LO-chefen Wanja Lundy-Wedin har godkänt ett pensionsavtal värt minst 36 miljoner kronor för AFA Försäkrings förra vd Torgny Wännström,
skriver Aftonbladet SvT 23/3 2009.

Karl-Petter, Carl Bildt, Anders Borg och Assar Lindbeck
Det finns inte någon som kan visa vägen hur de ska komma ur den här jättedjupa krisen
Rolf Englund blog 26 oktober 2012

"Wanja Lundby-Wedins ursäkt håller inte"
Förre AMF-chefens pensionsavsättningar finns med i årsredovisningarna.
Det är bara att läsa innantill.
Maria Crofts, DN Ekonomi 2009-03-23

Det är ett stort ansvar att sitta i en bolagsstyrelse. Inte minst om bolaget, som AMF Pension förvaltar 290 miljarder kronor som ska trygga pensionerna för flera miljoner sparare.
En styrelses viktigaste uppgift är att tillsätta och bestämma villkoren för bolagets vd.
Det ansvaret går aldrig att komma runt.
Därför går det inte att, som Wanja Lundby-Wedin, svära sig fri och säga att man är grundlurad.

Full text

- Jag vet inte om jag känner mig överkörd
LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin DN 8/4 2003

LO:s ordförande, Wanja Lundby-Wedin, tjänar nästan 400.000 kronor
i arvoden från de bolag där hon sitter i styrelsen.
LO:s ordförande tjänar 59.766 kronor i månaden. Men det är hennes lön. Utöver det får hon styrelsearvoden från flera av de 20 styrelser där hon sitter. DN 23/3 2009

LO - LO-Tidningen - LO-ekonomerna

Transport - Fackliga EU-kritiker - Handels

LOs kongress 2000 om EMU - protokoll

EMU - fortsatt behandling Tisdagen den 5 september
Wanja Lundby-Wedin, LOs styrelse: Nu är vi tillbaka vid EMU-frågan.
För ordningens skull tänker jag tala om vad vi har fattat beslut om när det gäller den frågan.
Vi kom fram till följande förslag: "att LO under förutsättning att lönebildningen visat sig tillräckligt stabil samt att ett strukturråd med buffertfonder har tillskapats är positiv till att Sverige ansluter sig till EMUs tredje etapp, den gemensamma valutan".

- EUs grundläggande uppdrag är att vara en union för fred och säkerhet.
Det var det som fick mig att bestämma mig för att säja ja till EU, sade hon.

Mer om freden

News

Workers of Europe unite, you've only euro chains to lose
Comrades across Europe, come over to the eurosceptic side.
Ambrose Evans-Pritchard, 18 December 2011

We shall overcome
Left and Right together
Workers of Europe unite, you've only euro chains to lose
Comrades across Europe, come over to the eurosceptic side.
Rolf Englund blog, 19 december 2011

Euroområdet går mot fiskal union. Men det sker till priset av demokratin.
Nya regleringar ska se till att ”rätt” politik förs.
Snart spelar det ingen roll vilka politiker som sitter vid makten
LO-ekonomen Monika Arvidsson, SvD Brännpunkt, 18 december 2011

Monika Arvidsson LO-ekonom
08-796 26 67 070-624 26 67
monika.arvidsson@lo.se
Makroekonomi och EU-frågor.

Början på sidan

Transport: EU-fördraget måste behandlas som en grundlag
Martin Viredius, andre vice ordförande, Europaportalen, 2008-03-25

LO och förbunden, egentligen hela den samlade arbetarrörelsen borde kräva ett undantag för den svenska arbetsmarknadsmodellen i förhandlingarna om Lissabonfördraget – EU:s nya grundlag.
Att inte ställa detta krav är ett svek mot svenska löntagare.
Alternativt måste en folkomröstning komma till stånd.
Johan Lindholm, Ordförande Byggettan, Roland Ljungdell, Ordförande Byggnads Södra Skåne, Tomas Emanuelsson, Ordförande Byggtolvan Göteborg
LO-Tidningen 2008-02-22

Vi ser att avsaknaden av nationell penningpolitik ställer nya krav på politiken.
Göran Persson och Wanja Lundby-Wedin
DN Debatt 13/7 2003

Vi har enats om att skapa ett fristående ekonomiskt råd om euron införs i Sverige
Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO, Göran Tunhammar, vd Svenskt Näringsliv m fl
DN Debatt 1/9 2003

Facket måste facket bygga upp ett internationellt samarbete.
/Det är / den stora frågan. Större än frågan om en gemensam valuta
Wanja Lundby-Wedin Aftonbladet 29/6 2003

När allt fler beslut fattas utanför Sverige måste också facket bygga upp ett internationellt samarbete.

– Vi måste inse att om vi öppnat gränserna, som vi gjort tydligt i Europa, för både kapital, tjänster, varor och arbete, då måste vi också se Europa som en gemensam arena för hur vi bäst skapar tillväxt och fördelar kakan. Där måste vi hitta mycket bättre och mer insiktsfulla fackliga strategier, och jag tror vi är en bit på väg men har mycket långt kvar att gå.

Det är ju det som är den stora frågan. Större än frågan om en gemensam valuta.

Europafacket är ett första, trevande försök att skapa en europeisk facklig struktur.
Målet är ökad rättvisa, strategin är ett federalt Europa
Aftonbladet ledare 25/5 2003

När ekonomin internationaliseras måste de fackliga arbetsmetoderna följa efter. Och därför kräver de fackliga organisationerna en femte frihet – rätten till sympatistrejker över gränserna. På ett politiskt plan handlar Europafackets strategi om att lägga ett golv i det europeiska samarbetet. EU borde, anser man, arbeta mer med gemensamma minimiregler inom områden som arbetsrätt, barnomsorg, vidareutbildning och social välfärd. På det viset förhindras social dumpning. Löntagarnas trygghet ökar, vilket i längden (det visar all tillgänglig statistik) även gynnar den ekonomiska utvecklingen.

Målet är ökad rättvisa, strategin är ett federalt Europa. Mot den bakgrunden känns det naturligt att Europafackets nye generalsekreterare kommer heta John Monks,s från brittiska TUC. Ljusår från Sverige Den brittiska fackföreningsrörelsen har länge varit mycket pro-europeisk och driver bland annat på för att Storbritannien ska ansluta sig till EMU. Fackets entusiasm grundlades under den löntagarfientliga Thatcherepoken, och har sedan manifesterats ytterligare sedan Tony Blair inte på allvar tagit sig an de stora utvecklingshämmande ojämlikheterna i det brittiska samhället. Därmed befinner sig både TUC och Europafacket ljusår ifrån EU-motståndarna i Sverige.

Full text

Nu i april ställde LO-Tidningen den fråga som ska besvaras i folkomröstningen: ”Anser du att Sverige ska införa euron som valuta?”
61 procent svarade nej, 25 procent svarade ja och 14 procent sade ”vet ej”. Svarsfrekvensen var 80 procent.
På åtta månader har nej-sidan fördubblats och ja-sidan näst intill krympt till hälften.
LO-Tidningen 25/4 2003

- Jag är förvånad över att inte fler ser behovet av mekanismer som kan träda in, om regering och riksdag inte ensamma förmår att klara uppgiften
Utan buffertfonder, som bidrar till att stabilisera lönebildningen, bör Sverige inte gå med i EMU, anser han
- I dag skulle jag rösta nej, och så blir det nog
P-O Edin, intervjuad i DN 25/4 2003

Wanja Lundby-Wedin och Göran Persson presenterar gemensamt program
om EMU och överskottsmål/EMU-skatt/buffertfonder den 15–16 augusti.
Aftonbladet 6/8 2003

Wanja Lundby-Wedin och Göran Persson presenterar "ett program för ett Sverige utan kronan". Trots att LO inte ska ta ställning till EMU.

Men LO:s ordförande tycker inte att det gemensamma program som nu ska presenteras innebär att hon tar ställning.
– Det har varit vår inställning hela tiden att man ska presentera en politik för ett EMU-medlemskap före folkomröstningen, sade hon på SSU:s kongress i går.

Full text

Buffertfonder

EMU-papperen på bordet, Ringholm
Aftonbladet, ledare 23/4 2003

LO och förbunden kommer att fortsätta driva frågan att Sverige måste ha en stabilitetsreserv, en ekonomisk reserv på minst 100 miljarder att ta till, för att möta allvarliga ekonomiska kriser vid ett EMU-medlemskap. Något som partiordförande Göran Persson sagt nej till.

På fredag ska partistyrelsen behandla frågan.

Socialdemokraternas förtroenderåd tillsatte en gemensam arbetsgrupp SAP-LO som fick i uppdrag att "pröva frågan om strukturråd och buffertfonder och i övrigt utforma en politik i syfte att trygga hög sysselsättning och stabil välfärd". Arbetsgruppen som letts av finansminister Bosse Ringholm blev överens om en sådan ny finanspolitik i nio punkter. Den tionde punkten om stabilitetsreserven var det enda gruppen inte kunde enas om.

Tyvärr är inte konflikten slut med oenigheten om stabilitetsreserven. Arbetsgruppen har inte avslutat sitt jobb. Ordföranden har inte kallat till slutsammanträde trots att resultatet var tänkt att presenteras på fredag för partistyrelsen.

Ringholm meddelade i går att det inte blir någon rapport. "Man kan inte presentera ett gemensamt dokument som inte innehåller slutsatsen - att förorda ett medlemskap i EMU", hävdade han.

Full text

LO-ledningen kunde hoppas att EMU-mardrömmen var över, när statsminister Göran Persson för några veckor sedan bestämde sig för att inte tillgodose LO:s krav på buffertfonder. I stället hade den bara börjat.
DN nyhetsartikel 23/4 2003

På tisdagen beslutade LO:s representantskap, precis som styrelsen rekommenderat, att LO skall vara neutral i EMU-omröstningen.

- Men styrelsen föreslår också representantskapet att ge LO:s styrelse i uppdrag att verka för en aktivare finanspolitik, sade LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin i sitt tal till "repskapet", och försäkrade att ett "neutralt LO inte är ett passivt LO".

Lundby-Wedin pekade på framgångar i den arbetsgrupp där LO och partiet, under Bosse Ringholms ledning, diskuterade buffertfonderna.
- Jag uppfattar att vi ändå hade kommit fram till en gemensam syn på att finanspolitiken behöver stärkas, sade Lundby-Wedin.
Metalls ordförande Göran Johnsson och LO:s chefekonom Dan Andersson, som båda deltagit i gruppens arbete, krävde efter mötet att slutsatserna offentliggörs. Ringholms hantering av rapporten är "nonchalant", menade Johnsson.
- Av för mig obegripliga skäl vill finansministern inte lämna ut rapporten, sade Andersson. Men Bosse Ringholm tar inte till sig kritiken och ger i stället LO-ledningen tisdagens första örfil.
- Vi har ingen färdigskriven rapport, vi kom ju aldrig så långt, så det blir en muntlig rapportering för partistyrelsen på fredag, säger Ringholm.

Svenskt Näringslivs vd Göran Tunhammar ger LO dagens andra örfil.
- Frågan om ett ekonomiskt råd saknar aktualitet, säger Tunhammar till DN. Diskussioner om ett sådant råd har förts mellan de centrala parterna på LO:s initiativ, förklarar han.
- Inom Svenskt Näringslivs styrelse rådde enighet om att ställa upp på en diskussion om inrättande av ett sådant oberoende ekonomiskt råd, även om det fanns något delade meningar om det sakliga behovet.
- Mellan parterna diskuterade vi frågan i god anda. Men för Svenskt Näringsliv tappade den sin aktualitet, sedan LO:s styrelse hade förklarat att den inte tar ställning för EMU-medlemskap, framhåller Göran Tunhammar.

Professor Lars Calmfors är skeptisk till det ekonomiska råd LO nu talar om. Han menar att uppdraget bör ges från regeringen eller riksdagen, inte från arbetsmarknadens parter. Och en blandad sammansättning av partsrepresentanter och fristående ekonomer är, enligt honom, olämplig: - Regeringen behöver expertsynpunkter som en del av budgetprocessen. Medlemmarna i ett råd med den uppgiften bör få sitt uppdrag från politikerna, inte från arbetsmarknadens parter. Representanter för parterna hamnar då lätt i rollkonflikter, där det blir omöjligt att hålla isär deras ståndpunkter som ekonomer från vad de framför i egenskap av organisationsföreträdare, säger Calmfors.

Full text DN

Buffertfonder

En enig LO-styrelse konstaterade måndagen den 7 april att kongressvillkoren för att LO ska kunna ställa sig positiv till ett svenskt EMU-medlemskap inte är uppfyllda.

Styrelsen föreslår därför LOs representantskap att besluta att LO ska vara neutral i frågan om Sverige bör ansluta sig till den gemensamma valutan. Styrelsen ansåg att huvuddelen av villkoren från LOs kongress är uppfyllda, men menade att den viktiga frågan; vilka finanspolitiska åtgärder som ska kunna ersätta förlusten av en självständig penningpolitik vid ett EMU-medlemskap, inte har fått en tillfredsställande lösning.

Eftersom våra medlemmar alltid löper störst risk att bli arbetslösa vid ekonomiska kriser är detta den viktigaste frågan när det gäller EMU-medlemskapet, säger LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin.

Wanja Lundby-Wedin underströk också att det inte bara handlar om att ha verktyg för att hålla uppe sysselsättningen vid ekonomiska chocker. Den socialdemokratiska regeringens sysselsättningsmål är 80 procent, medan EUs är 70 procent. Eftersom vi har högre ambitioner måste vi också har kraftigare verktyg, säger Wanja Lundby-Wedin.

LO-styrelsen beslutade därför också att föreslå representantskapet att LOs styrelse får i uppdrag att arbeta för en aktivare finanspolitik som bidrar till att trygga hög sysselsättning och stabil välfärd vid ett EMU-medlemskap.Klicka här för full text

LOs förslag till en politik för full sysselsättning och hög välfärd i valutaunionen
Bilaga till pressmeddelande 7/4 2003
www.lo.se/pressbilaga_emu.pdf

- Jag vet inte om jag känner mig överkörd
LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin DN 8/4 2003

Statsministern spelar ett högt spel där LO:s beslut nu kommer att tolkas som ett stöd för nej-sidan.
Aftonbladet ledare 8/4 2003

Uppenbarligen missbedömde Göran Persson LO-styrelsens möjligheter att omtolka LO-kongressens krav. Kulturen inom fackföreningsrörelsen är en annan än den i politiken. I facket kör man inte över kongressbeslut efter hur konjunkturvindarna blåser.

Partiordföranden förödmjukar LO:s ledning, örfilen drabbar Göran Johnsson i Metall, Ninel Jansson i Handels och övriga förbundsordförande likaväl som LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin. Med sitt uttalande om ”fondsocialism” är Göran Persson tillbaka på ruta ett där han inledde sitt maktinnehav med att kalla LO ”ett särintresse bland andra”. Det kommer att sätta spår i den fackliga politiska samverkan under lång tid.

LO:s förslag om stabilitetsreserv och en långsiktigt hållbar finanspolitik har ingenting med fondsocialism att göra. Det är ett försök att ge kommande regeringar och riksdagar ett finanspolitiskt instrument att klara ekonomiska kriser utan att sysselsättning och välfärd äventyras. Det vet statsministern väl.

Statsministern spelar ett högt spel där LO:s beslut nu kommer att tolkas som ett stöd för nej-sidan. Många inom arbetarrörelsen kommer att känna tveksamhet när socialdemokratin går arm i arm med folkpartiet och kristdemokraterna, två partier som i dag står långt ut på högerkanten. Därmed har Göran Persson gjort omröstningen till ”sin” förtroendefråga. Nu blir det mer än någonsin hans ansvar att övertyga om att EMU är bra för Sverige.

Full text

"Jag har inte bestämt mig"
Wanja Lundby-Wedin, LO:s ordförande
Ekots lördagsintervju 5/4 2003

"Ja till EMU" har spruckit
Ja-sidan inför folkomröstningen om EMU är nu splittrad i minst tre falanger. Göran Persson har anledning att vara nervös.
Lena Melin 5/4 2003

LO kommer inte att ta ställning i den kommande folkomröstningen om euron
Aftonbladet, 5/4 2003

LOs chefsekonom Dan Andersson har rätt:
LO bör säga Nej till EMU
- LO bör följa rådet från sin chefsekonom. Det säger Rolf Englund, en av grundarna av Medborgare mot EMU, i en kommentar till LOs beslutsvånda om buffertfonderna.
Pressmeddelande 4/4 2003

LO:s styrelse kommer troligen att avstå från att ta ställning för eller mot ett svenskt medlemskap i valutaunionen EMU. När styrelsen träffas på måndag är det mest sannolika att den konstaterar att LO-kongressens villkor för att säga ja till EMU inte är uppfyllda.
Ekot 4/4 2003
Mer om buffertfonder
LO:s ordförande i Lördagsintervjun 5/4

Ett medlemskap i EMU handlar inte främst om ekonomi, utan om politik
Ekonomer skulle aldrig ha uppfunnit en gemensam valuta för Europa
PM Nilsson Expressen 2003-04-01

Nu strider ja-sidans falanger
En samlad ja-sida hade givetvis haft sina fördelar. Men ...
Sydsvenskan 1/4 2003

Folkomröstningen om kärnkraft 1980 föregicks av politiskt kattrakande. Manipulation, säger somliga. Än idag bråkas det om vad som lovades under kampanjen och vad folkets röst egentligen sade. Omröstningen har lämnat en bitter eftersmak. Går årets folkomröstning, om valutan euro, samma väg? Risken finns. Inte heller igår kunde LO:s styrelse ge något svar i EMU-frågan. Beskedet skjuts denna gång upp till den 7 april.

Nu strider ja-sidans falanger. Utan buffertfonder röstar LO-folket nej till EMU, heter det. Med buffertfonder frestas borgerliga väljare att rösta nej, kontrar andra. Och socialdemokraternas ja-general Anders Sundström uppmanade häromdagen LO och de borgerliga att "lyfta sig" ur sina skyttegravar och enas.

Vem inbillar sig att vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, moderaten Margit Gennser och ekonomen Nils Lundgren säger nej till EMU från samma utgångspunkter?

Ibland hävdas det att bevisbördan ligger på ja-sidan, eftersom den förespråkar förändring medan nej-sidan vill ha status quo. Ett sådant resonemang haltar. Om Sverige väljer utanförskap när EMU-samarbetet utvidgas till nya EU-länder blir det inte fråga om något svenskt status quo. Och då är det viktigt att veta vems fördjupade utanförskap som gäller - centerns, vänsterpartiets eller Sverigedemokraternas?

Full text

Dessutom har det bisarra nu inträffat att enskilda LO-förbund redan har gått ut och tagit ställning för euron utan att invänta resultatet av arbetsgruppens förhandlingar.
Corren 1/4 2003

Svaret från kadern av LO-ombudsmän blir förstås att det handlar om representativ demokrati. Vi ombudsmän har blivit valda och fått mandat att fatta sådana här beslut åt medlemmarna, hävdar de förstås. Och det är naturligtvis sant. Men det sticker onekligen i ögonen att de fattar ett beslut som man i övrigt enats om inte skall hanteras enligt representativ princip utan medelst direktdemokrati.

Dessutom är det i grund och botten en märklig tanke, att LO:s medlemmar skall betala fackavgift för att finansiera en opinionsbildning som har som främsta syfte att få dem själva att ändra sig i viktiga samhällsfrågor. Kränkande, skulle många tycka.

Dessutom har det bisarra nu inträffat att enskilda LO-förbund redan har gått ut och tagit ställning för euron utan att invänta resultatet av arbetsgruppens förhandlingar. De anser sig alltså inte bundna av kongressens intentioner. Och naturligtvis har inte heller deras beslut föregåtts av någon intern omröstning. Trots att det är allmänt känt att deras medlemmar till övervägande delen tillhör nej-sidan.

Det hela har kommit att bli en riktigt pinsam historia för LO. Varför skulle man prompt ge sig i kast med euron över huvud taget? LO skulle göra sin trovärdighet en tjänst om man gjorde som andra fackförbund har gjort och helt sonika förklarar att beslutet om ja eller nej till euro är något som man inte har med att göra utan med varm hand överlämnar till medlemmarna och resten av svenska folket att fatta.

Full text

Strunta i LO-basen
SvD-ledare 1/4 2003

Egentligen borde det inte spela så stor roll vad LO:s styrelse säger. Enligt LO-tidningen (28/3) har Metall, Pappers och Industrifacket redan bestämt sig för att driva frågan om ja till EMU. Med sådant eldunderstöd kanske statsminister Göran Persson kan klara sig utan draghjälp från LO-basen Wanja Lundby-Wedin.

"LO:s styrelse är inte oense om någonting utan det är arbetsgruppen som har fastnat i en lång rad principiella frågor."
Dan Andersson, om varför LO:s styrelse inte kunde säga ja till EMU i går heller. DI/TT 1/4 2003.

LO-styrelse kommer inte att fatta något beslut om EMU i morgon måndag den 31 mars 2003.
"Styrelsens slutbehandling av EMU-frågan kommer istället att äga rum vid styrelsemötet den 7 april. Skälet är att det ännu inte finns något beslutsunderlag att ta ställning till. Huruvida LO ska ställa sig positiva till ett svenskt EMU-medlemskap avgörs slutligen av LOs representantskap."
Pressmeddelande från LO 2003-03-30

Kommentar av Rolf Englund: Vadan denna vacklan? När LO skulle ta makten 1975 var LO-styrelsen (landssekretariatet) mer rakt på sak:
Reformeringen av arbetsrätten måste syfta till att stärka arbetets, löntagarnas ställning på arbetsplatserna. Den skall ge de fackliga organisationerna bättre möjligheter att i förhandlingar hävda medlemmarnas intressen. Den skall också ge arbetstagarna reella möjligheter att sluta avtal i frågor där arbetsgivarna tidigare, i kraft av paragraf 32, haft ensam beslutanderätt. Men en sådan jämställdhet mellan arbete och kapital kan inte vara slutmålet för den ekonomiska demokratin. Det skulle innebära att ett fåtal kapitalägare gavs samma rätt till inflytande som miljoner löntagare, och att kapital och arbete betraktas som jämbördiga produktionsfaktorer. Fackföreningsrörelsen avvisar en sådan syn. Det mänskliga arbetet måste sättas främst. ... mer här

Regeringen säger ja till EMU – det gör inte LO
Sprickan mellan LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin och statsminister Göran Persson djupnar.
För närvarande har de olika åsikter om precis allt.
Lena Melin, Aftonbladet, 30/3 2003
Mer om buffertfonder

Vill folkpartiet helhjärtat ha ett ja i folkomröstningen om EMU?
Då måste partiet respektera LO:s krav om trygghet för vanliga löntagare.
Tar politikerna inte det på allvar är utgången given.
Det blir ett nej i folkomröstningen om euron.
Aftonbladet ledare 25/3 2003

LO tvekar om euron
Sydsvenskan 25/3 2003

Finns det något land där en av de allra viktigaste frågorna - vilken valutaregim man ska ha - kan avgöras av styrelsen i en intresseorganisation?

Dagens Industri, ledare 25/3 2003

Rörlig växelkurs, stabila statsfinanser som kan anpassa efterfrågan
eller större variation i trygghet och inkomster?
Dan Andersson, DNs ledarsida 17/3 2003

LO kräver 10 miljarder per år för ja till EMU
Ekot 11/3 2003

"För det första är detta ingen fond, det är ett höjt överskottsmål", skrev Munkhammar och fortsatte i samma stil. Detta är vad jag kallar för koko-argumentation”
Peter Wolodarski DN 10/3 2003

Facken tar inte ställning till EMU EMU är en politisk fråga och därmed inget för facket. Det anser en överväldigande majoritet av fackförbunden inom LO, TCO och Saco, visar en kartläggning som Ekot gjort. Ekot 10/3
Bara sju fackförbund har klart sagt ja eller nej till EMU. De som hörts mest är LO-förbundet Metall, som är för och Handels som är mot. Deras engagemang har tvärtemot verkligheten skapat en bild av att facken i allmänhet har tagit ställning, säger ekonomiprofessorn och EMU-utredaren Lars Calmfors, som inte tycker att facken ska göra det.
- Det är svårt att säga att det finns en given slutsats att dra för ett enskilt fackförbund. Det skär normalt genom hela medlemskåren. Man kan ha olika uppfattningar. Därför bör inriktningen vara att ta fram så bra informationsmaterial som möjligt. Sedan kan enskilda personer engagera sig.

Kan LO kan lita på att buffertfonderna kommer att finnas kvar för all framtid vid ett svenskt EMU-medlemskap? Moderaterna har ju lovat att riva upp beslutet om de vinner nästa val.
- Socialdemokraterna och LO erbjuder sina väljare och medlemmar en otrygg framtid med buffertfonderna. Välfärden kan hotas och lönerna sänkas, säger riksdagsledamot Sören Wibe (s), vice ordförande för Europa ja - euro nej.
Pressmeddelande 5/3 2003

Mitt argument gäller bara om LO:s krav på omfattande buffertar och buffertfond genomförs. Men om nu inte arbetarrörelsen kan ge buffertar till löntagarna så har de skäl att rösta nej nu och avvakta.
Dan Andersson, chefsekonom, LO
2003-01-31

Finansminister Bosse Ringholm ville på måndagen inte bekräfta vad andra vet, att LO viker sig i frågan om buffertfonder. Det kan ju inte bli några fonder enligt LO:s ursprungliga modell, eftersom det skulle äventyra ett svenskt ja till euron i folkomröstningen den 14 september.
SvD-ledare 4/3 2003

Bara nu inte LO dummar sig
Mats Johansson, SvD 2/3 2003

Förslag om buffertfonder döms ut
Regeringens förslag om buffertfonder får skarp kritik av både EMU-motståndare och delar av den politiska oppositionen.
Fonder för att minska risken för ekonomiska kriser är verkningslöst och fel väg, är några av omdömena.
DN 2/3 2003

Regeringen är beredd att avsätta drygt tio miljarder kronor per år till den buffertfond som LO krävt för att säga ja till ett svenskt EMU-medlemskap. Ett nyinrättat ekonomiskt råd skall lägga förslag om hur pengarna bör användas.
DN 1/3 2003

Sedan i november leder finansminister Bosse Ringholm en arbetsgrupp där ledande företrädare för socialdemokraterna och LO försöker hitta lösningar som skall göra det möjligt för LO att säga ja till EMU.

Enligt vad DN erfar har Ringholms grupp nu enats om en modell som skall tillfredsställa LO. Bufferten väljer man att kalla "reserv": den skapas genom att överskottsmålet för de offentliga finanserna, som i dag är 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel, höjs till 2,5 procent.

Höjningen med 0,5 procent motsvarar drygt 10 statliga miljarder kronor per år, som alltså enligt Ringholms grupp skall "avsättas i en särskild reserv" för att kunna användas till att motverka nedgångar i konjunkturen.

Reserven skall också kunna utnyttjas för att möta de demografiska problem Sverige står inför med en åldrande arbetskraft och växande kostnader för äldrevården. Reserven skall tidigast börja byggas upp 2007, ett år efter det planerade EMU-inträdet, och storleken skall omprövas när avsättningarna inte längre kan motiveras av "demografiska skäl".

Reserven skall utnyttjas om svensk ekonomi efter ett EMU-medlemskap drabbas av en djup lågkonjunktur eller överhettning, och den räntepolitik som bedrivs av Europeiska centralbanken, ECB, inte är anpassad till svenska förhållanden.

Full text

Mer om Buffertfonder

Början på sidan

Stefan Carlén:
Det finns risk för att LO:s och socialdemokraternas arbetsgrupp
medvetet förhalar presentationen av sin rapport om stabiliseringspolitiken
DI 18/2 2003

Det finns risk för att LO:s och socialdemokraternas arbetsgrupp medvetet förhalar presentationen av sin rapport om stabiliseringspolitiken vid ett svenskt EMU-medlemskap, i förhoppning om att debatten inför LO:s representantskap den 22 april blir kort. Det säger Stefan Carlén, förbundsekonom i LO-förbundet Handels, till Nyhetsbyrån Direkt.

Stefan Carlén väntar otåligt på arbetsgruppens diskussionsresultat, men konstaterar att han får samma svar som media av sina fackliga kollegor. Nämligen att inget är klart ännu. "Det är deras taktik", säger Stefan Carlén som påpekar att den breda fackliga debatten i EMU-frågan uteblir så länge inget konkret förslag läggs fram. Han anser att representantskapet representerar det fackliga etablissemanget som är intresserat av att EMU-frågan "klubbas igenom snabbt".

Full text

Mitt argument gäller bara om LO:s krav på omfattande buffertar och buffertfond genomförs. Men om nu inte arbetarrörelsen kan ge buffertar till löntagarna så har de skäl att rösta nej nu och avvakta.
Dan Andersson, chefsekonom, LO
2003-01-31

En försiktighetsprincip vid allt beslutsfattande är att inte bestämma sig förrän man behöver. Ett förledande argument är att man kan vänta med att rösta ja till EMU. Det går att rösta nej nu och rösta ja sedan. På så sätt får man faktiskt två röstsedlar. Smart eller?

Den tes jag driver är att det faktiskt kan vara riskabelt att rösta nej nu och hoppas att man kan rösta ja sen, då man vet mer om hur det blir med EMU.

Det Keynes gjorde var att visa att staten måste balansera marknadskrafterna genom att över eller underbalansera budgeten eller genom en stimulerande penningpolitik. Om Sverige vill ha hög grad av handlingsfrihet måste det stå utanför EMU eller alternativt kraftfullt stärka statsmaktens förmåga att stabilisera konjunkturen.

Frågeställningen nu är inte bara om Sverige skall gå med i EMU utan om Sverige skall gå med i EMU med mer politik och mindre utrymme för marknadskrafter.

För det är så här enkelt. Det finns påtagliga tillväxtfördelar med ett EMU-medlemskap; lättare att jämföra priser, mindre växlingskostnader, lättare för företag att jobba i flera länder och handeln underlättas. Men det finns också betydande risker för sysselsättningen. Det har inneburit att LO:s kongress krävt buffertfonder, ett ekonomiskt råd att påverka lönebildningen som krav för att säga ja till EMU.

Men är då LO riktigt klokt? Ja. Det LO vill ha är bara ekonomisk politik enligt Wigforss eller Keynes och garanti för att staten uthålligt orkar motverka en lågkonjunktur. 90-talskrisen får inte upprepas.

EMU-medlemskap behöver inte vara ett hot mot sysselsättningen i Sverige. I EMU blir den nationella finanspolitiken mer kraftfull. Ett EMU-medlemskap ger mindre utrymme för fria kapitalrörelser och de finansiella marknaderna blir svagare.

Sverige bör, om vi går med skaffa sig mycket starka statsfinanser som tillåter en betydande nationell handlingsfrihet för att i besvärliga konjunkturlägen kunna stabilisera produktion och sysselsättning. Jag tror att den tveksamme folkomröstaren kommer att påverkas av om Sveriges skapar en nationell handlingsfrihet så att vi kan kompensera för det verktyg vi förlorar genom att riksbanken makt övergår till den europeiska centralbanken.

Men säger den tveksamme läsaren. Om jag röstar nej nu kan jag rösta ja i framtiden.

I ett annat läge kan vi tvingas med i EMU - utan att ha förberett oss.

Ur försiktighetsperspektivet är det rationellt att nu gå med i EMU om man tror att det kan bli omröstning någon gång i framtiden utan vänstermajoritet i riksdagen.

Men mitt argument gäller bara om LO:s krav på omfattande buffertar och buffertfond genomförs. Men om nu inte arbetarrörelsen kan ge buffertar till löntagarna så har de skäl att rösta nej nu och avvakta.

Full text

Vänta och se

Finansminister Bosse Ringholm ville på måndagen inte bekräfta
vad andra vet, att LO viker sig i frågan om buffertfonder.
SvD-ledare 4/3 2003

Buffertfonder

Mer av Dan Andersson

Början på sidan

Högaktuellt
Vi kräver mer för att säga ja
Wanja Lundby-Wedin.
Aftonbladet 2003-02-20

Jag hoppas att jag, tillsammans med andra fackliga ledare, ska kunna verka för ett svenskt EMU-medlemskap. Men det förutsätter att LO-kongressens krav har uppfyllts
Wanja Lundby-Wedin
Aftonbladet 20/2 2003

Jag har två förhoppningar inför folkomröstningen om EMU den 14 september. För det första hoppas jag på ett högt valdeltagande. LO kommer att bidra med en bred folkbildnings- och informationsinsats för att underlätta för LO:s medlemmar att ta ställning. För det andra så hoppas jag att jag, tillsammans med andra fackliga ledare, ska kunna verka för ett svenskt EMU-medlemskap. Men det förutsätter att LO-kongressens krav har uppfyllts.

Vi har kommit en bit på väg, men en hel del återstår för att LO ska kunna säga ja till EMU.

Varför ställde då LO-kongressen upp villkor för ett ja till EMU? Räcker det inte att EMU ger vissa säkra vinster som följd av minskad valutarisk, att växlingskostnaderna försvinner inom euroländerna och att sannolikheten är stor för ökade investeringar, ökad export och lägre konsumentpriser?

Vi vet av erfarenhet att när arbetslösheten ökar, så drabbar den LO-medlemmar mer än andra. Därför anser vi att det ska skapas utrymme och verktyg som gör att riskerna i dåliga tider kan utjämnas mellan olika grupper. Medlemskap i EMU ställer större krav på politiken på nationell nivå. Ska vi även fortsättningsvis kunna ha höga ambitioner för såväl arbete som välfärd, så måste vi stärka den nationella politikens möjligheter.

Vi har lärt oss av 90-talets kris. Vi ska inte åter behöva hamna i en situation då vi tvingas välja mellan arbete och välfärd. Vi ska inte en gång till behöva se en dramatisk höjning av arbetslösheten och försämringar i kvaliteten i vården, omsorgen och skolan. Därför vill LO nu att det skapas resurser för trygghet i framtiden, genom så kallade buffertfonder. Buffertfonderna måste vara av en sådan omfattning att en framtida regering inte behöver låna i stor omfattning för att klara en ekonomisk kris.

LO-kongressens grundhållning till EMU förutsätter att ett medlemskap i valutaunionen går att förena med en aktiv politik för trygghet och rättvisa. Vi ska inte behöva välja mellan arbete och välfärd. Först då det står klart, kan LO säga ja till svenskt deltagande.

LO-krav 1: Ett av LO-kongressens villkor är att lönebildningen visat sig vara tillräckligt stabil. Vi har under de senaste åren klarat reallöneökningar för medlemmarna samtidigt som sysselsättningen har ökat. Vi har goda förhoppningar om att kunna klara det också i framtiden.

LO-krav 2: Ett annat villkor för LO är att det inrättas ett strukturråd – ett nytt ekonomiskt råd. Fackliga och arbetsgivarorganisationer ska där tillsammans med andra aktörer söka skapa samsyn kring de ekonomiska förutsättningarna.

LO-krav 3: Det tredje villkoret från LO-kongressen är att buffertfonder ska skapas för att kunna motverka arbetslöshet vid ekonomiska kriser.

Buffertfonder

Full text

Förslag om buffertfonder döms ut
Regeringens förslag om buffertfonder får skarp kritik av både EMU-motståndare och delar av den politiska oppositionen.
Fonder för att minska risken för ekonomiska kriser är verkningslöst och fel väg, är några av omdömena.
DN 2/3 2003

Början på sidan

Man kan ana konturerna av en uppgörelse S och LO
SvD, Mats Hallgren 4/2 2003

Gruppen förefaller var hyggligt överens om att någon form av nytt ekonomiskt råd ska stiftas. I detta råd kan sitta ett antal erkända ekonomer, också från arbetsmarknadens parter.

Rådets uppgift blir att dels vaka över att lönebildningen ligger i takt med konkurrentländerna, dels ge rekommendationer om när extra åtgärder måste sättas in i den ekonomiska politiken för att motverka en djup svacka med risk för ökad arbetslöshet.

Gruppen verkar också vara överens om att i statsfinanserna skapa en sorts buffert för att mildra en djup lågkonjunktur eller ekonomisk kris. Bufferten kan skapas genom att man årligen sätter av en marginal på några procent av statsbudgeten till en särskild konjunkturmarginal. En sådan årlig reservation växer snabbt till ett kraftfullt instrument i stabiliseringspolitiken.

Man har också vädrat idén att till bufferten föra över från Riksbanken den del av valutareserven som blir över när Riksbanken har levererat in sin obligatoriska del av Europeiska centralbankens (ECB:s) gemensamma valutareserv. Om riksdagen (som ju äger Riksbanken) så vill skulle bufferten kunna få ett rejält startkapital.

Det nybildade ekonomiska rådet kan rekommendera regering och riksdag när pengarna ska användas för att stimulera ekonomin med till exempel en tillfällig momssänkning eller sänkning av arbetsgivaravgiften. Pengarna ska också kunna användas i arbetsmarknadspolitiken, till exempel i insatser för att höja arbetskraftens kompetens. Det fiffiga med den här lösningen är att det skapas en sorts buffertfond, som LO visserligen inte disponerar, men ändå har ett visst inflytande över.

Det återstår sedan att se om LO:s representantskap, som träffas den 22 april, ställer sig bakom konstruktionen.

LO utlyser extra EMU-konferens
Socialdemokraterna och LO måste senast den 22 april komma överens om en
kompromiss om villkoren för att säga ja till EMU
DN 27/1 2003

LO har kongressbeslut på att säga ja till EMU men med villkoret att det inrättas buffertfonder, med statliga miljarder som kan användas i krislägen för att motverka arbetslöshet.

Men den socialdemokratiska regeringen vill inte ta ut någon extraskatt för att inrätta buffertfonder, och en majoritet i riksdagen säger blankt nej till kravet. Regeringen tycker att det räcker med överskottsmålet i de offentliga finanserna.

Därför har socialdemokraterna och LO tillsatt en arbetsgrupp med bland andra finansminister Bosse Ringholm som ska försöka utarbeta en kompromiss. Den ska sedan LO:s representantskap ta ställning till i april.

Metallordföranden Göran Johsson, som ingår i arbetsgruppen, har redan lanserat ett kompromissförslag: Samtliga partier ska skriva under på målet om att det ska finnas ett överskott i de offentliga finanserna. Dessutom ska det upprättas ett omskolningsavtal mellan arbetsmarknadens parter

Det är en klar övervikt för nej-sidan bland de socialdemokratiska väljarna - 46-39. Och bland LO-medlemmarna är en stor majoritet EMU-motståndare - 57-29.
DN 25/1 2003

"Vad skall Riksbanken göra mellan nio och fem när Sverige har gått med i EMU?"
LO-ekonomerna Dan Andersson och Lena Westerlund
DN Debatt 23/1 2003

EMU mer än pengar
Vid medlemskap behövs buffertar i stabiliseringspolitiken. Men absolut inga buffertfonder.
Carl B Hamilton SvD Brännpunkt 5/12 2002

Går verkligen allt för sig i dagens Sverige?
LO och Folksam
Fredrik Braconier
SvD Näringsliv 22/11 2002

LOs remiss-svar om buffertfonder

"Motsättningarna mellan LO och SAP och
konflikterna inom LO vad gäller EMU"
Aftonbladetledare 2002-10-29

Folksamdirektör vägrar att vittna
/det konkursade före detta dotterbolaget Folksam International/
/Folksam Saks ordförande, LOs Wanja Lundby-Wedin, säger att Folksam har hanterat försäljningen av dotterbolaget Folksam International korrekt/
DI 2002-10-25

I måndags diskuterade LO:s styrelse hur lönebildningen ska hanteras, akut i år och långsiktigt inför LO:s remissvar på EMU-utredningen, som ska lämnas 1 november.
Förbunden var inte överens.
Aftonbladet ledare 2002-10-24

Spring inte ifrån facket, Persson
Nyss förklarade LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin frankt att hon inte kan förorda ett medlemskap utan den grund som LO-kongressen år 2000 ställde upp.
Aftonbladet, ledare 8 oktober 2002

LO-Wanja om EMU och tidpunkten för folkomröstningen
DI 2002-09-24

Persson nobbar LO:s EMU-krav
Statsminister Göran Persson sågar EMU-utredningens eniga förslag om ökat överskottsmål för de offentliga finanserna om Sverige ska gå med i EU:s valutaunion.

DI 2002-08-16, reporter Åsa Tillberg

"Jag tycker att Persson trots allt lämnar en liten öppning för att höja överskottsmålet. Och om tillräckligt många remissinstanser tycker det tror jag att han kan komma att ändra sig", säger Wanja Lundby-Wedin.
DI 2002-08-16

"Allt gick korrekt till"
Försäljningen av dotterbolaget Folksam International
DI 2002-06-12 Reporter Anna Sönne

Folksam borde avstå från sådana här affärer
DI-ledare 2002-06-12

Fler Ja-sägare

"Motsättningarna mellan LO och SAP och
konflikterna inom LO vad gäller EMU"
Aftonbladetledare 2002-10-29

Aftonbladet har på ledarplats i flera artiklar berättat om motsättningarna mellan LO och SAP och konflikterna inom LO vad gäller EMU. Gårdagens partistyrelsebeslut kan på ytan tolkas som att arbetarrörelsen nu står rätt så enad. Så är det inte. LO har inte tagit ställning än.

Visserligen står ordförande Wanja Lundby-Wedin bakom partistyrelsebeslutet, därför att det uppfyller partikongressens krav. Dock kvarstår LO-kongressens krav.

”Även om Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna bland EU-länderna så anser vi att det finns skäl att när växelkursen upphör som nationellt instrument, öka den nationella handlingsfriheten vad gäller finanspolitiken…”, skriver partistyrelsen. Det kan tolkas som en seger åt LO som hävdar att det krävs ett större överskott i statsbudgeten än dagens nivå och att buffertfonder bör skapas för att rädda sysselsättningen vid kris.

Partistyrelsen skriver vagt att arbetsgruppen ”skall vara klar i god tid före folkomröstningen”. Förmodligen innebär det att gruppen ska komma fram till något tidigt i vår. Först därefter bestämmer sig LO.

Det socialdemokratiska förtroenderådet ska emellertid ta sitt EMU-beslut redan 16 november. Då finns ingen samlad analys från arbetarrörelsens fackliga och politiska grenar. Det är olyckligt och ger sken av att socialdemokratin återigen försöker hindra en rejäl och bra debatt om EMU.

För de flesta är frågan om hur Sverige ska hantera överhettning och lågkonjunktur utan att arbetslösheten ökar avgörande för deras inställning till EMU. Förhoppningsvis tar förtroenderådet detta på allvar. Varken demokratin eller EMU-projektet mår bra av att svåra frågor mörkas.

Stabiliseringspolitik i valutaunionen (SOU 2002:16)
"Buffertfonder"
Svaren på EMU-utredningen ska lämnas den 1 november

Socialdemokratiska EMU-skeptiker

Början på sidan

LO-Wanja om EMU och tidpunkten för folkomröstningen
DI 2002-09-24

I en intervju i fredagens upplaga av LO-tidningen sa Wanja Lundby-Wedin att "mycket talar för att det är bäst (att rösta, reds.anm) under våren nästa år eftersom en folkomröstning på hösten krockar med avtalsrörelsen som tar fart under hösten."

Det var stora nyheter för de flesta bedömare, som riktat in sig på en folkomröstning först nästa höst. Den oväntade LO-omsvängningen fick kronan att i fredags eftermiddag börja stärkas mot euron. I den asiatiska handeln under natten till måndagen svensk tid kostade euron 8,99 kronor, vilket är den starkaste kronnivån sedan april.

Och LO ville på måndagen tona ned uttalandet.

"Det finns inget beslut från vare sig styrelse eller kongress. Det är mer Wanja Lundby-Wedins personliga funderingar", sa Gunilla Lundén, presschef på LO, till DI.

Artikeln i LO-Tidningen finns på http://lotidningen.lo.se/nyheter/artikel.asp?type=ARTIKEL&nID=465

Däri sägs bland annat att

- Jag ska försöka få konsensus för ett ja till EMU. Men först måste riksdag och regering ta beslut om buffertfonder och strukturråd. Även lönebildningen måste bli stabilare.

Så tolkar Wanja Lundby-Wedin förra LO-kongressens beslut att säga ja till EMU, under vissa förutsättningar.

- LO:s styrelse har att välja mellan att säga ja eller inte ta ställning alls. Kongressen har inte gett oss mandat till ett nej, säger Wanja Lundby-Wedin.

Om Transport och Handels väljer att trots att förutsättningarna uppnås hålla fast vid ett nej kan ett majoritetsbeslut bli aktuellt.

Fackliga EU-kritiker

Men konsensus är naturligtvis målet, betonar hon.

I LO skriver en arbetsgrupp, där förbunden ingår, ett remissvar på den statliga EMU-utredningen som presenterades i mars i år. Remissvaret ska vara hos regeringen senast den 1 november.

Kommittén hade förslag på förändringar av stabiliseringspolitiken vid svenskt medlemskap i EMU. Men deras slutsatser är inte sådana att LO kan ställa sig bakom dem.

LO ska också invänta propositionen innan styrelsen kan ta beslut om att säga ja.

Utredningen föreslog inte buffertfonder med statliga subventioner utan ansåg att om parterna kan bygga upp sådana själva så är de välkomna.

- Det är inte rimligt att löntagarna ska ta både kostnaden och hela risken. Därför anser vi att hela kostnaden ska smetas ut med hjälp av statliga subventioner, säger Monika Itri-Arvidsson, LO-ekonom.

LO:s uppfattning skiljer sig också när det gäller kravet på strukturråd. I EMU-utredningen föreslås ett finanspolitiskt råd utan deltagande av arbetsmarknadens parter.

Bäst att folkomrösta på våren

Frågan är om LO kan påverka innehållet i en kommande proposition så att LO kan bli drivande för ett ja i folkomröstningen.

Även lönebildningen måste vägas in, men kommer inte att behandlas i remissen.

LO är bundet till att skaffa bästa möjliga förutsättningar inför folkomröstningen. När ska en sådan äga rum?

- Mycket talar för att det är bäst under våren nästa år eftersom en folkomröstning på hösten krockar med avtalsrörelsen som tar fart under hösten.

Men räcker tiden till att genomföra både buffertfonder, strukturråd, stabilare lönebildning och en bred folkbildningssatsning om EMU innan våren nästa år?

- Allt hinner regering och riksdag inte genomföra. Men det räcker med att beslut tagits om buffertar och strukturråd och att tron stärkts på att lönebildningen fungerar hyggligt, säger Wanja Lundby-Wedin.

Början på sidan

Går verkligen allt för sig i dagens Sverige?
Fredrik Braconier
SvD Näringsliv 22/11 2002

Det är häpnadsväckande att Finansinspektionen behöver pricka LO:s ordförande. Det är nästan lika häpnadsväckande att Svenskt Näringslivs ordförande Sören Gyll sitter kvar trots en storkonkurs. Vi har sett den ena företagsskandalen i USA efter den andra - Enron, Worldcom etcetera. Men när rättvisan börjar mala over there sker det med besked. Direktörer hämtas av polis och får handbojor som vanliga bovar.

Så är det inte i Sverige. När Finansinspektionen prickar Folksam för felaktig redovisning i samband med en anmärkningsvärd försäkringskonkurs, går vd Tore Andersson till angrepp mot tillsynsmyndigheten. Den är okunnig och kan inget, svarar Folksams vd fräckt. Med tanke på att Folksam vid försäljningen av återförsäkringsbolaget Folksam International i praktiken har anklagats för något som liknar bedrägeri, är svansföringen onekligen hög.

Kanske tror sig Folksamledningen vara immun från ansvar eftersom ordförande i Folksam Sak, tidigare moderbolag till det sålda och konkursade återförsäkringsbolaget, är ingen mindre än LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin. Ingen annan försäkringsdirektör hade tagit till ett sådant ordval mot en Finansinspektion vars styrelse innefattar en vice riksbankschef, en rättschef på ett departement, chefekonomen på Riksgälden, generaldirektören på Konsumentverket, etcetera.

http://www.folksam.se/folksam/styrelsen.htm

Man kan bara hoppas att Tore Anderssons attityd inte har förankring i verkligheten - att ordförandeskap av en LO-ordförande ger frisedel för ansvar i vad framstår som skumraskaffärer. Folksam undandrar sig helt enkelt ansvar som försäkringsbolag när man försöker undslippa förpliktelser som konkursförvaltaren har uppskattat till närmare 2 miljarder kronor.

Det är emellertid inte bara LO:s ordförande som vill vältra bördorna på andra. Även Sören Gyll, ordförande för arbetsgivareorganisationen Svenskt Näringsliv, gör detta. Sören Gyll var ordförande för DHJ Media som sattes i konkurs i maj. Huvudägare var Industrivärden, investmentbolaget inom Handelsbankssfären. Andra ägare var Skandia och Carnegie.

Full text

Folksamdirektör vägrar att vittna
/det konkursade före detta dotterbolaget Folksam International/
Folksam Saks ordförande, LOs Wanja Lundby-Wedin, säger att Folksam har hanterat försäljningen av dotterbolaget Folksam International korrekt
DI 2002-10-25

Folksams vice VD och ekonomidirektör Mikael Öhlund vill inte vittna i dagens tingsrättsförhandlingar, där det konkursade före detta dotterbolaget Folksam Internationals finanser ska slås fast. Mikael Öhlund är kallad till rätten, men har bestridit kallelsen.

"Det är mycket märkligt att han inte vill avlägga ed. Folksams koncernledning måste ha haft den övergripande kontrollen över bolaget", säger konkursförvaltaren Rolf Åbjörnsson.

Mikael Öhlund satt i Folksam Internationals styrelse fram till slutet av mars i år. Han har som ekonomidirektör även haft ansvar för Folksam Internationals bokföring, som sköttes av Folksam fram till mars i år.

"De nya ägarna, som ska avlägga ed, hävdar att de haft problem med att få inblick i bolagets affärer. Mitt syfte är att ringa in de personer som haft fullständig insyn i bolaget. Öhlund satt ju i styrelsen till den 26 mars", säger Rolf Åbjörnsson.

Det var i maj i år som Folksams då nyligen avyttrade återförsäkringsbolag Folksam International (namnändrat till det mer anonyma Luap) sattes i konkurs av de nya ägarna, tre försäkringsmatematiker och en advokat, bland andra VD:n Gunnar Roos. De hade köpt bolaget för 1 krona av Folksam, bara dagar före årsskiftet 2001/2002, men tillträdde först i mars i år.

"Allt gick korrekt till"
Försäljningen av dotterbolaget Folksam International
DI 2002-06-12 Reporter Anna Sönne

Folksam Saks ordförande, LOs Wanja Lundby-Wedin, säger att Folksam har hanterat försäljningen av dotterbolaget Folksam International korrekt. Därför anser hon inte heller att Folksam har något ansvar i bolagets konkurs som kommer att drabba svenska och utländska försäkringsbolag.

"Det är en självvald konkurs. Om köparna inte längre anser att de vill driva bolaget vidare, har jag väldigt svårt att se att Folksam har ett ansvar", säger Wanja Lundby-Wedin.

Hon ser inte heller några tveksamheter i att sälja ett försäkringsbolag till fyra privatpersoner, som inte kan backa upp bolaget med nytt kapital.

"Det gällde att hitta en köpare som var intresserad. De är alla personer som har lång erfarenhet av återförsäkringsbranschen och uppfattas som seriösa och kunniga. De köpte för 1 krona och tog i den meningen heller inga risker."

"Det är bara att beklaga att köparna inte fann det mödan värt att driva det vidare", säger hon.

Har inte Folksam åtminstone något moraliskt ansvar för sina gamla affärer?

"Nej, här måste det vara traditionell affärssed som råder. Det skulle vara helt ogörligt om gamla ägare ska ha ett ansvar, om nya ägare inte förmår driva det företag som de har köpt", säger hon.

Full text

Början på sidan

Folksam borde avstå från sådana här affärer
DI-ledare 2002-06-12

I går avslöjade Dagens Industri att underskottet i konkursen nu uppgår till enorma 1,5 miljarder kronor och att konkursförvaltaren tror att summan kommer att växa ytterligare.

Förlorarna i konkursen är svenska och utländska försäkringsbolag som återförsäkrat sig hos Folksam International, numera namnbytt till Luap. Bland förlorarna finns Folksam med en fordran på 200 Mkr. Det är dock avsevärt mindre än vad Folksam Sak hade förlorat om företaget hade behållit sitt dotterbolag.

Det var alldeles före årsskiftet som Folksam Sak sålde av Folksam International. För Folksams sakförsäkringsbolag var läget akut. Bolaget riskerade att bli insolvent, det vill säga kapitalbasen var på väg att bli mindre än vad myndigheterna kräver för att trygga åtagandena mot kunderna.

Snabbt gjordes en affär där Folksam International såldes till fyra svenska privatpersoner. Folksam International hade då i årsredovisningen värderats till 850 Mkr. Resultatet visade en förlust på 1 miljard kronor. Företaget såldes för 1 krona.

I samma veva omvandlade Folksam Sak ett förlagslån till garantikapital och stärkte därmed sitt egna kapital. Utan den omvandlingen och försäljningen av Folksam International hade Folksam Sak blivit insolvent.

I slutet av maj sattes Folksam International i konkurs.

Försäkringbranschen har problem och Folksam hör till de värst drabbade. För 2001 blev förlusten 6,3 miljarder kronor. Folksam International kunde ha stjälpt hela bolaget. Att sätta dotterbolag i konkurs är ett oskick. Det ville Folksam uppenbarligen undvika. Men att låta andra göra det smutsiga jobbet är knappast snyggare.

Har styrelsen inte varit medveten om hur illa det stod till i Folksam International har den misskött sitt uppdrag. Har den medvetet sålt bolaget på falska premisser är det ännu värre.

Ägarna, det vill säga fackföreningsrörelsen och dess närstående bolag, räddade sitt aktiekapital men förlorade hedern.

Full text

Sämst till i branschen ligger det av Folksam ägda Spar Liv /styrelseordförande Wanja-Lundby-Wedin/ med en konsolidering på 85 procent. Men även SEB Trygg Liv och Länsförsäkringar ligger mycket dåligt till.

Början på sidan

Europas fackföreningar säger jag till euron
Johnny Munkhammar från Svenskt Näringsliv
Upsala Nya Tidning 2002-05-10

I princip alla fackföreningar i de 14 EU-länderna utöver Sverige säger ja till euron. Den slutsatsen drar Eurofakta i en rapport.

Flera av fackföreningarna har dessutom drivit på från början, skriver rapportförfattaren Johnny Munkhammar från Svenskt Näringsliv, i en debattartikel.

Fackens argument har till stor del handlat om ekonomi, att euron är bra för både näringslivet och dess medarbetare. Men de betonar även fördelarna med ett ökat europeiskt samarbete. Graden av entusiasm, betoning av argument och långsiktiga mål skiljer sig dock åt mellan de olika fackföreningarna.

Tyngst väger ofta principiella uppfattningar om europeisk integration på olika områden. Där betraktas euron som ett självklart steg vidare.

"Min bedömning är att folkomröstningen kommer att hållas under 2003. Det är fortfarande en öppen fråga om det blir under våren eller hösten", sa Göran Persson till nyhetsbyrån Reuters.
"Persson säger egentligen inte så mycket nytt. Tidigare har tonvikten legat på våren. Nu öppnar han för en omröstning på hösten. Jag tror att det handlar om en eftergift åt LO, som vill ha mer tid på sig mellan valet och EMU-omröstningen", säger Stefan Mellin, analytiker på Nordea. DI 20020508

LO och EMU-fällan
Ledare Transportarbetaren 4/02 Martin Viredius

Vem värnar rätten?
LO:s Martin Lindblom på SvD Brännpunkt 2002-04-11
Regeringen får inte överlåta inskränkningar av mänskliga fri- och rättigheter till FN, EU eller annan stat. Men ingen tycks bry sig och konstitutionsutskottet tiger. Sverige har böjt knä för USA och kan knappast betecknas som en rättsstat längre.

Olika rättsordningar har hamnat i konflikt med varandra. Frågan är då vilken rättsordning som ska ha företräde: de bestämmelser som följer av svensk grundlag, FN-deklararationen om mänskliga rättigheter och Europakonventionen till skydd för de mänskliga fri- och rättigheterna eller de beslut som fattats av en sanktionskommitté inom FN och en ståndrätt i uppenbarelse av EU-kommissionen?

Svaret på den frågan ges i Regeringsformen (10:5). Grundlagsfäderna var inte så naiva som dagens regering och konstitutionsutskott. Till skillnad från dem kunde de föreställa sig att en konflikt kunde uppstå mellan den svenska grundlagens rättighetsskydd och beslut i de internationella sammanslutningar i vilka Sverige deltar. De har därför skrivit in i grundlagen hur sådana konflikter ska hanteras och lösas.

I regeringsformen stadgas att "beslutanderätt som direkt grundar sig på denna regeringsform (kan) i begränsad omfattning överlåtas till mellanfolklig organisation för fredligt samarbete till vilken riket är anslutet eller ska bliva anslutet. Därvid får ej överlåtas beslutanderätt som avser fråga /? / om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap" (som handlar om grundläggande fri- och rättigheter).

Det är viktigt att observera att det här rör sig om ett absolut förbud att överhuvudtaget till FN eller till EU överlämna beslutanderätt i frågor som inskränker de mänskliga fri- och rättigheterna (RF 2:23). Om sådana inskränkningar ska aktualiseras, måste de övervägas och beslutas av den svenska riksdagen i de former som gäller för grundlagsändring. Det har inte skett.

Om EU-förordningen alls ska kunna anses ha någon rättsverkan i Sverige, måste man därför hävda att en inskränkning av de tre svenska medborgarnas fri- och rättigheter inte har ägt rum. Men den som hävdar detta måste då också hävda att det är förenligt med svensk grundlag att utan skymten av bevis och utan rannsakan beslagta medborgares egendom, och att dessa administrativa ingripanden är tillåtna i evig tid utan att de drabbade har laglig rätt att överklaga besluten eller att inom rimlig få sin sak prövad i domstol.

Full text

Början på sidan

LO ställer sig positivt till ett svenskt medlemskap i EMUs tredje steg, valutaunionen, under förutsättning att lönebildningen visar sig stabil och att vi får nya instrument för att kunna hantera ekonomiska chocker.
LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin
vid ett anförande i Stockholm inför Svenska EU-klubben
2002-03-21

”EMU ÄR EN DUM KONSTRUKTION”
P-O Edin, tidigare chefekonom på LO
Affärsvärlden 2002-03-20

Vad ska vi med grundlagen till när politikerna ändå struntar i att följa den?
Martin Lindblom, chefredaktör LO-Tidningen
Aftonbladet, debatt 2002-01-21

LO säger nej till EMU-omröstning i höst
DN 2002-01-03

LO ställer sig positivt till ett svenskt medlemskap i EMUs tredje steg, valutaunionen, under förutsättning att lönebildningen visar sig stabil och att vi får nya instrument för att kunna hantera ekonomiska chocker.
LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin
vid ett anförande i Stockholm inför Svenska EU-klubben
2002-03-21

Hon betonade att LO ställer sig positivt till ett svenskt medlemskap i EMUs tredje steg, valutaunionen, under förutsättning att lönebildningen visar sig stabil och att vi får nya instrument för att kunna hantera ekonomiska chocker.

-Det nationella handlingsutrymmet är begränsat även utanför valutaunionen, men det är ingen tvekan om att det vid ett medlemskap krävs nya instrument.

- Att privata arbetsgivare abdikerar från sitt ansvar för en stabil lönebildning på nationell nivå gör dessutom att lönebildningen kan bli ett problem för en svensk anslutning till EMUs tredje steg.

Wanja Lundby-Wedin var också på flera punkter kritisk mot den statliga EMU- utredningens förslag:

- Förslagen är otillräckliga. Utredningen har helt enkelt tagit för lätt på de utmaningar Sverige står inför.

- När det gäller utredningens förslag om löntagarfinansierade buffertfonder säger vi från LOs sida ett bestämt nej. Det är inte rimligt att enbart löntagarna ska bära kostnaderna för något som drabbar alla. Vi menar att samtliga medborgare bör dela på risken, därför måste staten finansiera de buffertar som behövs.

Wanja Lundby-Wedin avvisade också utredningens förslag om ett ekonomiskt expertråd som ska få stort inflytande över regeringens ekonomiska politik:

- Vår ekonomiska politik ska utformas av folkets valda ombud i riksdag och regering. Finanspolitik är ingen vetenskap, den handlar om politiska värderingar och politiska val. Vi menar att man istället för utredningens förslag bör stärka riksdagens inflytande, exempelvis genom ett utökat utredningskansli för finans- och skatteutskotten.

Full text

Början på sidan

Persson nobbar LO:s EMU-krav
Statsminister Göran Persson sågar EMU-utredningens eniga förslag om ökat överskottsmål för de offentliga finanserna om Sverige ska gå med i EU:s valutaunion.
Statsminister Göran Persson sågar EMU-utredningens eniga förslag om ökat överskottsmål för de offentliga finanserna om Sverige ska gå med i EU:s valutaunion - "EMU-skatten".
2002-08-16, reporter Åsa Tillberg

Vad ska vi med grundlagen till när politikerna ändå struntar i att följa den?
Martin Lindblom, chefredaktör LO-Tidningen
Aftonbladet, debatt 2002-01-21

En tredje kreativ grundlagstolkning skedde i samband med EU-omröstningen.

Inför denna infördes som en fotnot (!) i grundlagen en bestämmelse att om en rådgivande folkomröstning uttalat sig för EU-medlemskap, så kan en riksdagsmajoritet negligera den spärregel som säger att överlåtelse av beslutsbefogenheter till mellanfolklig organisation förutsätter att minst fem sjättedelar av riksdagsledamöterna stöder förslaget, om överlåtelsen ska genomföras utan ett mellanliggande riksdagsval.

Fiffigheten med denna fotnot var förstås att man därmed kunde förhindra att vänsterpartiet och miljöpartiet försinkade ett svenskt EU-inträde.

Förfarandet var märkligt. Universitetslärare i statsrätt har för länge sedan gett upp att försöka förklara logiken i denna författningsändring för sina studenter. Uppgivenheten är begriplig. Konststycket är nämligen inte möjligt med annat än att de lär ut att grundlagen består av gummiparagrafer som kan töjas hur som helst.

Innebörden av fotnoten är ju den att en enbart rådgivande folkomröstning tas till intäkt för att tillfälligt sätta grundlagens minoritetsskydd ur spel, vid ett av de få tillfällen då detta minoritetsskydd skulle kunna tänkas komma till användning.

Nu förbereds det slutliga obehövliggörandet av grundlagen.

Regeringen föreslår i en proposition framlagd före jul, att riksdagen ska kunna överföra beslutsbefogenheter till EU utan att mellanliggande val behöver hållas, inte blott i frågor som gäller den så kallade första pelaren (reglerna som gäller den inre marknadens affärstransaktioner) utan även i frågor som gäller utrikespolitiken inom den andra pelaren, rättsfrågorna inom den tredje och välfärdspolitiken inom den fjärde.

Förslaget innebär att beslutanderätt utan undantag i alla politiska frågor av vikt kan överföras till EU. Den enda beslutanderätt som ännu inte ska få delegeras är "principerna för statsskicket".

Proposition 72

Statsvetaren Sverker Gustavsson har ironiskt anmärkt i Svenska Dagbladet (13 januari) att riksdagen får tillåtelse att delegera allt till EU utom just rätten att delegera.

Han konstaterar: "Inom samma valperiod går Sverige som självständigt land inte att avskaffa. Ett aktivt beslut om att landet ska upphöra kräver likalydande beslut och mellanliggande val."

Vi får vara tacksamma för det lilla.

Mot denna bakgrund kan man fråga sig varför vi alls har en grundlag.

Meningen med en grundlag bör väl vara den att dess fri- och rättighetsskydd efterlevs benhårt, att dess procedurregler inte godtyckligt kan åsidosättas när det passar en riksdagsmajoritet och att den upprätthåller bestämda gränser för hur mycket av det egna landets suveränitet som kan överlåtas till överstatliga organ?

Hur kan det komma sig att riksdagens stora partier hanterar grundlagen med sådan brist på allvar?

En förklaring kan vara att de är så förvissade om sin egen rättrådighet och sina goda avsikter att de inte ens behöver grubbla över vad grundlagen kräver av dem.

Men som varje ettbetygsstudent i statsvetenskap känner till: en sådan övertygelse hos de styrande är livsfarlig därför att den förr eller senare brukar leda till att staten förklarar somliga medborgare för fredlösa.

Full text

Statsvetare

Början på sidan

LO säger nej till EMU-omröstning i höst
DN 2002-01-03

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin säger i dag att facket får svårt att stödja ett ja till EMU om en omröstning hålls före hösten 2003. Det behövs mer tid för en folkbildningskampanj, säger hon i en intervju i Finanstidningen.

Wanja Lundby-Wedin vill ha en folkomröstning tidigast hösten 2003 för att kunna stödja ett ja till EMU.

- Mycket talar för att vänta med folkomröstningen till minst ett år efter valet, alltså absolut tidigast hösten 2003. Blir det en tidigare folkomröstning har jag svårt att se att förutsättningarna för att vi ska kunna rekommendera våra medlemmar att rösta ja är uppfyllda, säger hon till Finanstidningen.

Hon anser också att den statliga EMU-utredningen måste bli klar och att ordentligt med tid bör ges för att behandla resultatet av den. Utredningen beräknas presenteras den 15 februari.

Wanja Lundby-Wedin
i Finanstidningen 2000-09-07

EMU är en demokratisk kraft, en motkraft till kapitalets makt på europeisk nivå.

EMU framställs ofta som ett byråkratiskt och odemokratiskt projekt. Men om man ser på möjligheten till demokratiskt inflytande så tror jag att den kommer att öka både på nationell och internationell nivå om vi går med.

Referat i LO-Tidningen

Ur Aftonbladet 2000-09-06
Flera tunga LO-namn gick sent i går kväll till hårt angrepp mot nytillträdda LO-ordföranden Wanja Lundby-Welin. ”Manipulativ”, ”Odemokratisk”, löd omdömena under debatten om EMU.

– Det är så mycket känslor inblandade i EMU-frågan, säger Wanja Lundby-Welin.

Sent i går kväll sa LO-kongressen med 269 röster för och 143 röster emot ja till EMU, ”under förutsättning att lönebildningen visat sig tillräckligt stabil samt att ett strukturråd med buffertfonder har tillskapats är positivt till att Sverige ansluter sig till EMU”.

Hela artikeln

LO säger ja till EMU
SvD/TT 2000-04-15

Nästan samtliga LO:s förbund säger ja till den europeiska valutaunionen EMU. 16 f8rbund sade ja medan två, Handels och Transport, reserverade sig när styrelsen tvingades ta beslut till Metalls EMU-motion inför kongressen i september, skriver LO-tidningen.

Samtidigt sade styrelsen ja till Transports motion om folkomröstning i EMU-frågan, dock först efter riksdagsvalet 2002.

Det positiva stälIningstagandet till EMU görs med förbehållet att lönebildningen måiste vara stabil. Riskerna för kostnads- och strukturkriser måste också begränsas genom någon typ av buffertfonder.

Fackliga EU-kritiker - Fackliga röster för Europa

LOs ekonomer vill ha folkomröstning om EMU 2000-03-07

Martin Lindblom, chefredaktör för LO-tidningen, Sverker Gustafson, Olle Svenning, Carl Tham, m fl
Varför så bråttom med EMU?

Början på sidan