunkt 6/8 2003
So far, the No side is solidly ahead in all the opinion polls.
That is hardly surprising.
Carl Bildt, Financial
Times 6/8 2003
The writer was prime minister of Sweden 1991-94
Det vi försöker göra i Europa är att skapa en
zon av fred och stabilitet som kommer att omfatta mer än 25 nationer,
över en halv miljard människor och världens största
integrerade ekonomiska enhet.
Carl Bildt i Dagens Industri 1/7
2003
Historiska erfarenheter visar alldeles entydigt att gemensamma
och stabila valutor, i förening med fred, ger förutsättningar
för en exceptionell välfärdsutveckling.
Varför ska
Sverige stå vid sidan av detta?
Replik på Staffan Ahlberg
12/6
Carl Bildt i Dagens Industri 1/7 2003
Adolf Lundins son Lukas Lundin
slutförde i går en av sitt livs största affärer i
Syriens huvudstad Damaskus. Tanganyika Oil, där familjen Lundin
är huvudägare, tar över ett större oljefält i
östra Syrien. Så mycket som 2 miljarder fat olja beräknas ligga
i reserverna. Värdet på den utvinningsbara oljan beräknas till
1 miljard kronor.
Dagens Industri
27/5 2003
Carl Bilt sitter i
styrelsen för Lundin Oil
Carl Bildt
Arbetet i det europeiska konventet saknar
historiska förebilder
Och jag tror att det är viktigt att vi
fullt ut ser att det handlar om
en författning för en
framväxande federation
Utrikespolitiska Institutet,
Stockholm, 11 februari 2003
Hederstalarna på Fria Moderata Studentförbundets
60-årsjubileumsmiddag 26 oktober är nu klara. Dessa är
den franske liberale ikonen och författaren av
"Imorgon kapitalism" Henri Lepage (EMU-motståndare)
och
Studentförbundets förre Förbundsordförande och Svensk
Linje-redaktör Carl Bildt.
Riksdagsman
Bildt lämnar bänken
SVD-ledare 2001-06-14
- Medan den amerikanska centralbanken aggressivt sänkt räntan för att dämpa en snabb nedgång inte minst i investeringar i högteknologi, hävdar den europeiska centralbankens att dess ansvar är mer begränsat och bara gäller inflationen, och att de från den utgångspunkten inte ser någon anledning att ta ner räntorna inom sitt ansvarsområde, skrev Carl Bildt i sitt veckobrev den 26 april
Konjunktur ner, inflation upp
SvD-ledare 2001-04-29
I USA höjs det röster för att den europeiska centralbanken ska sänka styrräntan för att sätta fart på ekonomin i Europa.
ECB:s chefsekonom Otmar Issing avvisade på fredagen alla sådana tankar.
ECB har nämligen ett inflationsmål som innebär att prisökningarna inte får överstiga två procent. Det brukar tolkas som att inflationen bör ligga mellan noll och två procent.
Det gör den inte. År 2001 kommer inflationen att överstiga två procent för andra året i rad. I EU:s största ekonomi, Tyskland, är inflationstakten för närvarande 2,8 procent på årsbasis.
Samtidigt verkar det som om tillväxten avstannar. Den rödgröna tyska regeringen reviderade nyligen ned sin tillväxtprognos till 2,0 procent. Kravet på att ECB kulle sänka styrräntan ter sig närmast absurt.
Visst går det att argumentera för att många av de bakomliggande faktorerna som ger hög inflation är tillfälliga. Det gäller exempelvis mul- och klövsjukan.
Men ett inflationsmål är ett inflationsmål och något måste göras för att upprätthålla förtroendet för ECB. Om inflationen ett tredje år skull missa målet kan man ifrågasätta om ECB verkligen gör sitt bästa för att hålla den under två procent.
Ett sådant ifrågasättande kommer att påverka den europeiska ekonomin negativt på lång sikt. Aggressiva räntesänkningar, som i USA, är ingen bra väg att gå för vare sig Sverige eller EMU-länderna. Det riskerar att komma surt efter.
Däremot är det inget dåligt tillfälle att genomföra strukturellt betonade skattesänkningar, d v s en politik som förbättrar utbudet i ekonomin. Faktum är att andra europeiska länder, bland annat Tyskland, just nu genomför skattesänkningar som vida överstiger de amerikanska.
Interest rates are not the only tool
José
María Aznar in Financial Times, April 2, 2001
The writer is prime
minister of Spain.
Of course, it is not for me to say whether interest rates should be lowered or not. But any recommendation on interest rates should take into account what the treaty of the European Union clearly and concisely established as the "primary objective" of the ECB and national central banks: to maintain price stability. In other words, monetary authorities should keep inflation down.
The fact is that an expansionary monetary policy is no substitute for sound economic policy. The ECB should set interest rates with a view to maintaining the stability of the euro and keeping inflation in check.
It is up to EU governments to have the courage to undertake reforms that guarantee long-term growth and employment.
We have adjusted our budgets in times of economic difficulty. When growth returns, however, relaxing fiscal discipline may be tempting. In particular, present spending trends could become unsustainable in the future. If the euro is to be an instrument for economic stability, we as governments must do our part by ensuring a sound fiscal environment.
Regardless of the outcome of tomorrow's ECB meeting, Europe will not be able to aspire to sustained and lasting growth if it does not meet the necessary economic challenges head on.
This is not the mission of the ECB; it is rather a task for the governments of the EU.
The European Union's top military official
says EU-led forces could intervene in Sudan,
where more than 670,000
people have fled the western region of Dafur following weeks of killings, rape
and looting by Arab militias.
Financial Times 12/4 2004
In an interview with the Financial Times, General Hägglund said the possibility of the EU sending a force to Sudan had been raised by Louise Fréchette, the United Nations deputy secretary-general. "Sudan is on the list of the UN [for some form of peacekeeping mission]," Gen Hägglund added.
The 65-year-old Finnish general was appointed Europe's top military chief three years ago, when the EU had a fledgling military staff, no idea which military missions it would undertake and persistent ambiguities between Britain and France over the future role of European defence.
Since then, the EU has taken over a small Nato-led mission in Macedonia, quickly deployed a 1,500-strong military force to Bunia, Democratic Republic of Congo, last summer and will take over this year from Nato the large mission in Bosnia. The Congo mission last year was the EU's first military mission outside Europe.
"There is no reason why the EU could not go to, for instance, Sudan. I see it to be very possible. It would be mandated by the UN. It is part of the battlegroup concept," said Gen Hägglund.
Ur Carl Bildts veckobrev v 13/2001, 3 Apr
2001
Debatten om Sudan och Lundin Oil fortsätter. I dag
levererade utrikesminister Anna Lindh ett interpellationssvar i riksdagen som
var bra och balanserat, och som undvek att gå in i det minfält
av olika uppgifter och anklagelser som flugit runt i olika media.
Och i
förra veckan levererade FN-representanten för mänskliga
rättigheter i Sudan ett betänkande som i sina operativa slutsatser
alls icke sade att oljebolag borde lämna landet, men som starkt uppmanade
dem att inte expandera verksamhet om man inte är rimligt säker
på att detta inte försvagar de mänskliga rättigheterna i
området. Jag kan försäkra att jag ser min roll i Lundin Oil som
att säkerställa att företaget lever upp till den maximen. I
övrigt får den debatten fortsätta.
Jag noterar att medan
nästan alla för någon vecka sedan krävde att jag skulle
avgå från det mesta kräver nu nästan alla att jag skall
vara kvar i det mesta. Det som vissa kallar mediastormar har ibland en mycket
påtaglig karaktär av kastbyar.
Anf. 28 TALMANNEN:
Får jag
för säkerhets skull inför den fortsatta debatten erinra om att
direkt kritik mot eller omdömen om enskilda personer eller institutioner
inte får förekomma i kammarens debatt. Jag är säker
på att debattens ärade deltagare har förmåga att
balansera inläggen så att vi motsvarar de kraven. Skälet
är ju att de berörda inte kan försvara sig här.
DN-ledare 2001-04-04
Lundin Oil håller sig
styvnackat till avfärdandets strategi. Uppgifterna om övergrepp mot
civilbefolkningen bygger på andrahandskällor, hävdar bolaget.
Och skulle brott mot de mänskliga rättigheterna ha ägt rum
så var det innan bolaget startade sin oljeprospektering eller
utanför bolagets koncessionsområde. Försvaret är givetvis
ohållbart. De många rapporterna om folkfördrivning är
samstämmiga och framförs av organisationer med hög
trovärdighet.
Utrikesminister
Anna Lindh undvek igår i riksdagen att ta tydlig ställning. Det var
väl diplomatiskt.
Att regimen i Sudan sedan länge bedriver
ett utrotningskrig med svälten som vapen mot befolkningen i landets
södra delar kan inte ens ha undgått bolagsledningen. Den som, likt
Lundins, säger sig hellre lita på denna regims uppgifter än
på FN:s rapporter har spelat bort sin trovärdighet. DE TAFFLIGA
FÖRSÖKEN att bortförklara ett oförsvarbart samröre med
en blodbesudlad regim för tankarna till oljebolaget Shell, som för
några år sedan befann sig i en liknande situation.
Time to Demand an End To the Slavery in Sudan
Anthony
Lewis in International Herald Tribune/The New York Times 2001-03-29
"There is perhaps no greater tragedy on the face of the earth today" than Sudan, Secretary of State Colin Powell said in congressional testimony this month. It was an admirably strong statement, after years of American reticence, giving hope of leadership toward ending the slavery and slaughter. .
Washington should do all it can to keep Sudan from using oil revenues to intensify a genocidal war. No U.S. oil companies are involved, but America should pressure the companies that are - Canadian, Swedish, Chinese, Malaysian.
The United States should help break the food blockade of the south and condemn the horror of slavery. .
Don't Embrace Balkan Apartheid
From The Wall Street Journal Europe 2001-03-26
By Carl Bildt. Mr. Bildt, a former prime minister of Sweden, is the special envoy of the U.N. secretary general to the Balkans.
Hostilities on the Macedonia-Kosovo border illustrate the same fundamental tension that has rent former Yugoslavia since its breakup. The forces of disintegration constantly battle the forces of integration. So long as the former have the upper hand, and Western support for the latter is insufficiently coherent and clear, we will stumble from one crisis to the other, condoning or tolerating accelerated ethnic disintegration, with all the strife and suffering that inevitably follows.
After the profound political changes last year in the Federal Republic of Yugoslavia and Croatia, the international community was given a second chance to lay the political foundation for sustainable regional stability. Yet not everyone recognized that this window of opportunity would not last forever. Those who had proclaimed that Slobodan Milosevic was not only a problem, but the problem naturally relaxed when he was ousted from power. With the evil gone, surely the forces of good were bound to prevail.
But this assumption was naive. Milosevic was a major problem not least because he prevented us from dealing with larger regional tensions in a constructive way. Failure to capitalize on this temporary window of opportunity now threatens a second round of Balkan disintegration. More suddenly than most expected, we are facing major challenges from Albanian extremists in Macedonia, and from Herzegovina Croats in Bosnia as well.
Some knowledgeable observers -- including Lord David Owen, who submitted his case on this page earlier this month -- see the road toward stability in a further political carve-up along ethnic lines. According to this view, a couple of more states, as well as some new "entities," might bring the stability that has thus far proved so elusive.
I profoundly disagree. It is easy to wave the banner of self-determination. But acceding to proliferating nationalist demands for self-determination only leads to further fragmentation, and it is difficult to see where the end-point lies. Moreover, one man's self-determination is another man's oppression. Most areas of the Balkans are not perfectly homogeneous, and rival ethnic groups compete for the same territory.
In the Federal Republic of Yugoslavia, for example, nationalism was originally misperceived as exclusive to the Serbs.
In consequence, since the war in Kosovo the West has obviously underestimated the force of Albanian nationalism, and has erred on the side of leniency regarding a variety of armed, semiclandestine Albanian groups.
The armed operation against the hills of Tetovo launched last Wednesday clearly originated in Kosovo. The slow democratic road to Albanian parties having power in Tetovo and sharing power in Skopje was suddenly challenged by the young, tough men with guns who believe they can take a short cut. Their leadership is battle-hardened from the days of the original Kosovo Liberation Army (or in its Albanian-language acronym, the UCK) of Kosovo. They feel close links with kindred armed groups fighting for similar aims in Albanian-inhabited and mixed Southern Serbia as well as along the northern border of Macedonia.
The Tetovo war has sent profound shockwaves throughout the region. Already, over 20,000 people have chosen to flee the area out of fear of further violence. What is at stake is not only the future of the Macedonian state, but the core values that underpin our strategy throughout the region during the past decade.
The coexistence of Slavs and Albanians was destined to be more fractious than the coexistence of Croats, Muslims and Serbs. The divide is deeper in almost every respect. The age-long conflict over Kosovo, with all its brutality, is only one of the factors that contribute to this antagonism.
Kosovo has demonstrated the magnitude of the Balkan challenge. It is certainly free from Serb repression today, but it is also a less multi-ethnic society than perhaps at any time in its history. While this reduction of repression in Kosovo is laudable, there are other vital goals that we risk falling short of, like tolerance and multiethnic harmony.
Myself, I cannot see that the route to Balkan stability lies in the setting up of new states or the drawing of new lines within existing states. Every new state will fuel demands for further new states, and every new "entity" will fuel demands for further new "entities" until we, much suffering later, have arrived at more or less total ethnic purity in the numerous new statelets of the region.
Croatia's late president, Franjo Tudjman, was always explicit in his desire for ethnic segregation, and elements of the international community tolerated his policies for too long. At least he was honest about the ethnic apartheid he deemed necessary, and he was hardly secretive about the means that had to be employed to achieve it.
For me, these policies run counter not only to our effort to prevent further strife in the region, but also to the values we are trying to defend and promote in all of Europe. By further carving up the Balkans, we would betray our efforts to build a Europe that is more integrated and multiethnic. If we were to encourage an ethnic carve-up in Bujanovac or Bugonjo, what makes us think that we could resist the same forces of strife and separatism in the suburbs of Brussels or Berlin?
The further disintegration of the Balkans should be seen as a threat to the very core values on the basis of which we are trying to consolidate a Europe that is not only more peaceful, but also more creative, and thus ultimately more true to itself than a Europe dominated only by the nationalism of the 19th century.
Mycket skiljer vänsterns många
euromotståndare från de mer teoretiskt inriktade
marknadsliberala nejsägare som finns i politikens motsatta
ytterkant.
Ulf Adelsohn, Carl Bildt och Bo Lundgren
SvD
Brännpunkt 6/8 2003
Mycket skiljer vänsterns många euromotståndare från de mer teoretiskt inriktade marknadsliberala nejsägare som finns i politikens motsatta ytterkant. Men en sak förenar: den medvetna strategin att spela på människors naturliga skepticism mot förändringar. Försiktigheten inför det nya och okända är lika gammal som människan själv.
Vi bär alla på en sund instinkt som säger oss att granska skiften i vår tillvaro kritiskt. Men det är också en instinkt som när den underblåses av fördomar och skrämselpropaganda, kan leda till isolationism och slutenhet.
Att denna mänskliga egenskap under lång tid använts i politiska kampanjer som tagit ställning mot förändring och förnyelse är väl känt. Ett tydligt exempel är många av de svenska motståndarna till den Europeiska unionen och euron... Alla dessa påståenden var helt felaktiga. Tillkomna enbart i syfte att utmåla det nya, medlemskapet i den Europeiska gemenskapen, som något farligt och omstörtande.
Inför höstens folkomröstning ser vi nu samma människor som tillsammans med nya partikamrater målar samma tomma hotbilder och använder samma slags vulgärargument som de gjorde för nio år sedan. De säger att ett införande av euron minskar medborgarnas inflytande, när det i själva verket är tvärtom.
De försöker koppla ihop eurofrågan med helt andra frågor, och antyder att ett införande av den gemensamma valutan i Sverige skulle innebära en omfattande maktförskjutning från Stockholm till Bryssel. Trots att det efter det nyligen avslutade framtidskonventet står klart att unionen inte ska tilldelas några ytterligare uppgifter.
De teoretiska marknadsliberalerna anspelar likaledes på människors oro för det okända. Den i sig ofta välgrundade misstänksamhet mot centralstyrning som finns bland frihetsvänner tas felaktigt till intäkt för att euron kommer att driva fram en i stora delar gemensam europeisk finanspolitik, med EU-skatter.
Men i så fall får alltså inte ett enda av 25 eller fler medlemsländer säga nej.
Den marknadsliberala nejsidans teoretiska paradargument faller således platt till marken.
Även verkligheten talar mot den marknadsliberala skrämselpropagandan. Samma dag som vi röstar om euron i Sverige röstar det estniska folket om att gå med i Europeiska unionen och därmed införa euron.
Höstens folkomröstning handlar inte i första hand om hur den femåriga räntan i Sverige kommer att utvecklas jämfört med räntan i dagens euroländer, utan om Europatanken som sådan.
euron. Det är den svenskarna ska
rösta om i höst,
inte om Sverige ska vara med i
EU
SvD-ledare 8/8 2003
Europeiska unionen är ett samarbete för frihandel och fred. Medlet är en gemensam marknad. Och på en gemensam marknad är det naturligt med en gemensam valuta.
En gemensam valuta på en gemensam marknad gör marknadsekonomin mer effektiv. Utbytet mellan människor och företag ökar. Kostnaderna och krånglet för valutaväxlingar och valutaförsäkringar minskar. Prisjämförelser underlättas. Handeln ökar.
Inom euroområdet har handeln ökat med 30 procent sedan 1 januari 2002. I Sverige har ökningen av handeln med euroländerna bara varit en tredjedel så stor.
Med euron skulle svenska företag lättare kunna agera på europeiska marknader. Europeiska företag kan lättare erbjuda sina varor och tjänster i Sverige. Handeln tilltar. Konkurrensen stärks. Priserna blir lägre. Välståndet högre.
Ett ytterligare starkt argument för att införa euron, som inte minst borde tilltala borgerliga sympatisörer, är att en gemensam valuta tar ifrån svenska politiker möjligheten att gömma dålig ekonomisk politik bakom en allt svagare valuta.
Under drygt tre decennier har Sverige halkat efter omvärlden. I huvudsak därför att det inte har varit tillräckligt lönsamt att driva företag, att investera och att arbeta i vårt land. Det har gjort den svenska kronan allt svagare, vilket har gynnat svenska exportföretag, som kunnat sälja sina produkter billigare utomlands.
Men samtidigt har kronan sjunkit som en sten, vilket har gjort oss allt fattigare i jämförelse med andra länder.
Svenska medborgares köpkraft har försämrats successivt under tre decennier.
I längden är detta en allt mer ohållbar strategi. I alla fall om vi inte vill sluta som ett land vars främsta konkurrensmedel är billiga varor och låga löner.
Om Sverige i stället inför euron innebär det slutet på den 30-åriga epok då en undermålig ekonomisk politik dolts av en fallande krona. Med euron måste Sveriges regering oavsett politisk färg ta större ansvar för företagande, arbete och investeringar.
Om vi inför euron kommer det inte längre att gå att gömma sig bakom en allt svagare valuta. Vid ett nej kvarstår möjligheten att för en tid komma undan med en politik som ger för dåliga förutsättningar för företagande och arbete.
Detta oavsett vilken politisk skolbildning ett nej till euron utgår från. Ett marxistiskt motiverat nej leder till lika mycket utanförskap som ett nej i marknadsliberalismens namn. Resultatet blir likväl isolering och sämre ekonomiska förutsättningar.
Höstens folkomröstning handlar om ett ja eller nej till ett mer företagsamt, arbetande och växande Sverige och om vi ska våga ta ett steg mot en friare och bättre framtid.
Full text ------
Agneta Dreber och Gunnar Högmark kan inte
förstå hur man kan vara marknadsliberal och samtidigt vara emot EMU.
Jag försäkrar att det går alldeles utmärkt.
Birgitta
Swedenborg, SvD 7/8 2003
Det vi försöker göra i Europa är att skapa en
zon av fred och stabilitet som kommer att omfatta mer än 25 nationer,
över en halv miljard människor och världens största
integrerade ekonomiska enhet.
Carl Bildt i Dagens Industri 1/7
2003
Bildt is back!... de svepande gesterna och den
sedvanliga självsäkerheten känns irriterande välbekanta
Sveriges framtid i Europa och Europas framtida utveckling är vad
EMU handlar om.
Låt oss därför lämna
räntenivåer, överskottsmål och stabiliseringspolitik.
DN-ledare 20/8 2003
Carl Bildt och andra med honom har här en mission att fylla
de närmaste veckorna.
Det är bara att säga som det är:
EMU är en logisk del av EU.
Det får konsekvenser för
Sverige om vi säger nej till den gemensamma valutan.
Buffertfonder, överskottsmål och EMU-skatt
Jag ser ingen annan historisk möjlighet
att säkra fred och frihet än att
successivt bygga en
federation av nationalstater mellan Ryssland och Atlanten, Ishavet och
Medelhavet.
Detta är ett arbete utan modell och utan slut.
Steg
för steg bygger vi ett gemensamt demokratiskt beslutsfattande i alla de
frågor som vårt samarbete omfattar.
Rom byggdes inte på
en dag,
Carl Bildt, DN Debatt 19/8 2003
Steget från en gammal nationell till den nya europeiska valutan borde vara mer naturligt och mindre dramatiskt för Sverige är för många andra europeiska länder.
Att vi stod utanför det framväxande västeuropeiska samarbetet under det kalla krigets mörka decennier kan förklaras rationellt.
Det var midsommarafton 1994 som jag på Korfu undertecknade avtalet om Sveriges anslutning till den Europeiska unionen, och i november samma år gav vi det vårt gemensamma godkännande i folkomröstningen.
Då handlade det allra främst om ekonomi. Över avskaffandet av gamla handelshinder på 1950-talet, tullunionen på 1960-talet och successivt den gemensamma marknaden mot slutet av 1980-talet hade Västeuropas väg mot nytt välstånd efter kriget gått genom att successivt skapa allt bättre förutsättningar för handeln.
Det systemskifte från sönderruttnande socialistiska system till stabila demokratier, allt tydligare rättsstater och fria ekonomier som för cirka 70 miljoner européer nu kröns med deras medlemskap i EU hade aldrig kunnat ske så snabbt och så smidigt om det inte varit för den modell som EU erbjudit och den magnetism vårt samarbete haft.
Steget från den gemensamma marknaden till den gemensamma valutan var och är naturligt och logiskt för väl integrerade ekonomier som huvuddelen av dagens europeiska. På samma sätt som stadstullarnas avskaffande en gång frigjorde nationella ekonomier, och tullavveckling sågs som självklart för dem som var övertygade om att ökade handel ledde till ökat välstånd, är steget från gemensam marknad till gemensam valuta en självklar och logisk fortsättning på det som redan gett oss så mycket.
De ekonomiska argumenten för den gemensamma valutan förefaller nu att accepteras av de flesta. Att det sunda förnuftet säger att det är lättare att göra affärer om man har gemensamma pengar är en sak. Nu visar konkreta erfarenheter och vetenskapliga studier att gemensamma pengar ger större effekter när det gäller att underlätta för handeln än vad de flesta trott.
Och vi skall inte glömma, att tidigare "gyllene perioder" för Sveriges utveckling - decennierna före 1914, och decennierna omedelbart efter det andra världskriget - var decennier med antingen gemensamma pengar eller mycket betydande valutastabilitet. Det är när valutastabiliteten rasar, valutorna börjar skvalpa och devalveringarna inleds som Sveriges sorgliga väg utför inleds.
Det vi nu ser är att den gemensamma valutan fungerar. Vi har inget finansiellt tumult i Europa av den art vi alla så plågsamt upplevde 1992
För mig är de ekonomiska argumenten för att en gemensam marknad fungerar bättre med en gemensam valuta lika starka som att avskaffade tullar leder till bättre förutsättningar för den fria handeln.
Jag är dessutom övertygad om att den gemensamma valutan är den nödvändiga basen för de förstärka ekonomiska reformer som måste komma i Europa i dess helhet. Delvis handlar det om att under kommande decennier sluta välståndsgapet mellan gamla och nya medlemmar, men detta går hand i hand med nödvändigheten av att reformera våra ekonomier för att förhindra att vi halkar allt mer efter den dynamiska amerikanska ekonomin.
Utvecklingen i Tyskland är bara ett ovanligt tydligt exempel på det reformbehovet. Den gemensamma valutan är basen för, alls inte bromsen på, dessa reformmöjligheter.
Men därtill kommer de politiska argumenten för att Sverige helt och fullt skall vara med. För mig handlar det om den moraliska skyldigheten för också oss att vara med och försöka trygga fred, frihet och hygglig ekonomisk utveckling i så stora delar av Europa som möjligt.
Jag ser ingen annan historisk möjlighet att säkra fred och frihet än att successivt bygga en federation av nationalstater mellan Ryssland och Atlanten, Ishavet och Medelhavet.
Detta är ett arbete utan modell och utan slut.
Då måste vi också bygga en gemensam demokrati. Jag kan inte förstå dem som anser att det skall gå brandväggar för demokrati längs linjerna dragna där en gång arméerna stannade i något av de gångna seklernas krig.
Steg för steg bygger vi ett gemensamt demokratiskt beslutsfattande i alla de frågor som vårt samarbete omfattar.
Rom byggdes inte på en dag, och den som vill ställa sig utanför allt detta viktiga bara därför att ett och annat just nu inte faller på läppen har illa förstått historiens dagordning.
Den gemensamma valutan är ett rätt självklart, odramatiskt och naturligt steg för ett land som Sverige. Det är den politiska uppgiften att vara med och bygga ett nytt Europa efter 1989 - en uppgift som vi på sin höjd kommit halvvägs med - som är den stora och svåra.
Självklart är den gemensamma valutan vare sig det sista eller det ensamt avgörande steget i denna stora strävan.
Konventet om EU:s nya grundlag
Vår vision i ett femton-tjugoårsperspektiv ser ut
så här:
Europa, från Atlanten till Ural och
Bosporen, har blivit helt. EU har 40 medlemmar och över 800 miljoner
invånare. Det innebär att samtliga länder som helt eller delvis
ligger i Europa, alltså även Ryssland och Turkiet, är
medlemmar.
Cecilia Malmström,
(fp),
ordinarie ledamot i utrikesutskottet i Europaparlamentet och
suppleant i det konstitutionella utskottet.
So far, the No side is solidly ahead in all
the opinion polls. That is hardly surprising.
Carl Bildt, Financial
Times 6/8 2003
The writer was prime minister of Sweden 1991-94
So far, the No side is solidly ahead in all the opinion polls. That is hardly surprising.
The Yes side has manoeuvred itself into a prolonged debate on different ways of countering the alleged risks of membership, leaving the public largely unaware of the more profound risks of staying out.
A new Europe is emerging. The countries of eastern Europe will shortly be part of the European Union and Nato and are looking to introduce the euro as soon as possible. It is obvious that countries staying outside core areas of EU co-operation will lose out in terms of influence and opportunity.
Sweden has had a more difficult time adjusting to a united Europe than other countries. For many, particularly on the left, neutrality was not only a question of geopolitical necessity but also an ideological choice linked to a myth of some superior form of society.
This myth was sustainable during the three decades after the second world war, when Sweden was among the richest countries of the world. But during the past 25 years, its relative wealth position has fallen to the EU average and Sweden has fallen behind all its Nordic neighbours.
The custodians of the myth have had difficulty adjusting to the post-cold-war Europe, and especially to Sweden's membership of the EU since 1995. They now fight against euro entry with the same arguments they have used against every move towards closer integration with Europe.
They strike a chord in a nation that has for too long preferred to stay on the sidelines of Europe's affairs. Their voice has been strengthened by doubts about the EU's economic performance, above all by Germany's malaise.
When Sweden signed the treaty of EU accession in 1994, we asked for no opt-out from monetary union. Although there were those who downplayed the issue in the subsequent referendum on membership, there was never any question of failing to live up to our obligations.
I know - I was the prime minister who signed the treaty.
Since then, the government has stayed outside the euro by not joining the exchange rate mechanism, and thus not meeting the criteria for membership. But this strategy would not last.
If Sweden decided to stay outside the euro for the foreseeable future, the question of a formal breach of the treaty would arise. Sooner or later, there would have to be negotiations on some sort of abrogation. And a price would have to be paid.
The repercussions of a No vote next month would last a long time. The present parliament runs until 2006. A re-run in the following four-year parliament is unlikely. With a second referendum campaign and preparations for membership, Sweden would be outside the euro until perhaps 2015.
There is no doubt Sweden would lose out on economic opportunities. Recent findings - confirmed in studies by the UK Treasury - show bigger positive effects on trade than previously believed.
No wonder Sweden's business leaders, with a few exceptions, have spoken out in favour of the euro. So have the trade unions in the private sector.
If the long-term economic consequences of a No vote would be bad, the political implications could be worse. On the domestic front, a No vote will be a severe setback for the forces of modernisation and reform.
The custodians of the myth of Swedish superiority will recover lost ground. Structural reforms have already stalled and economic policy has started to drift.
In the EU, Sweden is unlikely to be listened to on the important issues. Even the new members are unlikely to seek alliances on different issues with a country that is outside the trans-atlantic security dialogue and the big European economic decisions. A country that has chosen to be on the margins will remain on the margins.
The looming defeat on September 14 can still be averted. But it requires a debate that gives a positive vision of all that Europe is trying to achieve, while highlighting the real risks of Sweden's marginalisation.
RE: Dagens Industri skrev nästan samma sak samma dag
Historiska erfarenheter visar alldeles
entydigt att gemensamma och stabila valutor, i förening med fred, ger
förutsättningar för en exceptionell
välfärdsutveckling.
Varför ska Sverige stå vid sidan
av detta?
Replik på Staffan Ahlberg 12/6
Carl Bildt i Dagens
Industri 1/7 2003
Staffan Ahlberg kämpar i DI 12/6 för att inte också Sverige ska vara med och dra fördel av den gemensamma valutan. Han gör det med en kombination av ett försök till sakargument och en tydlig antydan till smutskastning. Bägge kräver en kommentar.
Det är gemen smutskastning på oanständigt låg nivå när han antyder att de som arbetar för ett ja gör det för att bli EU-pampar. Själv har jag arbetat under decennier för Sveriges fulla medverkan i det europeiska samarbetet. Jag hade förmånen att underteckna Sveriges avtal om medlemskap i Europeiska unionen. Jag har varit både svensk politiker som statsminister och "EU-pamp" på krigets Balkan. Det finns personer som arbetar för det som de faktiskt tror på. Min övertygelse är aldrig till salu.
Så till sakfrågan. Han säger att det först krävs rejäla politiska förberedelser och en tydlig struktur innan man går över till en gemensam valuta.
Men det han efterlyser har faktiskt skett. Den europeiska integrationsprocessen har en historia sedan åtminstone början av 1950-talet. Gemensamma institutioner, ramverk och regler har byggts och reformerats. De gemensamma värderingarna har diskuterats och formulerats. Och processen mot den gemensamma valutan har pågått i decennier.
Erfarenheterna hittills av den gemensamma valutan är mycket goda. De brittiska studier som offentliggjorts visar på betydligt större ökningar av handeln inom euroområdet än vad man tidigare trott. Det leder alldeles självklart till ökad tillväxt.
Detta borde inte förvåna.
De mest framgångsrika perioderna för den globala ekonomin, och de gyllene perioderna för Sveriges utveckling, har varit perioder med valutastabilitet gränsande till en gemensam valuta. Sveriges första lyft fram till 1914 möjliggjordes av en de facto gemensam valuta i form av guldmyntfoten.
Och under Sveriges andra lyft - från krigsslutet fram till början av 1970-talet - fyllde alla valutors bindning till dollarn samma funktion.
Då gick det bra för Sverige. Sedan dess har det varit mer eller mindre uselt. Sverige har gått från att vara ett av världens rikaste länder då till att vara ett medelinkomsttagarland bland de femton i Europeiska unionen nu.
Ahlberg upprepar den frekventa nej-tesen att valutaunioner sällan varar för evigt. Det är sant i den meningen att krig eller finansieringen av krig har slitit sönder valutasamarbeten förr. Och jag vet av bitter erfarenhet att vi inte har rätt att ta freden i Europa för given.
Men det vi försöker göra i Europa är ju att skapa en zon av fred och stabilitet som kommer att omfatta mer än 25 nationer, över en halv miljard människor och världens största integrerade ekonomiska enhet.
Varje steg som tagits i denna samverkan - frihandelsavtal, tullunionen, de fyra friheternas marknad och nu den gemensamma valutan - har frigjort ekonomierna, ökat handeln och stimulerat tillväxten.
Euron är sannolikt inte historiens sista steg. Men om vi kan hålla kriget borta från Europa, tror jag att det steg som någon eller några generationer efter oss möjligen kommer att ta blir ett steg mot en än mer gemensam valuta i världen.
Vi kommer inte att gå tillbaka till byteshandeln. Och vi kommer inte att gå tillbaka till nationella valutor heller. Varför ska gränser för ekonomierna dras längs linjer dragna av tidigare århundradens krig i Europa?
Historiska erfarenheter visar alldeles entydigt att gemensamma och stabila valutor, i förening med fred, ger förutsättningar för en exceptionell välfärdsutveckling. Varför ska Sverige stå vid sidan av detta?
Ur Finanstidningen 2001-03-27
Signerat - Erik Wijk
De forna Jugoslavienbildningarna (den borgerliga mellankrigs- och den kommunistiska efterkrigsvarianten) var försök att ena de etniska grupperna för att gemensamt stå emot mäktiga grannar.
Men stormakter härskar gärna genom att söndra. När Tyskland (mot FN:s och andras rekommendationer) 1991 erkände Slovenien och Kroatien spikades den etniska dagordningen. Etniciteten blev avgörande för de nya medborgarnas status, därmed var krig oundvikligt när det multietniska lapptäcket Jugoslavien sedan föll dominobricka för dominobricka.
Tyskland utpressade dåvarande EG att följa samma linje men vår knähund på UD, Margaretha af Ugglas, behövde inte tvingas för att följa husses (RE: Bildts och Kohls) linje.
Hon reste till Tyskland två gånger på en vecka för att försäkra sig om att fatta rätt beslut.
Det är enda gången någonsin som Sverige erkänt stater i strid mot såväl folkrätt som FN:s linje.
Tillbaka till Carl Bildt om Kroatien
Newspapers in Croatia where there is increasing disgust at the international communitys policy towards both Croatia and the Croatian parts of Bosnia have revealed that Carl Bildt, the UN special envoy for the Balkans, is a member of the supervisory board of a Swedish oil company, Lundinoil. [Slobodna Dalmacija, March 20, 2001]
Quoting Svenska Dagbldet, the Croats draw attention to the fact that various human rights organisations have attacked Bildt because Lundinoil is involved in Sudan. However, they miss the more interesting fact that Lundinoil has interests in the Balkans.
Lundinoil is currently involved in oil exploration in Albania and states on its web site that the calming of the situation in Kosovo, in which Bildt is directly involved, enabled them to reactivate two oilfields in Albania. Opponents of Western policy in the Balkans have often pointed to the fact that Western oil companies are also involved in projects to build an oil pipeline across the Balkans to ship oil from the Black Sea to the Adriatic.
Natos New Strategic Concept, published in April 1999, says that any disruption in vital resources can be considered a security threat under the terms of Natos new charter. [www.nato.int/docu/rdr-gde/rdrgde-e.pdf ; Details of Lundinoils operations in Albania can be found at: www.lundinoil.com/Documents/op_albania_e.pdf]
Källa: European Foundation (Bill Cash)
http://www.e-f.org.uk/intelligencedigestindex.html
Carl
Bildt i Albanien
Rolf Englund i EU-krönika i NWT
2001-03-22
CB som i Cliff Barnes
Ledare i
Finanstidningen 2001-03-21
Först hade vi tänkt undvika att kommentera Carl Bildt, Lundin Oil och Sudan. Vi vet antagligen ännu mindre om förhållandena i Sudan än Bildt själv. Och det kändes liksom överflödigt att påpeka att han gjorde första misstaget när han tog styrelseplatsen i ett borderline-företag samtidigt som han innehar både politiska poster och FN-uppdrag, och andra misstaget när han jämställde exproprieringar vid svenska vägbyggen med grundarbeten med attackhelikopter i Sudan. Det var ju så uppenbart. Men nu går det inte längre.
En tidning kallade honom för Carl JR Bildt. Det var väl efter JR i tv-serien Dallas. Men det finns en annan person ur rollistan som är mera lik. För drygt fem år sedan, när Mona Sahlin låg som lägst efter att ha torskat big time i ledarstriden efter Ingvar Carlssons avgång, utsåg TV4:s Svart eller vitt Sahlin till Årets loser.
På sensommaren kraschade e-handelsföretaget Dressmart, i svallvågorna efter Boo.coms spektakulära konkning. Carl Bildt var rådgivare till Dressmart.
I december framkom att Öhman jr Aktiebolag hotades av en saftig skattesmäll. Först upptaxerades företaget med 91 miljoner kronor. Och sedan med ytterligare 43 miljoner. Carl Bildt sitter i styrelsen.
Är allt detta hans fel? Nej det kan man väl inte säga. Lundin Oil gick in i Sudan innan Bildt var påtänkt, även om det inte var övertänkt att ta plats i styrelsen, och vad Dressmart beträffar var Bildt långt ifrån ensam om att vara överoptimistisk om näthandel modell B2C. Och den skattesmäll som hotar Öhman jr Aktiebolag beror på en fastighetsaffär som skattemyndigheten kallar otillbörlig skatteplanering, och den genomfördes innan Bildt satte sig i styrelsen.
Men förlorarens kännetecken är att det inte alls behöver vara hans fel att det går åt helsicke. Det bara gör det ändå. En vandrande förbannelse. Så darra månde Teleopti, HiQ och Humany.
Men efter vad Bildt har gått igenom, främst med Dressmart och Lundin Oil, är det ändå en sak som bör sägas. Det är osmakligt att sparka på en förlorare. Inte lika osmakligt som att jämna sudanesiska byar med marken, men likafullt ett tecken på bristande empati och medmänsklighet.
Rolf Englund och Anna Lindh i TV8 om Bildt och Albanien
2001-03-21
Kortversion
Rolf Englund: Lundin Oil har verksamhet i Albanien
Anna Lindh: Lundin Oil i Albanien? Det hade jag ingen aaaaning om.
Lundin Oil AB (Stockholm, Sweden) is an independent Swedish oil company exclusively engaged in oil and gas exploration and production. The company is producing oil and gas in the UK sector of the North Sea and oil offshore Malaysia/Vietnam.
The Lundin Oil Group has a development project in Libya and ongoing exploration projects in Libya, Albania and the Sudan. as well as off the northern coast of the Falkland Islands. In the past few months Lundin Oil have been actively gearing up for the two major development projects in Libya and Malaysia/Vietnam. Lundin Oil Ab trades its shares on the Stockholm Stock Exchange; the company`s ADR are traded on the Nasdaq .
Syria to invite foreign oil companies for oil and gas exploration activities
01-08-00 Syrian Oil Minister Mohamad Jamal was quoted as saying that his country would be inviting foreign oil companies to take part in oil and gas exploration activities in Syria.
In an interview with the London-based Arabic daily Al-Hayat, the Syrian Minister said that "We have already signed a memorandum of understanding with the Canadian firm 'Dublin' which belongs to the multinational group 'Lundin.'
An agreement, to be signed shortly, will allow the firm to operate in the Audeh area in North-eastern Syria.
http://www.gasandoil.com/goc/news/ntm03381.htm
29-11-00 Lundin Albania announced that drilling operations have commenced in Albania.
The well (block 2) is located in the Barat region, approximately 112 km southeast of Tirana. The well marks Lundin oil's first exploration drilling venture in Albania. Ian H. Lundin, CEO of Lundin Oil, says in a comment:
"We are happy to be in Albania for a number of reasons, but the main ones are favourable fiscal terms, excellent access to European markets and above all, the country has important oil reserves."
http://www.gasandoil.com/goc/company/cne10228.htm
http://www.lundinoil.com/sve/albania.shtml
Libya is an independent Arab republic which lies on the on the Mediterranean coast of Africa and forms part of the North African Region.
The capital city is Tripoli. Other major towns are Sabha and the ports of Benghazi, Tubruq, Mersa Brega and Misrata. The official language is Arabic.
The Libyan oil industry is key to the economy of the country. Despite UN and US oil sanctions, Libya's upstream oil industry is the country's major source of foreign exchange.
Libya has successfully weathered the sanctions related to the Lockerbie bombing and is emerging as a key regional peace-broker. Gaddafi remains unchallenged domestically, and the rush by key trading partners to reinvest in the economy should provide the Libyan leader with the necessary buffer from any domestic unease that exists.
http://www.mbendi.co.za/land/af/lb/p0005.htm
The war in the Democratic Republic of Congo has forced Tenke Mining Corp. to suspend payments to development partner Gecamines. Under its agreement with Gecamines, a mining company owned by the government of the Congo, Tenke is supposed to pay $250-million by 2003. (All figures are in U.S. dollars.) A payment of $50-million has already been made. A further $50-million is supposed to be paid within four months of completion of the feasibility study, with the balance to be paid using proceeds from the completed mine. But in a statement yesterday, Tenke said it can't complete a feasibility study because continuing military turmoil and political upheaval in the Congo are a "force majeure" -- a circumstance beyond the company's control that makes it impossible to complete the contract. Tenke said the war has affected power supply, transportation and construction, making it impossible to complete the study.
"We are dedicated to bringing this project to fruition and this declaration of force majeure does not change this," said Adolf H. Lundin, president of Tenke. "We have, however, been prevented from completing feasibility studies and accordingly we had no alternative." The company has not given up on the project entirely. "We intend to take whatever action is necessary to ensure our eventual success with this project," Mr. Lundin said.
The news was hardly surprising given recent events in the Congo, said Dorothy Atkinson, an analyst at IPO Capital Ltd. in Vancouver. "They were shopping this project around for a year. One would have anticipated that any senior company would have wanted to be involved with it. But unfortunately the politics went against them so much there wasn't a line-up of people."
The Congo has been torn apart by civil war for more than six months. On Monday, Laurent Kabila, the country's president, dissolved his government, saying he wants to promote national unity, democratization, and reconstruction. There is no word on when a new government will be announced. Mr. Kabila took power in 1997 after overthrowing dictator Mobutu Sese Seko.
http://www.greywolf.se/tnk7.htm
Silicon Investor:
The displacement of thousands of civilians
from the south has indeed served the government's objective of creating a
secure place for oil workers by making it difficult for the SPLA to operate in
the area.
Church groups and other human rights advocates have accused Talisman and its Chinese and Malaysian partners in the Heglig concession of helping to finance Khartoum's war against the mainly Christian Sudan People's Liberation Army in the south. They say the conflict over oil has worsened a bloody civil war that has claimed more than 2 million lives and displaced 4 million people since it erupted in 1983.