Handel
En gemensam valuta gynnar handeln. Genom att stå utanför euron beräknas Sverige förlora cirka 200 miljarder kronor i utebliven utrikeshandel varje år.
Göteborgs-Posten 21/2 2010
Senast 2011 vill Jan Björklund ha en ny folkomröstning om EMU
Sverige har klart förlorat på att avvisa euron.
Cirka 100 miljarder kronor enligt en beräkning som han hänvisar till.
DN/TT 2009-05-11
Om boken "En olaglig folkomröstning" /EMU/ av Joakim Nergelius
Rolf Englund
Dags för euron i Sverige
Sverige förlorar i storleksordningen 100 miljarder i exportintäkter på att inte vara med i eurosamarbetet.
Anders Ekberg (fp) 2008-04-09
Sverige har inte missat särskilt mycket på att avstå från euron, menar professor Clas Wihlborg vid Handelshögskolan i Köpenhamn.
I samarbete med junilistan har han granskat en rapport av professor Harry Flam och Kommerskollegiums chefekonom Håkan Nordström, där det beräknas stora förluster i form av utebliven export.
Johan Schück, DN Ekonomi 8/5 2007
Clas Wihlborg kommer fram till att den ökning av utrikeshandeln som Sverige kan ha gått miste om uppgår till endast 34 miljarder kronor, alltså cirka en fjärdedel av vad Flam/Nordström talat om.
Lars Calmfors på DN Debatt 2/1 2006:
Ett exempel på missbruk av forskning är Svenskt Näringslivs kampanj inför EMU-omröstningen 2003.
Man byggde upp en pseudovetenskaplig argumentation för att ett svenskt medlemskap skulle ge många nya jobb.
Sedan visade man att högre produktionstillväxt kortsiktigt, över konjunkturcykeln, samvarierar med högre sysselsättningstillväxt.
Men i slutändan "glömde man bort" att det första ledet handlar om långsiktig produktivitetstillväxt och det andra ledet om kortsiktiga konjunktursvängningar. På så sätt gav man intryck av ett långsiktigt samband mellan produktions- och sysselsättningstillväxt som egentligen inte existerar.
Kommentar av Rolf Englund:
"Man" innefattar Assar Lindbeck
|
Ökad handel är det starkaste
ekonomiska argumentet för att Sverige ska införa euron |
"Docenten på ärten" - Aktuella exempel är höstens politiska envig kring a-kassan, för tre år sedan var det EMU-frågan.
DN huvudledare 5/1 2006
|
Dan Andersson: Det finns en bra metafor att komma
ihåg: |
Sveriges utrikeshandel skulle ha kunnat vara 100 miljarder kronor högre om Sverige infört euron.
Håkan Nordström och professor Harry Flam, Kommerskollegium 2006-12-11
Sveriges utrikeshandel skulle ha kunnat vara cirka 13 procent högre om Sverige infört euron. Detta motsvarar i runda tal 100 miljarder kronor i utebliven export och lika mycket i utebliven import av varor årligen. Det visar nya beräkningar som publiceras i rapporten "Euron och utrikeshandeln: Hur mycket handel förlorar Sverige årligen?". Kommerskollegiums chefekonom Håkan Nordström och professor Harry Flam, Stockholms universitet, har gjort en utvärdering av eurons handelseffekter fram till år 2005.
Argumentet om ökad sysselsättning låter slagkraftigt och kanske lockar väljare att rösta ja till euron. Men det är svagt underbyggt och borde användas med större försiktighet.
Risken finns annars att många kommer att känna sig vilseledda av politiker som, rimligtvis, bör veta bättre.
Konsulterna från Inregia tvingas till ett krystat resonemang för att komma fram till sin slutsats om ett ökat antal jobb i offentlig sektor.
Johan Schück, DN 14/6 2004
Underlaget är hämtat ur en rapport från konsultföretaget Inregia, som har gjort sina beräkningar på uppdrag av kampanjorganisationen Fackliga röster för Europa.
Till fördelarna hör att en gemensam europeisk valuta stimulerar handeln mellan länder, både inom euroområdet och med omvärlden. Det har tydligt visats i de senaste årens ekonomiska forskning, även om det är svårt att bestämma effektens storlek.
Tidigare har osannolikt höga tal på upp mot 300 procents ökning förekommit, även om upphovsmannen, den amerikanske forskaren Andrew Rose, sedan framfört mer sansade uppgifter.
Johan Schück, DN 22/8 2003
En valutaunion ökar handeln. Det kan röra sig om
30–50 procent på lång sikt.
Assar Lindbeck SvD 8/9 2003
A new study by Richard Baldwin works out that the boost to trade within the euro area from the single currency is much smaller with a best estimate of 9%
The Economist, 22/6 2006
Ämbetsmän kan inte undgå att tänka på sin karriär.
"Det finns inget tystare än en ämbetsman klättrande i sin karriärstege".
Assar Lindbeck, DN Debatt 1/9 2006
Ökad handel är det starkaste ekonomiska
argumentet för att Sverige ska införa euron
DN-ledare 7/9 2003
Man ska inte rösta ja till EMU i förvissning om att
positiva handelseffekter kommer att leda till högre välfärd.
Några stabila empiriska bevis för att så blir fallet finns
helt enkelt inte.
Bo Malmberg Dagens
Industri 6/9 2003
Ekonomiprofessor Harry Flam och fil dr Håkan Nordström
finner i en svensk sammanfattning av forskningsrapporten Trade volume effects
of the euro att ett deltagande i valutaunionen skulle innebära att svensk
handel ökar med cirka tio procent på några års sikt och
att det kan hänföras just till effekter av euron.
Mats Johansson, SvD-ledarsida 31/8 2003
Mina trätobröder på nejsidan brukar raljera och
säga att olika valutor inte är något problem; att
småföretagare minsann grejar att hantera en miniräknare.
Pernilla Ström, Smedjan 19/6
2003
"Jasidan har misstolkat sin handelsguru Andrew K Rose"
Bo Malmberg DN Debatt 2/8 2003
Det finns nu tonvis med belägg för att euron leder
till ökad handel.
Jonas Frycklund, Svenskt Näringsliv
Corren 24/7 2003.
Sveriges ekonomi klarar inte euron
Svenskt
Näringslivs chefsekonom, Stefan Fölster, har fel när han
säger att det är svårt för företag att
valutasäkra sig
Carl Rosenblad, ordförande i Consilium
Dagens Industri 2003-07-22
Jasidans ekonomiska huvudargumentation är följande. En
gemensam valuta leder till mer handel. Mer handel leder till högre
tillväxt. Högre tillväxt skapar i sin tur fler jobb. I material
från Svenskt Näringsliv ("Minst 100 000 jobb", april 2003) anges
antalet nya jobb till mellan 100 000 och 300 000. Stiftelsen Sverige i Europa
har sedan använt detta underlag för att i en serie rapporter
precisera hur mycket ett EMU-medlemskap kan väntas öka
sysselsättningen i varje enskilt län.
Den argumentation som
Svenskt Näringsliv och Stifelsen Sverige i Europa för fram
utgör en egendomlig blandning. De delar som gäller sambandet
mellan euron, handeln och tillväxten baserar sig på seriös
forskning, medan de delar som avser sysselsättningen bygger på
"hemsnickrade" beräkningar utan vetenskaplig grund. Någon koppling
mellan EMU och sysselsättningen görs nämligen inte
någonstans i den forskning man hänvisar till.
Varför
har man hamnat så snett? En möjlig förklaring är okunskap.
En annan är att man medvetet tar till oriktiga argument som man tror
går hem.
Lars Calmfors DN
Debatt 5/7 2003
När jag har följt debatten har jag ibland
uppmärksammat argument som inte alltid har bekräftats av ekonomisk
forskning.
Handel, räntor, tillväxt, Tyskland
Villy Bergström anförande 26/6
2003
Ger EMU högre handel och tillväxt?
Lars
Wohlin
Management Magazine
Andrew K.
Rose
The Effects of
Currency Unions/Dollarization on Trade:
Optimum Currency
Areas:
Revisiting the Case for Flexible Exchange Rates
Proceedings
of a conference held by the Bank of Canada, November 2000
sid 3,
not 3: I disregard labour mobility, since it is so difficult to construct an
appropriate data set, and because monetary policy can only be used to offset
transitory nominal shocks where labour movement is probably inappropriate. I
also ignore asset and financial market integration.
http://www.bankofcanada.ca/publications/working.papers/2000/rose.pdf
Slutsatsen är att vi i dag inte kan veta vilka effekter
ett svenskt EMU-medlemskap kommer att ha på handeln.
Det ekonomiska
forskningsläget kan därför sägas ge fortsatt stöd
åt en vänta-och-se linje
Bo
Malmberg, Institutet för Framtidsstudier, SvD Brännpunkt 19/6
2003
- Ny forskning tyder på att euron medför en betydande
ökning av handeln. Det leder i sin tur till effektivitetsvinster och
högre inkomster, vilket i sig är ett starkt argument.
Däremot finns det inget stöd i forskningen för att
sådana effektivitetsvinster innebär högre sysselsättning.
Det är bondfångeri när man utan att blinka
påstår att EMU innebär fler jobb. Det vet vi helt enkelt inget
om.
DN Ekonomi 6/6 2003
Reporter: Johan Schück
Det blir högre export redan
nästa år om Sverige röstar ja till EMU i höst, spår
Exportrådet.
Tvärtom. Exporten blir lägre, säger
ekonomerna på SEB.
DN
6/6 2003
Den skeva svenska mediebilden av ekonomers professionella
bedömning har förmodligen sitt upphov i den så kallade
Calmfors-utredningen från 1996. I den hävdades att det är
"svårt att tro att enbart övergången till en gemensam valuta
kan ha särskilt stora effekter (på handel mellan länder)".
Denna slutsats byggde emellertid inte på solida resultat i
nationalekonomisk forskning.
Stefan
Föster, Dagens Industri 5/6 2003
Nationalekonomen Nils Lundgren är en av nejsidans mest
kända profiler.
I debattboken "Europa ja - euro nej" avfärdas
den nya forskning som visar att en gemensam valuta kan öka handeln med
cirka 100 procent
DN-ledare 4/6
2003
Den inre marknaden är EU:s viktigaste ekonomiska projekt.
Men nationella valutor med rörliga växelkurser fungerar som
handelshinder. Därför är en gemensam valuta ett naturligt och
nödvändigt steg för att realisera den gemensamma
marknaden.
Pontus Braunerhjelm,
Karolina Ekholm, Klas Eklund,
Richard Friberg, Mattias Ganslandt, Hans Genberg, John
Hassler, Ulf Jakobsson, Pehr Wissén Carl Johan Åberg
SvD
Brännpunkt 14/5 2003
Författarna medverkar i boken
"Därför euron" som i dag ges ut på Ekerlids
förlag.
Sverige har förlorat 100.000 jobb på att inte vara
med i EMU hävdar Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt
Näringsliv
professor Lars Calmfors kallar Fölsters uttalande
grovt osakligt
Dagens Industri 8/5
2003
Ja-sidans argument att euron ger utsikter till ökad handel
imponerar inte alls på näringsministern.
-- Bara en av
våra fem viktigaste handelspartners, Tyskland, ingår i
valutaunionen. De övriga är USA, Danmark, Norge och England och det
är till dessa länder, som ligger nära geografiskt och
språkligt, som småföretag brukar börja exportera till.
Han befarar att en ökad stabilitet i växelkurserna gentemot
euroländerna får motsatt effekt för handeln med de länder
som baseras sin politik på dollarn: USA, Mexiko, Kina och andra
länder i Fjärran Östern.
Pagrotsky intervjuad i Corren, 6/5 2003
"Vi har ett eurokonto hos Kristianstad Sparbanks lokalkontor i
Knislinge. Dit har vi också kopplat en checkkredit i euro. Att växla
till kronor varje gång man får en betalning i euro verkar lite
underligt. Mitt gratisråd till /SN:s vice ordförande/ Björn
Andersson är; använd eurokonto i stället så sparar du mer
än 200.000 kronor om året."
DI 29/4 2003
Av allt detta kan man nu inte dra slutsatsen att förlusten
av nationell penningpolitik helt skulle kompenseras av ett minskat behov av en
egen konjunkturpolitik, och av mindre störningar av den svenska ekonomin
från valutamarknaden. Som en beredskapsåtgärd är det
därför klokt att följa det vanliga rådet att
förstärka statsfinanserna i samband med ett inträde i EMU.
Därmed skulle budgetutrymmet öka för en expansiv finanspolitik
(minskade skatter eller ökade statsutgifter) i
lågkonjunkturer.
Assar Lindbeck på
DN Debatt 27/4 2003
I princip råder det knappast någon
oenighet bland väl informerade personer om dessa olika slag av
effektivitetsvinster vid ett inträde i EMU. Oenighet gäller
bedömningar om hur stora de kan tänkas vara, och hur de skall
vägas mot nackdelar i andra avseenden, främst inom
konjunkturpolitiken.
Assar Lindbeck, DN Debatt 26/4
2003
Det andra ekonomiska argumentet som talar för euron
gäller värdet av ökad handel. På senare tid har ett antal
tunga studier visat att forskningen tidigare grovt underskattat betydelsen av
valutaunioner för handel mellan länder.
Ekonomen Andrew Rose
är en av flera som kommit fram till slutsatsen att effekterna på
import och export är betydande.
Peter
Wolodarski, DNs ledarsida 14/4 2003
Allt fler studier visar att euron stärker
exportföretagen. Handeln mellan euroländerna har ökat med 29
procent sedan euron infördes. Sveriges export till dessa länder
ökade endast med 12 procent under samma period. Euroländernas export
till omvärlden har samtidigt ökat med 34 procent, Sveriges med 23
procent.
Därför kommer jag
rösta ja till euron den 14 september. Ebba Lindsö SvD Brännpunkt
13/4 2003
Sedan euron infördes har handeln mellan euroländerna
har ökat med 29 procent sedan euron infördes, medan svensk export
till dessa endast har ökat med 12 procent under samma period.
Johnny Munkhammar Fabian Wallen, Svenskt Näringsliv, på
SvD Brännpunkt 10/4 2003
Euron ger fördelar för handeln,
säger EMU-förespråkande Företagarnas riksorganisation i
ett pressmeddelande. Men studien bakom slutsatsen vill organisationen inte
släppa ut innan den "förenklats".
- Jag har aldrig hört
något liknande. Ska de hävda något måste de
förstås släppa källorna. Nu drar man ju slutsatsen att det
är något lurt, säger Mattias Svensson på Medborgare mot
EMU.
DN nyhetsplats 8
april 2003
Klas Eklund: På något decenniums sikt
förefaller det som om handeln kan komma att öka med 50 – 60
procent.
Ja-sidan 8/4 2003
"Jasidan har misstolkat sin handelsguru
Andrew K Rose"
Bo Malmberg DN Debatt 2/8 2003
Klas Eklund gör det. Lars Leijonborg gör det. Hans Karlsson och Gunnar Lund gör det. Ulf Jakobsson, Assar Lindbeck och Mats Odell gör det. Ja till och med Carl Bildt och Göran Persson gör det. Alla hävdar de att en euroanslutning ska ge oss ökad handel och därmed ett högre välstånd.
Slutsatsen bygger på den forskning om hur handeln påverkas av att olika länder har samma valuta, som initierats av nationalekonomen Andrew K Rose, verksam vid Berkeley-universitet i USA. Enligt Rose kan handeln öka med så mycket som 300 procent för länder som ingår i en valutaunion.
Problemet är att de exempel som Rose har studerat knappast är relevanta när det gäller att bedöma effekterna av ett svenskt EMU-medlemskap. EMU-länderna är relativt stora och ligger förhållandevis nära Sverige. De positiva effekter på handeln som Rose hittar bygger emellertid på analyser av handelsflöden över större avstånd, till eller från länder som är mindre än Sverige. Tittar man i stället på handelsflöden mellan länder av Sveriges storlek och på de avstånd som Sverige har till viktiga EMU-länder är effekten av en gemensam valuta faktiskt negativ.
Slutsatsen är att man inte med bevarad trovärdighet kan använda Roses forskning som ett argument för att euron kan bidra till en ökad handel och därmed till högre sysselsättning. Ett av jasidans viktigaste argument för att Sverige ska gå med i EMU kan därför avfärdas.
Bräckligheten i de resultat som jasidan hänvisar till framgår av den databas som Rose själv har skapat och som finns på hans hemsida.
I basen finns det uppgifter om 40.000 handelsflöden, varav cirka 400 avser handel mellan länder med gemensam valuta.
En kritik som riktas mot Rose, bland annat i det brittiska finansdepartementets analys, är att de handelsflöden i valutaunioner som analyserats ofta går från eller till mycket små länder. Ett annat problem är att de valutaunioner som Rose analyserar ofta omfattar länder som ligger långt ifrån varandra. För handel över kortare avstånd och mellan länder av Sveriges storlek eller större, är effekten av en gemensam valuta negativ. Detta betyder inte att handeln kommer att minska om Sverige går med i EMU. Men det visar med all önskvärd tydlighet att de forskningsresultat som Rose presenterat inte kan användas för att påstå att Sveriges handel kommer att öka.
Schweiz och Island med små, självständiga valutor utgör bra exempel på att man inte måste vara med i en valutaunion för att uppnå en omfattande handel och en hög välståndsnivå. I den senaste välståndsligan som Svenskt Näringsliv publicerade ligger Schweiz och Island på femte och sjätte plats, långt före EMU-länder som Finland, Spanien och Frankrike.
Svenska politiker använder i många sammanhang välståndsligan som en viktig indikator på en framgångsrik ekonomisk politik. Står man fast vid detta borde man erkänna att Sveriges möjligheter att nå välfärdsligans topp är minst lika stora med en självständig valuta som med ett EMU-medlemskap.
En särskilt viktig faktor att beakta när EMU-medlemskap övervägs, är att inget av EMU-länderna har en åldersstruktur som riktigt liknar den svenska. Det finns därför en klar risk att Sverige kommer att drabbas av en annan typ av ekonomiska störningar än EMU-länder som Tyskland, Italien, Frankrike och Spanien där de stora pensionsavgångarna inte inträffar under samma period som i Sverige.
Som jag ser det finns det därför starka skäl till att vi i Sverige behöver bevara möjligheten att föra en ekonomisk politik som är anpassad efter de speciella störningar som Sverige kommer att utsättas för. Erfarenhet från de senaste tio åren visar att vi med en självständig krona har lyckats föra en mycket framgångsrik politik. Inte minst har det funnits ett större utrymme för en väl fungerande demokratisk process än under 1980-talet och början av 90-talet, då riksdagsbeslut om ändrade skatter och utgifter var det enda ekonomisk-politiska medel som fanns att tillgå.
Om Andrew K Roses påståenden om en mångdubblad handel vid medlemskap i en valutaunion hade varit giltiga även för Sverige och EMU hade det varit nödvändigt att noga överväga detta argument för en anslutning till EMU. Andrew K Roses data ger emellertid inget stöd för att vi av handelsskäl måste gå med i EMU. En fortsatt självständig svensk krona framstår i en sammanvägd analys som det överlägset bästa sättet att säkra en stabil ekonomisk utveckling för Sverige.
Slutsatsen är att vi i dag
inte kan veta vilka effekter ett svenskt EMU-medlemskap kommer att ha på
handeln.
Det ekonomiska forskningsläget kan därför
sägas ge fortsatt stöd åt en vänta-och-se linje
Bo
Malmberg, Institutet
för Framtidsstudier, SvD Brännpunkt 19/6 2003
Positiva effekter på handeln har under våren dykt upp som ett av jasidans huvudargument för ett svenskt medlemskap i EMU. Bakgrunden är ny forskning av Andrew Rose som, delvis med stöd från arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, analyserat hur en valutaunion påverkar handeln. En valutaunion kan öka handeln med 100-200 procent eller mer, hävdar Rose.
Det är dock tveksamt vilken relevans Roses forskning har för Sverige. Endast sju procent av de handelsflöden i valutaunioner som Rose analyserar sker mellan länder med mer än 7,5 miljoner innevånare. Endast i ett fall rör det handel mellan två större medelinkomstländer som ingår i en valutaunion.
En studie som Assar Lindbeck lyft fram fokuserar i stället på utvecklingen i EMU-länderna. Även här påvisas positiva effekter av en valutaunion, men endast cirka tio procents ökning av handeln med EMU. Ett problem med denna studie är att forskarna har gått ut med preliminära resultat. Det som tidigare publicerats på nätet håller nu på att revideras p g a en del konstigheter i skattningarna.
Forskning som pekar åt motsatt håll saknas inte heller. Varken den latinska valutaunionen eller den skandinaviska valutaunionen fick enligt forskarna någon effekt på handeln. Nyligen publicerades en analys av vad som hände när Irland bröt med pundet 1979. Någon negativ effekt på handeln mellan Storbritannien och Irland kunde inte påvisas.
Slutsatsen är att vi i dag inte kan veta vilka effekter ett svenskt EMU-medlemskap kommer att ha på handeln. Det ekonomiska forskningsläget kan därför sägas ge fortsatt stöd åt en vänta-och-se linje
Att döma av de irländska erfarenheterna spelar det
alltså ingen roll om Sverige röstar ja eller nej till EMU i
september. Handeln med euroländerna lär varken bli större eller
mindre för det.
Gunnar Örn, DI 7/4
2003
I princip råder det
knappast någon oenighet bland väl informerade personer om dessa
olika slag av effektivitetsvinster vid ett inträde i EMU. Oenighet
gäller bedömningar om hur stora de kan tänkas vara, och hur de
skall vägas mot nackdelar i andra avseenden, främst inom
konjunkturpolitiken.
Assar Lindbeck, DN Debatt 26/4 2003
Nu finns det naturligtvis många andra förklaringar till prisskillnader mellan länder än nationsgränser och olika valutor. I en empirisk studie kommer dock Engel och Rogers till slutsatsen att prisskillnaderna mellan olika länder i Europa, som är större än prisskillnaderna mellan delstater i USA, i stor utsträckning beror just på fluktuerande valutakurser i kombination med trögrörliga konsumentpriser (Discussion paper from Board of Governors of the Federal Reserve System, 2000).
En variation på temat är att en valutaunion underlättar utrikeshandel mellan medlemsländerna. Utrikeshandel blir därmed mer lik handel inom länder. Återigen är det svårt att isolera just nationsgränsens och valutans betydelse, eftersom utrikeshandel också påverkas av många andra faktorer, som i vissa fall samvarierar på ett komplicerat sätt med valutasystem och nationsgränser. Men i studier under senare år har man försökt sortera bort inflytande av andra faktorer, såsom geografisk närhet, gemensamt språk och historia och så vidare. Anderson och Wincoop har exempelvis studerat nationsgränsernas betydelse för utrikeshandeln i Europa (under tiden före EMU). De finner att handeln mellan länder begränsats till ungefär en femtedel av vad den skulle ha varit utan nationsgränser - när man tar hänsyn till inflytandet av andra faktorer som påverkar utrikeshandeln (National Bureau of Economic Reserach, working paper V8515, 2001).
en vanlig bedömning av de empiriska studier som finns i dag är att tillkomsten av en valutaunion tenderar att öka utrikeshandeln med i storleksordningen 40-50 procent på lång sikt - som ett grovt genomsnitt. (För en översikt av denna litteratur, se Micco, Stein och Ordonez; Inter-American Development Bank, 2002.)
Av naturliga skäl har någon omfattande forskning ännu inte kommit i gång om vad just EMU kommer att betyda i det avseendet. Den enda studie som hittills finns tillgänglig kommer till slutsatsen att utrikeshandeln mellan euroländerna redan efter tre år stimulerats med cirka 15 procent, vilket låter överraskande mycket på så kort tid (se föregående referens).
framför allt kan man räkna med att en valutaunion minskar risker i samband med investeringar, särskilt för mindre företag. Tag som ett exempel ett svenskt småföretag, som överväger att investera i byggnader och maskiner för att i framtiden sälja insatsvaror till stora företag på den europeiska kontinenten - i konkurrens med företag inom euroområdet. Vid investeringstillfället vet det svenska företaget inte vilka intäkter det får i framtiden i svenska kronor - ens vid givna intäkter i eurovaluta. Som ett resultat av förändringar i växelkursen efter investeringstillfället kan priset i svenska kronor mycket väl bli 10-20 procent lägre eller högre än vad som krävs för normal förräntning på det nedlagda kapitalet. De svenska företag som investerar för framtida export till euroländer får därmed finna sig i större osäkerhet i sina investeringsbeslut än konkurrenter inom euroområdet.
I princip råder det knappast någon oenighet bland väl informerade personer om dessa olika slag av effektivitetsvinster vid ett inträde i EMU. Oenighet gäller bedömningar om hur stora de kan tänkas vara, och hur de skall vägas mot nackdelar i andra avseenden, främst inom konjunkturpolitiken. Jag återkommer till den senare frågan.
|
Dan Andersson: Det finns en bra metafor att komma
ihåg: |
Ett av Lindsös argument är att
Sverige ska gå med i EMU därför att
euroområdet
utgör hälften av Sveriges utrikeshandel.
När blev 40 procent
hälften?
Tomas Graveley, SvD Brännpunkt 16/4 2003
I sitt inlägg på Brännpunkt den 13 april skriver Ebba Lindsö att " man bör argumentera på ett sätt som visar respekt för dem som kommer att ägna de kommande månaderna åt att ta ställning i frågan" om EMU-anslutning. Ordet respekt innebär väl att man ska vara korrekt med de siffror man använder i sin argumentation.
Ett av Lindsös argument är att Sverige ska gå med i EMU därför att euroområdet utgör hälften av Sveriges utrikeshandel. Enligt uppgift från Statistiska centralbyrån (pressmeddelande 2002:073 av den 12 mars 2003) http://www.scb.se/press/press2003/press073ha02012.pdf är Sveriges export ill euroländerna under 40 procent. När blev 40 procent hälften?
Lindsös siffror om intern och extern handel inom euroområdet kan jag inte kontrollera, men SCB anger i ovannämnda pressmeddelande att Sveriges export till euroländerna ökade med en (1) procent under 2002 medan importen minskade med tre procent. Sveriges totala export var oförändrad. Detta ger sammantaget en annan bild av verkligheten än den Ebba Lindsö försöker förmedla.
Är detta ett exempel på hur jasidan informerar svenskarna på ett sanningsenligt sätt?
Sedan euron infördes har handeln mellan
euroländerna har ökat med 29 procent sedan euron infördes, medan
svensk export till dessa endast har ökat med 12 procent under samma
period.
Johnny Munkhammar Fabian Wallen, Svenskt Näringsliv,
på SvD Brännpunkt 10/4 2003
Sedan euron infördes har handeln mellan euroländerna har ökat med 29 procent sedan euron infördes, medan svensk export till dessa endast har ökat med 12 procent under samma period. Ökningen har inte skett på bekostnad av handel med övriga världen. Euroländernas handel med övriga världen har ökat med 34 procent medan Sveriges endast har ökat med 23 procent.
Det som främst tynger euroländernas genomsnittliga tillväxt ned mot svenska nivåer är Tysklands ekonomiska problem. Nu har dock förbundskansler Gerhard Schröder presenterat ett paket med förändringar av de strukturer som i många år har bromsat tillväxten.
Johnny Munkhammar - Full text - Tyskland
Att döma av de irländska
erfarenheterna spelar det alltså ingen roll om Sverige röstar ja
eller nej till EMU i september. Handeln med euroländerna lär varken
bli större eller mindre för det.
Gunnar Örn, DI 7/4
2003
Den ena ytterligheten är en studie gjord av den amerikanske professorn Andrew Rose: "Min tumregel är att handeln mellan två länder blir tre gånger större om de har en gemensam valuta", säger han.
Men Roses analys har fått hård kritik av andra forskare. Deras viktigaste invändning är att de valutaunioner som ingår i studien inte är särskilt representativa. Problemet är egentligen oundvikligt eftersom det är ont om valutaunioner i världen. I över hälften av studieobjekten ingår fattiga och instabila länder i Afrika, Asien och Västindien. Och valutaunioner i den utvecklade delen av världen berör nästan bara lilleputtländer som Monaco (valutaunion med Frankrike), Vatikanen (valutaunion med Italien) och Färöarna (valutaunion med Danmark).
Då kan man i stället titta på det omvända fallet: Om bildandet av en valutaunion har en starkt positiv effekt på handeln, borde upplösandet av en valutaunion rimligtvis ha en starkt negativ effekt. Än så länge finns det bara ett enda exempel på vad som händer när man upplöser en valutaunion mellan två utvecklade industriländer - utan att rubba förhållandena i övrigt. Det handlar om Irlands valutaunion med Storbritannien. Den varade i över ett halvsekel, från självständigheten till och med 1978. Under den tiden var ett irländskt punt exakt lika mycket värt som ett brittiskt pund. Irländarna bröt samarbetet i början av 1979 då de i stället gick med i det europeiska valutasamarbetet EMS.
Irländska forskare hävdar att republikens inträde i den gemensamma marknaden (1973) gjorde landet mindre beroende av den brittiska marknaden, medan valutaunionens upplösning (1979) inte haft någon märkbar effekt på handelsströmmarna. "Även om detta bara är en fallstudie, är den viktig eftersom den berör en av mycket få valutaunioner mellan två någorlunda stora, självständiga och utvecklade länder som avslutades under förhållanden som tillåter oss att isolera valutaunionseffekten", menar Brendan Walsh, professor vid University College i Dublin.
"Den irländsk-brittiska handeln trefaldigades i volym under de 20 åren efter att valuta-unionen upphörde, och det finns inga belägg för att den hade vuxit snabbare om valutaunionen funnits kvar." Att döma av de irländska erfarenheterna spelar det alltså ingen roll om Sverige röstar ja eller nej till EMU i september. Handeln med euroländerna lär varken bli större eller mindre för det.
